14 december 2011

Att urholka välfärden med en axelryckning

Man kan tycka att Kristdemokraternas senaste påhitt med in och utcheckning i barnomsorgen är antingen oförargligt eller fiffigt eller vad du vill men jag reagerar på en sak.
Det är ett försök att lite lätt sådär göra avgiften till en ersättning för skatten. 
"Under den period då maxtaxan legat still har barnfamiljerna dessutom fått kraftigt förbättrad ekonomi genom reallöneökningar och sänkt skatt på arbete. "
Det här är ett mönster vi kan räkna med återkommer i många borgerliga kommuner framöver. Man höjer inte skatten, det vore ju ett brott mod ideologin, däremot att höja de kommunala avgifterna är väl inget problem, ni har ju faktiskt fått både reallöneökning och jobbskatteavdrag.
Resultatet av den politiken kanske kan tyckas oförarglig, ja t.o.m. rättvis, de som använder mycket kommunal service får betala stora summor i avgifter. De som inte använder mycket kommunal service har låga kommunala avgifter. 
Ett problem som uppstår är den fördelningspolitiska effekten där t.ex. ensamstående får kraftigt försämrad ekonomi vid en avgiftsbaserad kommunal ekonomi.
Det andra problemet som snart kan uppstå är att gränsen mellan sophämtning och dagisavgift och andra områden som hittills varit utan avgift försvinner. 
I Göteborg tvingas vi inom kort att införa trängselskatt för att finansiera en typ av infrastrukturutveckling regeringen tidigare stått för i sin helhet. I en annan kommun kanske man vill införa vägavgifter för de som har bil, i en tredje kanske en liten skolavgift om man vill ha mindre barngrupper.
Det blir en mental och samhällelig problematik där det som till största delen är gemensamma åtaganden ska avgiftsbeläggas på individnivå. Det kommer att minska sammanhållningen och också förändra bilden av vad skatten ska gå till.
Så innan ni avfärdar Kristdemokraternas till synes harmlösa idé, tänk på att det är de små glidningarna som till slut har blivit ett stort avstånd.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

Vi bör ställa krav även på styrelser i skattefinansierade företag.

Kulturbloggen skrev igår ett mycket intressant inlägg om att Aftonbladets VD Anna Settman och Vårdförbundets VD Anders Milton båda ingår i styrelsen på vårdföretaget Wemind. Wemind är det företag som prisade ut Röda Korsets kris och traumacenter i en upphandling av vård för tortyroffer. I Stockholm förstås.
Kulturbloggen skriver:
 "Jag reagerar på de namn som står bakom Wemind. De borde veta bättre. Anders Milton har faktiskt varit ordförande i Röda Korset och regeringens nationelle psykiatrisamordnare. Anna Settman representerar pressen som har till uppgift att granska just sådana här affärer. Vem står egentligen på de mest usattas sida i den här affären?"
Frågan är berättigad.
Vilka förhållanden har personer i företagens styrelser i förhållande till dels den offentliga part som upphandlar och dels de som ska bruka tjänsten. Ett företags styrelse ska vara lojal mot uppdraget och företaget i första hand. Går det att förena med andra uppdrag inom t.ex. den granskande makten? Vilken lojalitet har Anna Settman?

Fallet med Wemind väcker tankar på vilka intressen som företräds i de bolag som producerar välfärdstjänster. Finns det representation för eleverna i skolföretagen, för de boende i äldrevårdsföretagen eller patienterna i sjukvårdskoncernerna? 
I de offentliga bolag vi har i Göteborg företräds invånarna av politiker. I ett privat bolag kan vi inte ställa dessa krav. Vi kan inte heller ställa krav på offentlighet eller personalens meddelarskydd. Det är ytterligare skäl att privata intressen bör granskas än hårdare och att regelverken kring privata intressen i välfärden bör ses över omedelbart.


Arbetarrörelsens Tankesmedja
Värmlands Folkblad, Smålandsposten, SydSv, AB, SVT, Nyheter24, SVT


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

13 december 2011

Jämlikhet och jämställdhet är vinstrecept överallt

Att Sverige är på väg åt fel håll har ju Göran Persson uppfattat, vilket håll som är det rätta är lika klart idag som för fem år sen då den moderatledda regeringen tog över.
Problemet är att i allt agerar de enligt en ideologisk karta som har mycket lite med verkligheten att göra. Den verklighet som OECD beskriver och som Marika Lindgren Åsbrink, som alltid, mycket läsvärt bloggat om, det är fel väg att gå.

Nobels fredspris gick i år bl.a. till Liberias president Ellen Johnson Sirleaf. Hennes uttalande i gårdagens Aktuellt är lika klokt som den politik hon för i sitt land med den enkla filosofin att förbättra kvinnors livsvillkor, att dela makten och försöka öka kvinnors inflytande på samhällslivet. En väg Sverige har bättre förutsättningar än nästan alla andra länder att följa. Som t.ex. en av världens snabbast växande ekonomier, Brasilien.
Ändå gör vi det inte.

Vi har under de fem borgerliga åren ökat inkomstskillnaderna mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare och därmed också mellan män och kvinnor.
I Sverige skapar den borgerliga regeringen just nu, medvetet eller ej, ett samhälle där de som är allra mest i behov av samhällets hjälp lämnas efter. Det gäller barnen i skolan som behöver extra stöd, det gäller de sjuka på våra äldreboenden där riskkapitalister får sänka personalstyrkan för att göra vinst, det gäller de alltfler långtidsarbetslösa som göms undan i Fas 3.
Detta sker samtidigt som Anders Borg med en hand tillsätter:
En utredning ska se över ”de aggressiva och tvivelaktiga” ränteupplägg som används i fallet Carema, sade han med eftertryck till den samlade pressen."
och med den andra är fullt medveten om att just ränteupplägg ofta är hur kapital lockas till investeringar i Sverige. Ren populism alltså.

Även Carema slår in på den populistiska banan när de ger sig ut på "Förlåt mig -turné" och gör kosmetiska förändringar av sitt upplägg. Det faktum att de förväntar sig vinst på skattepengar kvarstår.
Den här väl utvecklade förmågan hos Reinfeldts regering att säga en sak och göra en annan är något som ännu inte svenskarna lyckats se igenom men i det land där majoriteten av kommunerna tvingas spara och en hel del höjer skatten så är det alltmer tydligt att politiken för att stimulera privat konsumtion istället för offentlig håller på att nå vägs ände. Låt oss hoppas för det land som håller på att växa fram är ingen vacker syn i en modern värld. Att höja kommunalskatter har ju också en negativ fördelningseffekt eftersom den höjs lika mycket för låginkomsttagaren som för höginkomsttagaren.
Till sist, för er som är lite trötta på den snuttifierade dagspolitiken rekommenderas Håkan Juholts brevväxling med författaren Jerker Virdborg, publicerat på DN Kultur.


Westerholm, Moberg, LO-bloggen, Högberg, Moberg, Rebella


Fokus
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

8 december 2011

UPP som en sol och ned med Åke Jacobsson.

I Göteborg varnades det för ett par år sedan för en lavin av ungdomsarbetslöshet. Det förbereddes att möta denna genom att starta olika verksamheter. En av dess är projektet UPP som i en granskning visat sig vara väldigt dåligt skött. Fusk med siffror och skattepengar som spenderats oförsiktigt. Nu läggs projektet ned och jag kan tänka mig att projektledaren har gjort sin sista arbetsdag i Göteborgs stad.


I Göteborg så vet vi att så fort någon har gjort fel så är det sossarnas fel. Oavsett om det är i sak rätt eller ej.
I det här fallet med arbetsmarknadsprojektet som gått över styr så är det i sak fel. Snarast är det så att när politikerna uppfattat att man har blivit förda bakom ljuset så agerar man snabbt. 


Projektet läggs ned och stadsdirektören får gå.  Stadsledningskansliet har helt enkelt inte levererat när det gäller att hantera sin förvaltnings alla påhitt, om UPP skandalen var droppen som fick bägaren att rinna över eller inte kan vi endast spekulera i men det faktum att han i princip går på dagen talar för det.


Det finns tydligen kvar en relativt släpphänt syn på medborgarnas pengar inom stadens förvaltning, trots många år av hård politisk retorik. 
Nu gäller det för vår kommunstyrelse att vara mycket noggrann över vem som blir nästa stadsdirektör. Min förhoppning är att det blir en kamrerstyp med kommunikativa kunskaper snarare än tvärtom. Låt förvaltningen vara tråkig, korrekt och långsam, så länge de levererar det politikerna har beslutat om. Hellre arbetsmarknadsprojekt i skymundan än plakatprojekt i strålkastarljuset.


GP, GP, GP, SR, GT, GP

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant, Göteborg

7 december 2011

Munter, muntrare, Alliansen- arbetslinjen åt h-e, vem bryr sig?

...  förutom KD förstås.
Och Sveriges arbetslösa blir väl också muntra idag när Alliansens icke-politik ska se till att de får fler kamrater i Fas 3!
Det var ju en nyhet som Aktuellt åtminstone missade, att Arbetsförmedlingens nya prognos visar på ökad arbetslöshet de närmaste åren. (Nyhetstecken hade med den och några lokala redaktioner men det är väl inte riktigt detsamma?)
Folk vill tydligen inte jobba fast man får skatteavdrag när man gör det. Jäklar, vad lata svenskarna är!
Sanningen är att om du inte kan vara 100 procent 100 procent av tiden så riskerar du att hamna utanför och inte komma tillbaka. 
Det Reinfeldt slutat prata om, det han kallade utanförskapet, växer och riskerar i hög grad att permanentas med nuvarande politik.
Istället för att svara på frågor om detta får Reinfeldt breda ut sig i Aktuellt om hur bakåtsträvande Juholt är. Okommenterat, oemotsagt.
Inte heller Sveriges radio frågar Reinfeldt om den misslyckade arbetsmarknadspolitiken. Får väl se vem som får klä skott för den misslyckade politiken i den debatt (s) har begärt i riksdagen, inte lär det bli mr Invisible Reinfeldt i alla fall.

bloggat: Roger Jönsson, Oscarsson
SVT, SR, SR, DN, SvD, SR, LO-tidningen, Dagens Arena, Socialdemokraterna



fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant, Mediekritik

5 december 2011

Jämställdhetsanden i verkligheten

På tisdag kväll ska jag delta i något som jag hoppas att det blir jättespännande! Det är det socialdemokratiska partidistriktet i Göteborg som samlar en grupp som ska arbeta med jämställdhetsfrågor och om jag förstått det hela rätt så är det både ett praktiskt och opinionsbildande arbete som ska göras men det får jag säkert skäl att återkomma till. Det är väl ingen hemlighet att även om kvinnorna tagit hälften av namnen på listorna så har männen fortsatt dominera partiets inre liv, det finns en övervikt av män bland ordföranden och ombudsmän, bland motionärer och i talarstolar. I alla små grupper av den här typen jag är med i är det fler män än kvinnor som aktivt deltar. Man kan skylla det på kvinnornas oförmåga att prioritera "rätt" eller så kan man försöka förstå och förändra varför det ser ut så här. Själv ingår jag i, vad som börjar bli många, formella och informella nätverk som alla har det gemensamt att de domineras av män. Det gäller både reellt och virtuellt. Politiken och idrotten är mina fält, de är båda områden där kvinnor inte varit med särskilt länge, kvinnorna har snarare stått för markarbetet för att ge männen möjlighet att ägna sig åt bekväm folkrörelsesamvaro tillsammans på sin fritid. Inom idrotten är styrelserummen än mer mansdominerade än i politiken. Invanda strukturer från en svunnen tid lever i mångt och mycket kvar och bekräftas t.ex. av den demografi som fackligt förtroendevalda har men också inom näringsliv och akademi. Om vi, som jag vill, ska uppnå jämlikhet mellan könen, dvs hela lönen och halva makten så har vi idag kommit till ca 72 procent av lönen och gissningsvis motsvarande del av makten. Jag hoppas att kunna vara med och på mitt sätt bidra till att mina döttrar ska få uppleva sann jämställdhet eftersom jag anser att kvinnor har samma värde som män och därför borde värderas lika. En tydlig paradox är naturligtvis att medan jag går på jämställdhetsmöte är min fru hemma och gör en massa obetalt hushållsarbete. Ideal och praktik är tyvärr alltför ofta svåra att förena men jag lovar att jag försöker.
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

4 december 2011

Vad är ett politiskt förslag?

Jag och många andra har vid upprepade tillfällen efterlyst skarpa socialdemokratiska förslag.
Gårdagens tydliga besked från Juholt är att vi kommer att få vänta, till nästa budget, till partikongressen 2013 och till valet 2014 för att få förslag på detaljnivå, däremot råder ingen tvekan om att det är ett tydligt alternativ till den idéfattiga alliansregeringen.
Jag vill tolka detta på två sätt,  att man öppnar fältet för en mer aktiv oppositionspolitik, det öppnar också för en fortsatt ökenvandring i den dagliga politiska kommunikationen.
Håkan Juholt och Röda Berget kanske kollar in det här?
I och med att den, bitvis utmärkta, skuggbudgeten har begravts i drevet mot Håkan Juholt så är den nationella socialdemokratiska politiken dold under drivor av snömos och dålig stämning. Vad vi kan göra för att undvika ökenvandringen är att det finns ett stort antal socialdemokratiska kommuner som även den nationella kommunikationen kan ta goda exempel från, det finns socialdemokratiska företrädare som deltar i sociala projekt och som jobbar i internationella sammanhang.
Alla dessa goda exempel kan och ska vi använda för att visa att socialdemokratisk politik fungerar redan idag. Detta var också Carin Jämtins uppmaning till förtroenderådet. 
Den aktiva oppositionspolitiken som vi nu ska börja driva måste rikta in sig på de områden där moderaterna och alliansgänget misslyckats mest, arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och socialförsäkringarna. Angrip och håll ut. När vi är så trötta på våra talepunkter att vi kan börja kräkas på dem, då ska vi köra lika länge till. Det tar tid att nå ut med politik.
Samtidigt som riksdagsgruppen arbetar stenhårt med opposition så är det alla de arbetsgrupper som arbetar parallellt som ska hålla medlemmarna sysselsatta med politisk utveckling, programkommission, organisationsutredning, lokala politikutvecklingsgrupper osv.
Jag tror att Juholts uppmaning till reflektion före reaktion är riktig men den riskerar som sagt att ytterligare förstärka bilden av socialdemokraterna som ett parti utan svar. Så min uppmaning får bli - Tänk snabbt!
SR, SVT, SVT, GP, DN, DN
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

3 december 2011

Juholt och Waidelich på pressträff #nystart

Som en liten service till er som inte har lyxen att befinna sig på förtroenderåd i Stockholm får ni här ett litet smakprov från en pressträff med Håkan Juholt och Tommy Waidelich.
Håll till godo.

Bloggat om förtroenderådet:

Media Ab, Ab2, AB3, AB4, SvD, SvD2, DN, DN2, DN3, DN4, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, SVT, SVT2. SR, GP, GP2.
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

#nystart Ett tal plus ett tal plus ett tal

Äntligen stod partiledaren i talarstolen.
Predikandes för redan frälsta, något han är van vid efter senaste tidens turné runt i partidistrikten.
Han levererade ett tal långt utöver det manus ni kan läsa på nätet.
En hel del hård kritik mot Reinfeldt och moderaterna med utgångsläge i Reinfeldts varning för visioner.
Bra besked om att våra möjligheter i den globala ekonomin inte består i att lägga ribban lägre utan att satsa på varje människa, genom utbildning och en satsning på det landet behöver för att utveckla näringslivet och den sociala sammanhållningen.
En del i talet handlar om det ni kan läsa på DN Debatt idag. Om hur partiet ska bli bättre. I talet kom också en passning till den homogena samling svenska, medelålders yrkespolitiker som sitter i bänkarna, vi ska föryngra, vi ska förnya, alla typer av människor behövs i partiet.
Jag tror att det stridsropet behöver fördjupas för att de ska höras hela vägen ut i partiorganisationens yttre tentakler.
Om det ska bli en recension av klassiskt snitt och i jämförelse med de andra anföranden jag har hört så blir det tre starka mustascher.


SVT


Parkstugan, Högberg, Roger Jönsson, Kulturbloggen


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

En ansad mustasch

Fick en smula stereoskopiska problem alldeles nyss, satt och tittade på Juholts besök på Skavlan här i datorn när Juholt tog en sväng förbi bloggbordet här på Stockholms universitet.
Eftersom den här förmiddagens fokus kommer att ligga på honom och eftrsom de svarta rubrikerna fortsätter att ploppa upp i varje kvällstidning utan självaktning så kan jag börja dagens rapportering med att berätta att det är en välansad och som det verkar beslutsam partiledare som äntrar talarstolen. 
Fler rapporter följer, ska t.o.m. försöka filma lite, får se om det blir tillräckligt bra för internets ögon.


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

2 december 2011

I'm not waiting on a lady, I'm just wating on a friend


Sitter för ögonblicket på ett tåg österut genom ett mörknande landskap. Precis lika kalt och tomt som lövträdens toppar känns det parti som jag ska möta i Stockholm. Jag har egentligen inga förväntningar men min förhoppning är att jag ser mer fyllda granar än kala lövträd på vägen tillbaks.
Det är vägen mot det socialdemokratiska partiets förtroenderåd jag har startat. Imorgon samlas 120 delegater, partistyrelsen, uppemot 100 journalister och en gäng bloggare.
I sällskap har vi en höst av usla rubriker, en toppstrid i partiet som borde dött när Juholt presenterades och en knippe politiska idéer som ska diskuteras.
Återigen måste jag konstatera att det finns ingen större politisk konflikt i partiet. Det finns de som tycker att vi måste förhålla oss till den borgerliga regeringens politik i större eller mindre grad.
Det som oroar är att jag hela tiden hör att nu ska vi prata politik och nåde den delegat som tar upp en förtroendefråga i talarstolen under helgen. Återstår att se är hur många ”toppsossar” som uttalar sitt oreserverade stöd för Håkan Juholt.
Vad jag behöver för att få lite fart på mitt hopp om partiet är något annat. Min förhoppning är att det höjs röster till riksdagsgruppen om att samla sig. Att röster höjs mot partiorganisationen att bestämma sig för en samlad kommunikation. Att politiska förslag som är realiserbara idag presenteras. Att den politik som diskuteras utgår från dagens Sverige och inget låtsasland som inte längre finns eller som tar mycket lång tid att uppnå.
Den politik som diskuteras ska vara praktisk och pragmatisk.
Det finns en förhoppning hos mig att många talar om vår framtid i formen av hur vi ska förbättra situationen för barnen idag. Vår uppgift är förvisso på riksplanet att föra en oppositionspolitik men i mer än hälften av landets kommuner styr det rödgröna blocket och här kan vi inte backa. De allra flesta kopplar ihop det kommunala styret med landets så en offensiv lokal politik är mer effektivt än alla affischkampanjer i hela världen. Hjälper vi barnen i de rödgröna kommunerna till en bättre uppväxt – trots regeringens skattesänkningar, då har vi en chans 2014.
På riksplanet så hoppas jag höra röster för en förändrad bild av medborgaren, att det inte bara är den som arbetar som tillför värden till samhället, staten består nämligen av annat än skattepengar. Det är värderingar kring arbetsmiljö, kring fackliga rättigheter, kring kommunal service och omsorgen, vården etc. Här måste vi på allvar bryta den bild av det kontrollerande förmyndarpartiet som är den borgerliga.
Vad jag förespråkar är ett totalt individfokus. Jag vet att det låter konstigt i sosseöron men om individens frihet bäst uppnås genom kollektiva lösningar så är det inte lösningen som ska presenteras utan individens möjligheter.
På ett seminarium som jag ledde här i veckan så använde en av deltagarna ordet livslinjen. Det är vårt sätt att bemöta arbetslinjen. Socialdemokraterna står för livslinjen, för i livet är arbetet bara en tredjedel, både för den yrkesarbetande samt i ett större perspektiv med barndom, arbetsliv och ålderdom.
Så i den bästa av världar så åker jag, på söndag, hem med en julgran full av spännande pynt, i form av skarpa förslag, ett lokalt fokus och en bredare syn på alla som bor i vårt land och som bekant så bor vi i den bästa av världar. Eller?

Media:
SVT, SVT2, SR, SR2, Exp, Exp2,Exp3, Aftonbladet / Aftonbladet2 / Aftonbladet3 / DN / SvD / SvD2 /SvD3 / Arbetarbladet, Piteå tidningen, Norrländska socialdemokraten 1, 2, Folkbladet, Gotlands folkblad,Östran, Länstidningen, Sydsvenskan, HD, NT, GP, SVT 1, 2, SR 1, 2, Expr 1, 2, 3, 4, 5, Ab 1, 2, 3, 4, DN, SvD 1, 2
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,