Ungdomsarbetslösheten börjar närma sig 30%.
Samtidigt minskar möjligheten att läsa på komvux och KY utbildningarna ombildas.
Jag är själv av den enkla uppfattningen att all sysselsättning som för människor tillsammans är utvecklande, oavsett om den är avlönad eller ej, universitetstiden framstår ofta i ett rosa skimmer i minnesbanken även om jag inte hade särskilt mycket pengar.
Vad jag är ute efter är att det farligaste är inte arbetslöshet utan sysslolöshet = värdelöshet. Det är förgörande för människors självuppfattning, ung som gammal, att inte känna sig behövd.
Målet för politiken gällande ungdomars utvecklingsmöjligheter måste därför vara väldigt brett och åtgärderna många, det finns ingen enskild åtgärd för att förbättra ungdomars självkänsla och ansvarskänsla som funkar för alla.
Det betyder att det här är en utmaning som inte kan behandlas som statistik utan det är en reell utmaning för våra kommuner, arbetsförmedlingar och utbildningsinstitutioner (egentligen ända från förskola och framåt).
Det kräver därför resurser och det kräver troligen ännu fler reformer inom detta område.
Att lyckas med denna uppgift är jämte klimathotet den enskilt viktigaste utmaningen vi har i Sverige de närmaste åren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar