
Olof Palme var självklart en ledstjärna i den mentala inställning som Sverige hade i biståndspolitiken. Vi var inte reducerade till att välja mellan att ingå eller inte ingå i USA-ledda militära operationer.
Ulf Bjereld skriver i Expressen idag om att de rödgröna inte ska vara Palme-nostalgiska i den utrikespolitik vi vill föra vid en eventuell valseger. Det håller jag med om men vi måste baske mig vara radikala. Vi ska inte reta någon i onödan, men jag ser inget problem med att vara ett världssamvete så länge vi har rent bakom egen dörr(?).
Jag tror att vi har nått till den punkt i inrikespolitiken där det är svårt att urskilja de olika alternativen (om man har ett jobb). Det är därför centralt att vi visar på den väg som vi kan vitalisera demokratin i Sverige med hjälp av den internationella solidariteten. Eftersom jämlika samhällen är bättre samhällen så finns det skäl att tro att en jämlik värld är en bättre värld!
Läs även andra bloggares åsikter om progressiva bloggar, nätrot, netroots, blogger outreach. Fler progressiva bloggar på Netroots.
Läs framförallt Storstad. Där slipper du flum som ovan utan får siffror som visar hur viktigt valet 19 september är
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar