Vårens fagra löften

Ojdå, "mediterade" en stund efter middagen med Göran Greiders "det levande löftet" i knät, den här helgen är ju vigd åt löften.
Valborgsmässoafton med löften om varmare och ljusare tider, första maj med löften om bättre tider för arbetare och arbetslös.
Före middag och meditation lyssnade jag ett tag på Studio Ett under det att jag rörde i risottogrytan. Det pratades om den brittiska valrörelsen där Labour går till val på att lova att skära ner i rimlig takt.
I Sverige går vi till val på att återställa välfärden, det är skillnad det och det ska det vara, Storbrittanien har inte lyckats att bryta den utvecklning som började under Thatcher. För vår del gäller det att inte hamna i samma fälla. Fyra år till med en borgerlig regering är bokstavligen livsfarligt för tusentals svenskar.
Jag har de sista dagarna lyckats uppfatta att det utanför min lyckliga rödgröna bubbla inte är så solklart att alla fattat vad som står på spel. Mona Sahlins förtroende är lågt, dessutom är hon kvinna (hemska tanke, men det är en belastning ännu, läs om grabbarnas gemenskap här). Jag tänkte också nu på det Ylva Johansson sa under sina 5 minuter, det är inget som är vunnet ännu.
Vi måste alltså skrika ännu högre och lyfta dels de enskilda fallen men också förklara för de som tryggt sitter på sina kontor vad det betyder med borgerlig politik om man skulle råka bli sjuk eller arbetslös.
Egentligen vill jag bara föra fram alternativen men eftersom de borgerliga använder samma retorik som vi rödgröna så måste vi också visa den politik som förs och vad den kommer att ge för resultat.
Jag längtar inte på något sätt efter Göran Persson men den erfarenhet hans regering införskaffade sig efter den senaste borgerliga perioden måste upp i ljuset.
Upp i ljuset måste också alla de reformer för välfärden och framtiden som socialdemokratiska regeringar infört och som högern motsatt sig

Till sist för att följa goda exempel i bloggvärlden, t.ex. s-buzz, HBT-sossen och Röda Berget vill jag publicera mitt första maj tal här. Det är Mona Sahlin som talar på ABF:s seminarium för Jämlikhetsanden. Det är på engelska (sort of) men det gör inget för här lyfter Mona de frågor som jag brinner för.