Projekt sabba Sverige 1982-2014

Det har nu varit två dagar där min stackars lilla hjärna har fått stöta och blöta och tänka och tänka om utan att komma till ro. Eftersom jag inte kommer någon vart så måste jag försöka sortera ut min lilla hjärnas vindlingar här. Jag fruktar för vårt land. Det är något otäckt som händer och det har hänt under lång tid.

När Socialdemokraterna återtog regeringsmakten 1982 var det med något som kallades Tredje vägens ekonomiska politik, ett mischmasch mellan traditionell, ineffektiv, socialdemokrati och den då internationellt gångbara nyliberalismen med avregleringar och privatiseringar - känns det igen? Den stora reform som skulle balansera företagens vinster - löntagarfonderna - blev en skugga av sin ursprungliga tanke och de övriga ekonomiska reformerna var knappast allmänna och progressiva men följde väl tidens anda, avreglering av kreditmarknad och valutan släpptes fri bl.a..
Chef för detta projekt var Kjell Olof Feldt som numera inte så ofta berömmer socialdemokraterna eller dess partiledare.
Detta var första steget för Socialdemokratin mot den kris vi är i idag. Min fråga är, hur fick Kjell Olof Feldt hända?

Steg två var en katastrofal borgerlig regering 1991-94 som inte lyckades med någonting och som dessutom lutade sig mot ett pajasparti med starka främlingsfientliga inslag, say no more. Statsministern var den alltid lika ödmjuka Carl Bildt.

Steg 3. Efter att blivit skänkt regeringsmakten fortsatte Göran Persson det Feldtska och Wibbleska avregleringsprojektet både som finansminister och statsminister. Att vi lyckades klänga oss kvar vid makten mellan 1994 -2006 beror nog mer på motståndarnas inkompetens än att vår ballong var oförstörbar.

Steg 4. Borgarna genomför 2006-2010 den politik de sagt att de ska genomföra opinionen är ibland 60-40 i oppositionens favör men en identitetskrisande socialdemokrati kan inte presentera ett tillräckligt trovärdigt alternativ, inte ens för den traditionella s-väljaren är det längre självklart att rösta rött när valdagen kommer 2010. Det sägs att skillnaderna är små och det kanske är huvudförklaringen men att skillnaderna blivit så små är en lång glidning, sanningen är väl att borgarna är bäst på borgerlig politik och det förstår de kloka väljarna.

Den röda tråden i denna glidning in i en borgerlig marknadsliberal fälla är att ekonomin var viktigast. Inte medborgarnas personliga, utan statsfinanserna. Medborgarna lämnades - om inte åt sig själva, i alla fall inte ännu 2006, så fick de smulorna när finansen fått sitt. De matades också flitigt varje kväll med börsutvecklingen de senaste 24 timmarna och allehanda aktietips, folkaktier och annan skit. Att arbetslösheten smått stigit och att arbetarrörelsen glidit isär i politik och fackförbund var säkert också bidragande orsaker.

Hur kunde detta ske? Min teori är ingalunda vattentät och helt säkert lätt att förlöjliga.
Grunden är det godtycke och den anti-intellektualism som brett ut sig i  samhället. Detta sedan underhållningen fått en allt större roll i människors vardag, tack vare bättre levnadsförhållanden och teknisk utveckling. Samtalen och berättandet ersattes av läsandet och lyssnandet som ersattes av tittandet som ersattes av zappandet och av chattandet. Det är säkert så att den genomsnittlige medborgaren i vårt land vet 1000 falt mer än motsvarande för 100 år sen men de tar säkert betydligt färre minuter på att kontemplera sin situation och sina val, förutom att källsortera eller inte då. Den kunskap vi  äger är så splittrad och samhället så mycket mer komplext att det är oerhört svårt att se sammanhangen. Då är det lätt att vända sig inåt i tanken och kortsiktigt, känslomässigt och slarvigt göra sitt val, så spelar det roll vilken attityd och framtoning statsministern har, inte så mycket vilken politik han för, det ser snyggt ut och det låter bra, det är det viktigaste.
Politiken har blivit Idol.
Det enda bra med det är att castingen till Statsminister 2014 blir en öppen tävling i TV4 så äntligen har alla chansen!

Läs fler och mer samlade inlägg på Netroots, läs gärna vår valanalysblogg t.ex.

För inspirationen till den här texten tackar jag Roy Andersson som fick finna sig i att vara huvudperson i ett slarvigt och i det närmaste anti-intellektuellt program om sitt liv i lördags.