Läser Martin Mobergs inlägg om tveksamheten över Reinfeldts mål att vinna kvinnorna i valet i höst.
Jag blir också tveksam.
Som del av den svenskfödda medelklassens manliga heteronorm så har jag svårt att känna mig utvald som en utsatt eller missunnad grupp, jag är snarare en del av det strukturella problemet och jag tycker på allvar att det är synd att jag har fler dörrar öppna från början än vad andra får under ett helt liv.
Men jag tycker fortfarande att det är konstigt att vi på 2010-talet pratar om kvinnor som en minoritetsgrupp. Att kvinnodominerade yrken har missunnats, ja, men inte kvinnorna.
Det är strukturen som är problemet, att det är kvinnodominerade yrken som blir drabbade när välfärdssystemen monteras ner, det är inte i grunden ett jämställdhetsproblem, det är ett strukturproblem med negativa jämställdhetseffekter. Att vi 2010 inte betalar lika lön för lika arbete - Det är ett jämställdhetsproblem.
Vill inte verka alltför gnällig men det är en tydlig tendens att vi i media och på bloggar förenklar t.ex. "klyftor", "kvinnor", "invandrare" för att få tydliga poänger på (m)otståndarens bekostnad.
Om man börjar pilla i begreppen (ska inte göra det nu, laddar lite till först) så öppnar sig fler historier än man får plats med i någon mall.
Det är ett riktigt svårt och tufft jobb, att lyfta fram historier och individer istället för generaliseringar och statistik men jag är säker på att det är den mest ärliga vägen att vandra, och på det sättet vinner vi väljare, av mänsklig sort.
Läs även andra bloggares åsikter om progressiva bloggar, nätrot, netroots, blogger outreach. Fler progressiva bloggar på Netroots.
Läs framförallt Storstad. Där slipper du flum som ovan utan får siffror som visar hur viktigt valet 19 september är, även om de gruppifierar ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar