19 mars 2011

Partistyrelsen: Att springa i otakt

Jo jag vet, om vi inte gillar partistyrelsen så kan vi välja andra företrädare. Så var det sagt. Lättare sagt än gjort, dock.
Min känsla är att alla de kloka kvinnorna och männen i partistyrelsen har fått en kollektiv chock. Det går inte att agera när man är i chock.
Det är fullt rimligt att det som några gräsrötter i bloggvärlden vill inte alltid kan bli sant. Men någon gång?
Nu är det beskedet om att partistyrelsen bestämt att någon extra kongress för att diskutera politik, det ska vi inte ha för att det skulle förlänga den infekterade diskussionen.
Det är här vi börjar springa rejält i otakt partistyrelsen och jag. Jag vill se en socialdemokratisk renässans. Jag känner att vi har många företrädare, medlemmar och sympatisörer som har mycket goda idéer för hur en sådan renässans ska se ut. Men om den ska vara möjlig så måste vi ha en bred och omfattande diskussion om vår politik och organisation. Nu. Inte 2013.
Jag är mycket orolig för att detta beslut kommer att innebära att vi i princip skänker bort det politiska initiativet i ytterligare 2 år. Det märks ju att det finns ett intresse för socialdemokraterna. När intresse finns så borde vi också kunna använda det till att sätta fokus på vår politik och våra lösningar på de problem regeringen sopar under mattan.
Men för att försöka vara lite konstruktiv så önskar jag att partiet åtminstone gör följande.
Erkänner behovet av kriskommissionens efterfrågade nystart. Tillsätter en organisationsutredning som består av företrädare för partiet som inte sitter i partistyrelsen och där inga tjänstemän ingår. Tillsätter flera politikgrupper som går vidare med kriskommissionens rapport och lämnar egna förslag och rapporter fram till kongressen 2013. Dessa grupper kan bestå av en bred blandning av personer som inte representerar något annat intresse än sig själva i grupperna, det är dock viktigt att grupperna innehåller representanter som är uppdaterade på forskning inom respektive område.
Att partistyrelsen erkänner att man har tagit sitt mandat för givet och att man bör sänka beslutstempot för att kunna ha en djup medlemsförankring i viktiga beslut.
Om partistyrelsen menar allvar med att man vill ha slut på "den infekterade interna debatt" så får man nog visa att man förstår att medlemmarna är orolig för vilken riktning skutan har och att man kan åtminstone bemödiga sig med att försöka förklara hur man tänkt sig vägen fram. Jag har ännu inte givit upp hoppet fullständigt om att extrakongressen kan bli ett startskott för det socialdemokratiska partiets renässans men i mina ögon gör vår partistyrelse vad den kan för att förhindra att så sker genom att beröva ombuden på meningsfulla uppgifter. Upplägget känns för mig som - vi väljer Juholt och Jämtin, låter ombuden gnälla i ett par dar och sen kör vi på som vanligt. Jag hoppas att jag har fel.

Reagerat starkt på beskedet om att kriskommissionens förslag om en extra kongress om politiken i höst inte kommer att bifallas har Westerholm och P Högberg, fler lär följa.

Gammelmedia: Ab, DN, DN2, TV4, Ex, SvD, SvD2,


Fler progressiva bloggar på NetRoots

2 kommentarer:

  1. I april har alla distrikt kongresser. Det blir en möjligt att på bred front prata om S-politiken.

    Jag tycker man därför kan avvakta med ytterligare en rikskongress.

    SvaraRadera
  2. Inge, det ena kunde ju tjäna som underlag till det andra. Men självklart ska vi prata politik när vi träffas.

    SvaraRadera