Människovärdet.
Jag blir förtvivlad över hur stat och system, ledda av så kallade liberaler, kan urholka vår syn på oss själva.
När klockradion ringde i morse berättade radion om att man i Danmark skapat nya regler för utomeuropeisk anhöriginvandring. Summan var att det blir oerhört mycket svårare för personer från fattiga förutsättningar att få uppehållstillstånd även om man redan har familj i Danmark.
Uppehållstillstånd! Detta begrepp är för mig ett av de vidrigaste som modern statsbildning lyckats uppfinna. Jag förstår att det har med en solidarisk tanke om att de som betalar samhället som ska få njuta dess frukter att göra. Men jag köper det inte. Dels för att de flesta inom tid får chansen att betala tillbaks. Dels för att det inte kan vara upp till staten att avgöra om en människa har skäl att stanna eller gå. Det kanske är dags att säga upp medborgarskapet och skicka ut "de som inte jobbar", då får vi ju dessutom full sysselsättning! Jag kan inte se skillnaden.
Asylavvisningar är ännu värre.
Att vara så jävla kall att man bestämmer att det upplevda skyddsbehovet inte är tillräckligt.
När vi inte som samhälle har råd att initialt betala för omställningar för människor med trauma och som har lämnat sin trygghet, sina rötter så skäms jag. EU har byggt om sig till en inhuman fästning som värderar människor olika beroende på om de är födda innanför eller utanför murarna.
Jag lever i en skyddad och segregerad värld med enorma materiella och emotionella tillgångar. Skulle jag bli av med något av det första har jag ju kvar det andra lika mycket. Att vägra någon sina emotionella tillgångar är så sjukt galet att jag förlorar hoppet för mänskligheten.
Vi har råd att hjälpa dessa människor. Se det som ett lån eller en investering. I människovärde.
Fler progressiva bloggar på Netroots
Inte förlora hoppet inte.Du finns ju och har det inom dig och massor av andra som ser det likadant.
SvaraRaderaTack för uppmuntran, ska försöka dra mitt strå till stacken för att förändra.
SvaraRaderaSamhället är summan av alla vi som ingår. Vi är samhället, därför tycker jag att det leder fel när du skriver: "När vi inte som samhälle har råd att initialt betala för omställningar för människor med trauma och som har lämnat sin trygghet, sina rötter så skäms jag."
SvaraRaderaAntingen ska du skämmas för att du gör för lite eller så ska du inte skämmas alls.
Min reaktion är annars, ja då får du väl skämmas då, för det är inget argument för någon annan att du skäms.
Per, nog kan jag skämmas för att jag själv gör för lite men också för att den sammanslutning jag frivilligt eller ofrivilligt ingår i gör något som strider mot min övertygelse, det är helt enkelt skämmigt att vara en del av detta sammanhang. Argumentet är att vi behandlar människor som om de har olika värde. Det tycker jag milt sagt är fel. Det trodde jag framgick av texten.
SvaraRadera