10 november 2010

Perspektiven jag saknar

Vill gärna tro att många kommer minnas 101110 som vändpunkten. Dagen då vi fick ledning på partiet igen och återtog lite förlorat självförtroende. Alternativet är att det är dagen då partiet rämnade. Här är hela Rapports intervju med Mona Sahlin, inte bara det som sändes på TV.

Själv har jag bestämt att jag går vidare nu, ska undvika infekterande (ja du läste rätt) personkonflikter och spekulationer kring partiets ledning tills den dagen kommer om ett halvår sådär.
Nu blir det förhoppningsvis politiken i fokus.
De perspektiv jag saknar helt i min utblick i dag är politikområdena miljö och utrikespolitik (utanför Afghanistan).
Här har vi inom socialdemokratin diametralt skiljda utgångspunkter.
Noviser på miljöpolitik men ärrade veteraner på utrikespolitik. För mig signalerar dessa frågor att vi har en större vision än att sänka arbetslösheten, även om det självklart är viktigt. Vi vill att fler än vi i Sverige ska ha det bra och vi vill att våra efterlevande ska ha lika goda förutsättningar som vi har, på alla plan.
Tyvärr känns den s-märkta blicken vara fäst på skospetsarna just nu, även om vi har tappat en del väljare så är fortfarande 3 av 10 sossar och de förväntar sig nog en offensiv oppositionspolitik även om den bara är polemisk i stunden.
Vi kan nöja oss med att vara emot regeringen ett knappt år nu, sen är vi klara att presentera nya idéer och politiska program för socialdemokratin efter nästa sommar. Då hoppas jag att miljöfrågorna och utrikespolitiken intar en viktig roll.
Andra som vill tona ner personfrågorna är Rebellabloggen och Peter Johansson på Röda Berget.
Mer om socialdemokraternas turbulenta dag på Netroots, mer eftervalsanalys på Öppna kriskommisionen på blogg och Facebookgrupp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar