31 januari 2011

Valberedningen presenterar - så småningom

Göran Johansson
Jag har ikväll tillsammans med en, i huvudsak, åldrad skara socialdemokrater varit på föreningsmöte för de västra stadsdelsföreningarna i Göteborg.
Huvudnumret var att den socialdemokratiska valberedningen och göteborgslegendaren Göran Johansson var på besök för att berätta om valberedningens arbete och ta in publikens reaktioner och frågor.
Göran Johansson är ju mannen bakom de bevingade orden att socialdemokratin är det enda parti som kan gå med röven före in i framtiden.
Det var en intressant redogörelse för en solid process som valberedningen genomför och jag fick svar på många av mina frågor.
Valberedningen kommer när det blir dags att presentera ett namn till partikongressen (dit jag vill åka som ombud, rösta om du kan 14-22 februari!). Detta namn kommer att vara så väl förankrat som det bara kan bli i distriktens styrelser och därmed kongressombud kan jag tänka.
Det är ingen ledamot (förutom Mona Sahlin) i vare sig Verkställande Utskott (VU) eller partistyrelse som ställt sin plats till valberedningens förfogande men distrikten menar att förändring är nödvändig, så länge deras delegat sitter kvar. Valberedningen kan inte föreslå någon ersättare till valda ledamöter i VU eller partistyrelse utan att dessa själva ger upp sin plats.
Stadgarna tillåter heller inte delat ledarskap så den frågan är inte aktuell vid denna extrakongress.
När det gäller att ha en öppen process med flera kandidater och t.ex. medlemsomröstningar är Göran Johansson tveksam. Han uttryckte oro för att de som inte blir valda är "körda". Som jag ser det så skulle väl de som vill bli partiledare vara beredda att offra en del för att få uppdraget. Jag menar, tycker man att det är ett coolt uppdrag så borde man kunna ta smällen att inte få det. Det är ju fortfarande svårt för medlemmarna att förhålla sig till namn så länge de inte är kandidater. Ett nej ska få betyda nej och ett ja ska inte behöva vara en dödsdom för en persons ambitioner.
Från kvällens publik var frågorna dels kring processen men också mycket kring att det inte bara är partiledningen som ska vända den kräftgång partiet är i. Även om valberedningen inte ska lägga sig i dagspolitiken så menade Göran Johansson i likhet med många andra just nu att det är självförtroende som framförallt behövs, en tro på vår politik och våra idéer om solidaritet.
Befriande var att höra att inga distrikt har uttryckt sig i termer om "höger-vänster" när de fastställt kriterierna för hur en framtida partiledare bör vara.
Göran Johansson gav intrycket av att processen i valberedningen fungerar bra och att det är en förutsättning då uppdraget är väldigt utmanande.
Fascinerande är dock rädslan för att medierna ska få nys om vad som pågår bakom valberedningens dörrar. Insikten om att allt skulle vara mindre dramatiskt för medierna om processen sker inför öppen ridå verkar helt saknas. De har ju inte ens börjat nämna namn.
Att insikten om hur nätet fungerar också fullständigt saknas och hur en kampanj som komigenlena.nu därmed är dömd att misslyckas i hans bok (- 1100 likadana brev imponerar inte på mig) hoppas jag mer ligger hos Göran Johansson än hos valberedningen i stort.
På onsdag träffar valberedningen partidistriktens ordföranden och då skall man komma överens om hur namnförslagen skall samlas in och tas emot.
Det är en spännande process som pågår som de flesta av oss inte kommer att ha en aning om hur den fungerar.


Fler bloggar på NetRoots, t.ex. Partistaten, HBT-sossen
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

Jag ber om förtroende!

Den 24-27 mars 2011 skall Socialdemokratiska Arbetarepartiet hålla en extrakongress. Det är mycket viktiga saker som ska behandlas av partikongressen både när det gäller politiken och partiets organisation.
Mellan den 14- 22 februari ska medlemmarna rösta fram de 13 Göteborgska ombuden.
Jag har av min S-förening blivit nominerad till att vara ombud vid denna högtidsstund för arbetarrörelsen och det är det förtroendet jag ber om nu.
Anledningen till att jag vill är att jag hoppas kunna tillföra ytterligare perspektiv till den grupp som åker till kongressen, att mina tankar, må hända naiva ibland, kan berika den erfarenhet som en kongress uppvisar.
Sedan i juni har jag varit stenhårt ideellt engagerad i det politiska livet, först på heltid i valrörelsen men även efter valet har jag engagerat mig i min s-förening och sen årsskiftet sitter jag även som ersättare i SDN Askim-Frölunda-Högsbo.
Som en av ca 600 är jag aktiv inom bloggnätverket Netroots och har bl.a. bidragit till Öppna Kriskommissionen, ett initiativ som skapades för att öka inflödet av idéer, tankar och förslag till partiets officiella kriskommission. På "Jämlikhetsanden" blandar jag partiets idédebatt med kritik mot regeringen. När jag kommit in i SDN-arbetet hoppas jag att det lokala perspektivet också får plats.
Men under extrakongressen vill jag inte kommentera från sidlinjen utan jag vill, trots min rookiestatus, hoppa in i hjärtat av partiets omvälvning från en koloss på lerfötter till en smidig jätte med framtidstro och visioner för de kommande årtiondena.
Jag tror på ett parti som söker djupt i sin historia efter nycklar till framtiden. Nycklar till reformer som kommer de allra flesta till gagn. Att vi ser skillnaden mellan villkoren nu och förr och kan förstå att nya lösningar ska till men att vi kan hitta dem själva i vår egen tradition och våra egna tankebanor om rättvisa, solidaritet och hållbarhet. Vi ska ha tillräckligt med självförtroende för att sluta låta borgarna tro att det är deras samhällsbild som segrat.
Jag vill se en partiledning som driver framtidens frågor och en rikdsdagsgrupp som driver dagens opposition.
Jag vill se erfarenheten i partistyrelse och VU tillföras ny energi.
Under kongressen hoppas jag på en diskussion som leder oss i en tydlig vilja att nå vidare. Jag är också beredd att stå upp för att undvika alltför långtgående kompromisser. Ibland är en omröstning att föredra framför enhälligheten.
I framtiden hoppas jag att praktiskt kunna jobba vidare i min förening för att från gräsrotsnivå föreslå, i mitt tycke, nödvändiga förändringar i partiets organisation och arbetssätt för att många nya människor ska känna sig välkomna och få inflytande, i stort och smått.
Ibland när jag skriver känner jag mig som en politiker, ibland som en utomstående betraktare. Precis som i mitt engagemang i basketsporten slås jag av att  det är roligare att få möjlighet att vara med och ta ansvar för föreningen än att stå på gubbhyllan och gnälla över det dåliga spelet på planen.
Jag vill in i matchen. Hoppas att du ger mig chansen!

Sandro Wennberg har bloggat om vilka av partiets distrikt som är öppna med kriterierna på partiledaren.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

Nu har jag förstått, Reinfeldt!

Jag har länge undrat hur regeringen tänkte ta tag i att skillnaderna i samhället ökar, att arbetslösheten fortsatt är hög och att väldigt många unga är fast i långtidsarbetslöshet.
Efter att ha sett Fredrik Reinfeldt i Agenda på söndagskvällen har jag förstått. Regeringens uppgift är att uppmuntra den som är arbetslös. Inte förbättra förutsättningen att fler jobb skapas. Metoden för uppmuntran kan vi kalla "tough love". Om man får det tillräckligt dj-t så kommer ett jobb att uppenbara sig. Självklart.
Det gäller alltså för var och en av de ca 133 000 unga arbetslösa (ca 23%) i Sverige att själv ta ansvar för att man blir aktuell för ett av de totalt ca 50 000 lediga jobben på Arbetsförmedlingen.
Att det dessutom finns ca 230 000 arbetslösa till som också vill ha dessa jobb är ju inte särskilt viktigt.
Det finns alltså i runda slängar ett ledigt jobb på 7 arbetslösa. Vi hör också larmrapporter om att var 5:e rekrytering misslyckas pga att det inte finns några kvalificerade sökanden, samtidigt minskar möjligheten att vidareutbilda sig.
Det går bra nu, Reinfeldt.

SVT Agenda 30 januari ca 25 min in i klippet talas det om arbetslöshet.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

26 januari 2011

Orustfjord igen

Stig Orustfjord, överdirektör
försäkringskassan
Avbryter tillfälligt skidsemestern för att kommentera nyheten att förtidspensioneringar bland unga fortsätter att öka.
Av två anledningar.
1. I måndags upprepade Hillevi Engström - moderat och arbetsmarknadsminister som ett självspelande piano frasen - vi ska aldrig ge upp om en enda människa.
2. Idag tar moderaternas favoritmålvakt Stig Orustfjord återïgen på sig handskarna när han säger att "bollen ligger hos myndigheten" när det gäller att hindra utvecklingen med att fler och fler unga blir förtidspensionärer. Ulf Kristersson - moderat och socialförsäkringsminister säger att utvecklingen har pågått under lång tid. Sant men - spelar det någon roll? Jag hade varit lika ilsken om utvecklingen skett under en rödgrön regering.
Så återigen uttalar regeringsmedlemmar att de vill en sak medan verkligheten ser helt annorlunda ut.
Alliansfritt Sverige, Peter Andersson, Annika Högberg, Ett hjärta rött och Annarkia har också tyckt till.
Gammelmedia SR, SvD, SVT


Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

24 januari 2011

Tyst vecka

Det var väldigt kul att se att många var intresserade av mina inlägg förra veckan. Den här veckan blir det betydligt lugnare på bloggfronten. Anledningen får ni gissa er till av följande självporträtt.


Nästa vecka räknar jag med att vara tillbaka i toppform.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Lohyllan,Torsby,Sverige

19 januari 2011

Primegate: Det är inte därför folk är arga, Niklas Nordström, anklagelsen kvarstår.

Niklas Nordström
Väldigt många socialdemokrater är arga på Niklas Nordström efter "Primegate". Men han skäms inte. Tvärtom. I dagens ledarkrönika i Göteborgs-Posten försöker han att köra ett blamegame på "reaktionär politik".
Har han inte förstått att det är egentligen inte är det politiska budskap han förespråkar som människor känner sig lurade på?
Självklart skall Sverige utvecklas och att näringslivet är en del av denna utveckling är lika självklart. Det tror jag 99% av alla som kallar sig socialdemokrater tycker.
Nordström har nog lite enkelt köpt idén om att det är näringslivets avkastning som är det bästa måttet på hur bra ett samhälle mår men hans politiska budskap kan rymmas inom koalitionen Socialdemokraterna.
Det är inte därför folk är arga på dig Niklas Nordström.
Du har jobbat undercover för en uppdragsgivare som bara ser till företagens avkastning. Du har säkert framfört åsikter som du står för men du har tagit betalt för att framföra dem och du har missat att berätta för dina partikamrater att du talat i egenskap av hyrd lakej istället för att, som de flesta, delta med dina egna åsikter utan dolda personliga vinstmotiv.
Ditt beteende är något som är en ögonöppnare för många och som stänger dörren för dig att delta i den debatt du vill föra.
Jag tänker i alla fall inte lyssna på dig innan du berättar vem som betalar din timpeng nästa gång.
Däremot är jag mot idén att Nordström ska uteslutas ur partiet. Han agerar ändå för vad han tycker är partiets bästa. Mången stollighet har passerat under den ribban förut.
Skuggan av "Primegate" är inget som kommer lämna Nordström eller de andra sossar som jobbar som konsulter för Prime eller andra PR-företag på lång tid, kanske aldrig.

Mycket har skrivits om "Primegate"
ett urval; Dahiel Hedén om Nordströms artikel,Lindeborg i AB, primegate.se (Prime PR:s blogg i ämnet), Pellefantia, Lena Sommestad, Mats Engström, fler på knuff.se

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

18 januari 2011

Den stora högerkonspirationens tid är här

Det finns många tecken på att den regering vi har inte absolut inte har Sveriges eller de svenska medborgarnas intressen framför ögonen när de fattar beslut.
Snarare verkar intresseordningen vara, i tur och ordning, det internationella kapitalet  - inte minst de amerikanska intressena, den svenska finansiella eliten och de som bara är ganska sketrika. Därefter vanliga löntagare i de flesta inkomstklasser, utom de lägsta, som inte äger sina bostäder och till sist "De som inte jobbar".
Det är en otäck konsekvens i vår regerings agerande att säga en sak och göra en annan.
Man säger sig värna försvaret och utarmar det.
Man säger sig arbeta mot fattigdom och vräker barn.
Man säger sig vara för ekologisk mångfald och jagar varg.
Man är för en oberoende public service och inrättar innehållskontroll.
Man påstår sig vara ett arbetarparti och lägger ner arbetsmiljöinstitutet och sätter press på löneutvecklingen.
Man vill att klyftorna ska minska, att arbetslösheten ska bli mindre och att det är bra med invandring.
Ojämlikheten växer, arbetslösheten är konstant och flyktingar kastas ur landet.
Och då har jag inte ens nämnt de mest uppenbara bilderna av ett vanstyre, den sjuka sjukförsäkringen och de bristande investeringarna i grön infrastruktur.
Att man misslyckas att utveckla näringslivet med hjälp av samarbeten mellan stat, högskolor, industri och kunskapsföretag.
Dessutom vill man inte vara visionära, man vill inte säga vad målet är. Om nu inte målet är att vi ska ha låg statsskuld och låg inkomstskatt, låga löner och låg utvecklingsnivå. Det känns lite torftigt som vision va?

Men förtroendet för regeringen är orubbat. Moderaterna mäts som största parti och oppositionen misslyckas att presentera ett alternativ till bilden som jag listar ovan.
Jag är idag positiv till att Socialdemokraterna kan komma tillbaks som det ideologiska alternativet inom svensk politik. Där praktiska reformer skapar ny fart på Sverige inom de områden vi behöver fortsätta excellera, jämlikhet, grön omställning, kunskap, trygghet och tillit.
Alliansen kan lätt gå i självgodhetens fälla. Det är dags att gillra den nu.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

17 januari 2011

Jag lever i två världar - om människovärdet del 2.

Sagåsens flyktingförläggning
Alltså, det gör jag inte. Jag lever i en värld med märkligt olika verklighetsuppfattningar.
En del uppmuntrar tolerans och jämlikhet som bra vägar för samhället. Att omfamna istället för att utesluta.
Andra tycker att man ska sortera människor i grupper. "De som inte jobbar" "Muslimer" osv. och tycker att det är en bra idé att behandla människor från dessa grupper olika. Att det är skillnad på folk och folk.
Ibland tycker jag att det är så enkelt. Ibland upplever jag gråzonerna.
Själv vill jag att fler ska vara toleranta, att fler ska förstå de enorma fördelarna med ett jämlikt samhälle.
Jag har svårt att uppfatta att när nationer inte gör skillnad på tjetjener och irakier utan skickar "hem" dem oavsett folkgrupp att det är att vara tolerant och att behandla människor lika. Jag får ju vara kvar. Du får det antagligen också. De får det inte för de är födda i ett annat land. Då gäller andra regler.
Invandringspolitiken är abnorm, amoralisk och absurd enligt mitt sätt att se världen.
Vi ska ha lagar och regler men de ska vara universella.
Vi måste sluta se människor som budgetposter istället för människor. Vi måste hantera att alla i Sverige inte är födda med samma språkliga och kulturella bakgrund men ändå är precis lika värdefulla som vi som slapp födas i ett område vi tvingas fly ifrån. Eller att acceptera att rättigheter är precis lika stora för de som är bärplockare från ett avlägset land som de som är tjänstemän i regeringskansliet eller riksdagsledamöter.
Jag är ingen integrationsexpert och jag är inte 100% fördomsfri men jag inser att genom att dela upp människor i grupper misslyckas vi med att mötas på lika villkor. Det här mötet måste ske genom att de som är överordnade, de som har ekonomisk, politisk och opinionsbildande makt måste se det själva och öppna famnen.

GP om hungerstrejken på Sagåsen.
TV 4 om Tommelilla
Nina Björk om hat och uppror.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

15 januari 2011

Praktisk politik - lex BK Lobo - medborgarforum på nätet och irl.

Jag läste för några dagar sen en insändare i GP om hur en ungdomsförenings förutsättningar radikalt försämras då deras plan i stort sett försvinner i ett lägenhetsbygge.
Jag är säker på att de kloka människorna i föreningen har vidtagit andra åtgärder än bara skriva en insändare men som nybliven stadsdelsnämndspolitiker vill jag nu komma med en idé på hur vi kan förbättra medborgarinflytandet för att förhindra den här typen av situationer där ett löst problem (fler bostäder) skapar ett annat (sämre ungdomsverksamhet).
Med endast ytlig kunskap om hur den stadsdelsnämnd föreningen tillhörde fram till årskiftet har fungerat (nu tillhör den det SDN jag är ersättare i) så vågar jag mig på att gissa att det troliga scenariot i historien är att fotbollsföreningen har blivit ställd inför faktum och inte redan i ett initialt skede fått möjlighet att reagera på planerna.
Det ger mitt första förslaget. Hade fotbollsföreningen i god tid blivit meddelade vad som var på väg hade de haft god tid att i samarbete med Idrott och föreningsförvaltningen (IOFF) bestämma hur deras verksamhet skulle kunna utvecklas. IOFF i sin tur hade haft gott om tid att samarbeta med stadsdelsnämnden för att hitta en lösning.
En grusplan på 100 x 60 m är inte lätt att hitta plats för men det kanske hade fungerat med gemensamma ansträngningar. Att det är mycket värdefullt med fungerande ungdomsverksamhet i anslutning till boendet är ställt utom allt tvivel.
Förslaget är alltså att myndigheter i samband med stadsutveckling är noga med att diskutera med alla berörda för att i demokratisk anda skapa lösningar. Det kanske inte alltid är möjligt att lösa alla problem men det ska alltid vara möjligt att lyssna och försöka att lösa dem.
När nu den här situationen har uppstått är det olyckligt att det bara är stadsdelsnämnd och fritidsförvaltning som ska stå för en lösning. Här borde ett rådslag mellan aktuell klubb, övriga föreningar i området och berörda kommunala instanser vara en självklarhet. Jag tycker också att stadsdelsnämnden bör ta initiativ till en mer allmän debatt för att skapa utrymme för medborgarnas idéer att komma fram. I det aktuella fallet kanske vi är lite sent ute för den saken också men jag föreställer mig någon form av medborgarforum för att dels få upp ärenden på dagordningen dels hitta lösningar som vi inte annars kunde hitta. Ett sådant forum skulle kunna vara kommungemensamt på nätet och stadsdelsuppdelat på en fysisk mötesplats.
Invändningen är troligen att det lämnar ett öppet fält för ändlösa diskussioner om trängselskatter och skolnedläggningar. Troligen är det sant men man får nog ta det onda med det goda och förvaltningarna får väl använda sitt bästa omdöme för att sortera i vilka trådar som är värda att nysta i och vilka som man bör släppa.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

13 januari 2011

Det är mycket viktigare än så...

De flesta har säkert hört citatet från  Liverpool FC:s legendariska tränare Bill Shankly:
 "Some people believe football is a matter of life and death, I am very disappointed with that attitude. I can assure you it is much, much more important than that."
Fritt översatt: " En del säger att fotboll är på liv och död. Jag är väldigt besviken på den attityden. Jag kan försäkra er om att det är mycket, mycket viktigare än så."
För tillfället går det för många utmärkt att byta ut fotbollen mot en röd ros.
Netroots och i dagspress pågår idag en debatt om socialdemokratin som ligger vid sidan av den debatt som i alla fall de flesta på Netroots säkert helst vill föra - den politiska. Jag är den förste att erkänna att jag har fallit i den här fällan och har svårt att kämpa mig ur den, även om jag kommer upp på kanten ibland.
Det pratas partiledarkandidater och det pratas bristande ledarskap i partiledningen och då menar man inte Mona Sahlin. Länkar kommer längst ner.
För mig är det slående hur enkelt det hade varit att ha en annorlunda diskussion om de som på allvar vill ha en chans på partiledarskapet skulle säga att de är intresserade och vad det skulle innebära om de blev partiledare.
På det sättet skulle vi dels visa att det finns ledarskap och mod i nuvarande partitopp och dels få mer fokus på politik eftersom kandidaternas programförklaringar skulle nagelfaras. De som är i ledningen vet väl vilka som vill och känner att de har en chans. Det är väl bara att komma överens om att det är ett bra sätt att göra. Här kan jag se att Mona Sahlin har en uppgift.
Att sen själva  valet av partiledare hör till en annan process tycker inte jag spelar någon roll. Att valberedningen ska presentera ett namn till kongressen som den förväntas anta, det är som det är den här gången också. Det hade varit befriande att känna att man vet vilken typ av resa partiet ger sig in på med en ny ledare som har visat vad och hur den vill göra med den socialdemokratiska politiken och partiorganisationen.
Det skulle också vara intressant att höra hur många i partistyrelse och VU som till valberedningen meddelat att deras plats står till förfogande. Valberedningen är tydlig med att det endast är fyllnadsval som valberedningen behandlar dvs att personer frivilligt avsäger sig sin plats, på det sätt Mona Sahlin föreslagit.
Jag har dålig insyn i hur partistyrelsens arbete fungerar men om det påminner om andra organisationer så är risken stor att en gemensam aktion från styrelsen inte kommer att hända. Det finns inte tid på den fastlagda agendan att diskutera sådant som är krångligt, som kräver eftertanke, att personer bortser från egen prestige och framförallt att man innan mötet har hunnit reflektera över den dagordning som ligger.
Av de 55 personer som sitter i partistyrelse och VU har mer eller mindre alla tunga politiska uppdrag. Det är oftast de mest upptagna personerna inom socialdemokratin som sitter på dessa poster.
Det innebär tyvärr att det som kanske inte behöver vara ett särskilt mentalt betungande uppdrag i normala fall inte hinns med när det blir turbulent. Kan det vara en förklaring till tystnaden från styrelse och riksdagsgrupp. Att för dem liksom för stora delar av den arbetande befolkningen har vardagen blivit så tuff att man inte riktigt kan ladda om för att orka sina ideella uppdrag. Min erfarenhet från idrottsrörelsen har visat att på plats, när mötet pågår kan stora saker initieras och goda tankar dryftas men när man lämnar rummet lämnar man engagemanget kvar tills nästa möte då man blir förvånad att ingenting har hänt. Det känns som det är vad som händer inom socialdemokraterna just nu. Engagemanget är stort men det finns lite kraft.
Så jag är kluven. Jag vill ha en stor skara företrädare som som både driver en stark oppositionspolitik samt driver en initierad idédebatt inom socialdemokratin och sina egna valkampanjer till en ny partistyrelse. Att det inte kommer att bli så är uppenbart. Frågan är om det hade varit omöjligt, att mina krav är för höga.
Vad tycker du?


Fler som funderat: Johanna GrafMartin Moberg, Peter Johansson, Peter Andersson, Johan Westerholm, Peter Högberg, Alexandra Einerstam m.fl på NetRoots


Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

12 januari 2011

Vilken slags sosse är du?

Johan Westerholm
Johan Westerholm som är Mitt i Steget har idag skrivit ett riktigt bra inlägg i mediedebatten som nu pågår kring tillsättandet av en ny partiordförande i Socialdemokraterna.
Först vill jag gärna hålla med om hans slutsats att det SvD tycker är bra för socialdemokratin troligen inte är det. Det är värt att hålla i sinnet att de som skriver om socialdemokraterna ofta inte vet mer än du och jag samt att deras motiv inte alltid är att stärka socialdemokratin.

I slutet av sitt inlägg ställer sedan Johan upp sex typer av sossar och undrar vilken sort vi är. typerna är:
  • SARS: Sentimentala Arbetar Romantiska Socialdemokrater – Allt var bättre under Per Albins och Tage Erlanders tid, svettiga industriarbetare på svartvita journalfilmer fladdrar förbi och somrarna var långa och varma med vackra kvinnor som ler in i kameran och lekande barn. Få eller inga konkreta än mindre realistiska förslag, mest gnäll.
  • Betongsossar: Industri och jobb, industri och jobb. Ser inte och förstår inte att samhället är idag präglat av tjänster och kunskap. Är dock nära besläktade med pragmatikersossen.
  • Snuttesnuttsocialister: Alla ska få bidrag som vill, alla ska må bra och allt löses med höjda skatter utan en tanke på vilka intäkter dessa inkomster skall komma ifrån.
  • Ängslighetssossar: Vill bli omtyckta av allt och alla, håller oftast med den som pratat sist och byter åsikt lika ofta som väljarna byter underkläder.
  • Prime-sossar: Makt. Makt och påverkan oavsett finansiär, ideologi eller agenda, beredda att sälja sin mor för makt.
  • Pragmatiker-sossar: Finner resonabla lösningar - inte alltid ideologiskt korrekta men lösningar som är stabila och i takt med tiden."
Read more: http://mitt-i-steget.blogspot.com/2011/01/socialdemokraterna-nar-hogerns.html#ixzz1AoC9U98c


Jag har ju väldigt svårt att malla in mig sådär en homo universalis som jag är.
Ett försök blir väl att jag är en pragmatisk Snuttesocialist med ängsliga betongnävar och maktlystna mustacher. Dvs jag är allt utom sentimental. Friheten finns i framtiden.
Vad är du?


Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

10 januari 2011

Utvecklad inveckling

Jag skrev ett inlägg igår som i princip bestod av två citat om människor som far illa i dagens Sverige i kontrast till Statsministerns uttalande om möjligheten till ett femte jobbskatteavdrag.
Mina kloka läsare har säkert förstått vad jag menar men jag känner ett behov att utveckla temat eftersom det är centralt i min egen bild av människans möjligheter.
Jag har inget principiellt emot låga skatter. Skatter ska vara så låga och så rättvisa som möjligt. Helst hade jag sett mer fokus på skatt på konsumtion och mindre på privatpersoner generellt sett.
Det jag vänder mig stenhårt mot är den instrumentella syn på människan som regeringen visar upp. "Enskilda fall" som hamnat snett. Stenkastande ungdomar på skolgården som ingen vuxen når fram till.
Regeringen satsar på sänkt skatt på arbete genom att försämra villkoren för de svagaste i samhället.
Regeringen satsar på sänkt betygsålder istället för att satsa på ungdomarnas sociala arbetsmiljö och arbete med värdegrund och tolerans från unga år, det går inte att mäta på nationella prov.
Det är självklart ganska komplicerat med statsfinanser och det är självklart svårt att lära ut tolerans - det är en insikt.
Men vi får inte kompromissa med människors värde, oavsett om de är friska, sjuka, födda i Somalia eller Tomelilla.
Ett samhälle ska bedömas utifrån hur man behandlar de svagaste sa Erlander ungefär.
I Sverige 2011 ökar den sociala utslagningen, det blir fler och fler barn som lever i relativ fattigdom och vi har en växande främlingsfientlighet.
All den politik regeringen för just nu kommer att accelerera denna utveckling. Den humanistiska liberalismen lyser med sin frånvaro. Vi får istället se en ekonomistisk fundamentalism vars tid redan är ute.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

9 januari 2011

Ibland hatar jag den här tiden

Jag har idag läst två artiklar som har fått mig att reagera starkt. Läs båda i sin helhet. Kielos för nöjet och Orrenius för nödvändigheten.

Först Katrin Kielos i Aftonbladet.
"Tusenlappen du har fått i skattesänkning kommer direkt ur fickan på någon som är sjuk. Trots att ingen rimligen vill att en döende kvinna som väger 36 kg ska nekas sjukpenning för att rikare och friska människor ska kunna köpa mer grejer."
 Den andra är Niklas Orrenius i Sydsvenskan jag bjuder två citat:
"– Varför stenar de dig, mamma? frågar den yngsta dottern. Och varför skriker de alltid saker till oss?
Hon vet inte vad hon ska svara. Hon skulle vilja tala med elevernas föräldrar, men de syns aldrig till.
När hennes sexåriga dotter träffas i ryggen av en sten känner Malyum Salah Hashi att hon måste agera. Hon pratar med personalen på den äldre dotterns skola. När skolsköterskan får höra om förföljelsen ringer hon rektorn på Kastanjeskolan, Mats Wermelin.
– Du måste polisanmäla, säger rektorn. "
...
 "Hatbrott ska vara särskilt prioriterade. Vad betyder det?
– Naturligtvis betyder det något. Men jag fick just direktiv från min chef om att prioritera brott som äger rum ute i offentliga rum. Snart är allting prioriterat, säger kriminalkommissarie Göran Schön."
Några timmar senare ser jag en lismande Mats Knutson fråga Statsministern om det är dags för ett femte jobbskatteavdrag.
Ibland hatar jag den här tiden.

Massor av bloggar om båda dessa artiklar.
T.ex. Ali Esbati, Peter Andersson, Martin Moberg, HBT-sossen

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

7 januari 2011

En konstruktiv idé!

bilden snodde jag här
Jag fick precis nu en idé om att slå två flugor i en smäll.
1. Föra fram socialdemokratisk politik.
2. Presentera kandidater till en ny partistyrelse och en ny partiledare.


Det har visat sig att medierna är oerhört intresserade av socialdemokraterna. Låt oss använda detta för att presentera våra ledande företrädare och för att sätta agendan och börja flytta tillbaks problemformuleringsmakten till hemmaplan.


Hur vore det om alla företrädare som nämns i dessa sammanhang skulle vara lite aktiva i ett gemensamt utåtriktat arbete. Att var och en som nämns t.ex. här deltar med liv och lust i den allmänna debatten. Helst med en gemensam agenda men också för att presenteras som ett alternativ till partiledare, man behöver inte vara en öppen kandidat om det känns läskigt, det räcker säkert att ringa en tidningsredaktion i det här läget för att räknas som en officiell kandidat.

Det här skulle ge tre effekter.
1. Socialdemokratiska frågor kommer upp på agendan.
2. Folket får se att det finns många bra kandidater till posten som Sahlins efterträdare.
3. Mediaspekulationerna får stanna hemma. Istället blir det verkliga kandidater vi talar om.

Det är både kritik mot Reinfeldt och hans regerings svaga politik och ledarskap som ska fram men också egna konstruktiva lösningar på aktuella och kanske t.om. långsiktiga problem.

Fler som bloggat om torftigheten i mediespekulationerna är Petrarna Andersson och Johansson. Även Alexandra Einerstam och Johan Westerholm är på bettet.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

6 januari 2011

En verserad fråga till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

Svara ni med röda rosen på er fina skrud.
Alla de som röstat på er, vad får de höra nu för bud?
Svara ni i riksdagen som vunnit vårt mandat.
Är det inte väldigt lite prat?

Var blev ni av alla kämpar för en stark opposition?
Företrädare som kämpar för sin egen position?
Kan ni inte trots att det blåser lite kallt;
kämpa för oss som röstade trots allt.

Reinfeldt leder vidare från trygg och säker mark.
Hur kan han få styra så, varför får han vara stark?
Utåt syns att alliansen tappat mycket fart.
Men även från oss själva är det bart.

Var blev ni av alla ledamöter med så mycket mod?
Nu finns det nog läge att få frågor på rätt bord.
Var är ni nu när valets vågor lämnat oss förbi?
Det var väl inte så här det skulle bli?

"Vi som satts att leva i besvikelsens epok
- ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sej, så han är nog inte riktigt död…"


Citat från VAR BLEV NI AV, LJUVA DRÖMMAR?
Svensk text: Tage Danielsson & Hans Alfredson, 1976


Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

3 januari 2011

Visionlöshet - det är så inne i år!

En av de saker som störde mig mest under hela valrörelsen var Fredrik Reinfeldts uttalade ovilja att inte tala om sin vision. (I GP-söndagsintervju, ej på nätet). Antingen är den visionen så otäck att ingen vill följa med på färden eller så färglös att den inte skulle inspirera någon. Varför vill man annars inte berätta vad man vill på lång sikt?
Att sänka skatten är ingen vision. Det är en metod. Eller?
I morse gick så partisekreterare Arkelsten ut med en öppen artikel för det fortsatta idéarbetet inom (m).
"Inför kommande val ska vi möta ­välj­arna med en framåtblickande agenda, ett positivt anslag och en tydlig vision om hur Sverige ska kunna bli ett ännu bättre land att leva i" 
Det är väl inte så man blir till sig. Dylikt hade väl t.om. kunnat skrivas av vår egen partisekreterare om han var intresserad av att föra en framtidsdebatt.
Arkelsten frågar sig vidare
"Hur kan vi långsiktigt forma vårt samhälle för att möta en allt snabbare globalisering, tuffare ­internationell konkurrens samt miljö- och ­klimat­utmaningarna?"
Självklart relevanta frågor, frågor som vi alla som pysslar med politik kan ställa upp på. Har vi något svar i sikte?
Nej, faktiskt inte alls.
Istället fortsätter Arkelsten med att beskriva att de moderata lokalföreningarna faktiskt ska göra något mellan valen. På exakt samma sätt som vår egen partisekreterare har gjort.
Jag förstår inte.
OM man vill inspirera fler att delta i det politiska livet, kanske för att få nya svar på självklara politiska frågor. Inte fan sker väl den utvecklingen utan att man kommer med ett förslag. En idé. Den kan vara åt helvete fel men det måste komma ett förslag.
Jag är i min lilla bubbla mycket måttligt imponerad över den befintliga politiska elitens sätt att förhålla sig till vår gemensamma framtid. Samtidigt som jag inser att det är svårt att hitta praktiskt politiska förslag på hur vi ska agera för att bryta den onda spiralen mot vår "civilisations" undergång.
Det finns vägar framåt. Det finns förslag på vad man kan göra. Hur man kan tänka.
Här följer ett. Det tar 20 minuter men är en ganska väl formulerad tanke på hur man kan omdefiniera tillväxt till något som vi faktiskt kan leva med i framtiden. Jag tackar Alexandra E för länken.

Det politiska samtalet fortsätter, med både kortsiktiga och långsiktiga tankar. Låt oss se mer av de senare.
Det är många som bidrar med idéer just nu, låt oss hoppas att vi snart kan formulera dem till förslag och verklighet.
En som verkligen försöker varje dag är Roger Jönsson.
En annan är Lena Sommestad som är en av få toppsossar som i bloggform diskuterar politik.


Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!
Intressant?

1 januari 2011

Staffan Lindström - i Allmänhetens tjänst

Den nya stadsdelsorganisationen med primärområden.
Idag är det den första dagen som Göteborg har gått från 20 till 10 stadsdelsnämnder. På tisdag är det första nämndsammanträdet i den nya superstadsdelen Askim - Frölunda - Högsbo. Att det var problem redan med att hitta ett lättare namn på stadsdelen säger väl en del om hur svårt det kommer att bli att integrera verksamheterna och medborgarna till en slags gemenskap och en gemensam kultur ( som dessutom ska vara en integrerad del av Göteborg).
I detta äventyr skall alltså jag spela en roll. I och för sig endast som ersättare i den nya nämnden men ändå. Min önskan är att jag ska kunna tjäna medborgarna i stadsdelen väl. Jag känner mycket för den. Uppväxt i Askim, boende i Frölunda och med det idrottsliga hjärtat i Högsbo Basket tror jag att jag har en bra känsla för vilken typ av utmaning uppdraget innebär.
Ett personligt mål som är svårt att uppnå är att jag vill öka egagemanget hos invånarna. Att det inte bara är de politiskt aktiva som är engagerade i frågorna. Att de boende i stadsdelen inte bara hojtar när något redan blivit fel utan kan delta i uppbyggnaden av nya lösningar. Vad de kan bidra med som inte står på skattesedeln.
Min prioritering kommer alltid att ligga i den uppväxande generationen. Jag är helt och fullt fast övertygad om att vi måste investera massor i vår ungdom. Både inom skolan och för en meningsfull fritid. Det är svårt för de positiva effekterna syns inte detta budgetår och kanske inte ens i denna stadsdel men jag kommer att fajtas för varje krona till barnen. Jag tror att vi i det också kan vinna vuxnas respekt och engagemang för vad den praktiska politiken kan göra.
I och med detta nya uppdrag hoppas jag att kunna återkomma till den politiska utvecklingen inom Göteborg och Askim - Frölunda - Högsbo mycket oftare än jag hittills har berört den lokala politiken.

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!