7 juli 2011

#Almedalen: Den personliga politiken




Ett försök att överblicka tema och trend i Almedalen är i det närmaste omöjligt.
Personligen har jag givit upp alla tankar på att få med mig nya idéer hem till vardagens politiska arbete via deltagande i ett seminarium eller att gå på en föreläsning.
Däremot ger platsen möjlighet till en massa möten och tid för mer eller mindre informella samtal om allt mellan himmel och jord, i mitt fall har det blivit många samtal om hur man når ut, vad närvaro i sociala medier betyder och vad som är poängen med det.
Min spaning från dessa möten är att det är något som håller på att hända.
Jag tror att insikten om behovet att sätta ansikten på politiken växer. Att de sociala medierna faktiskt är en mötesplats mer än en anslagstavla och att de är en möjlighet att bygga (eller stjälpa) ett personligt förtroende utan att behöva träffa människor på plats.
Behovet av att personalisera politiken är inte bara medias utan beror även på allmänhetens ökade vana vid det personliga i medierna, den personliga berättelsen är alltid starkare än den bästa motion till riksdagen, kan man då koppla dessa så har politikern större chans att allmänheten uppfattar förslaget och har de dessutom möjlighet till att svara på direkta frågor och ha ett samtal som den som vill kan ta del och delta i av är det ju ännu bättre.
Mitt eget gräsrotsarbete på det här området går kort ut på att väcka idén om möjligheten att inte bara kommunicera efter man har gjort något utan kanske framförallt använda möjligheten att ta in kunskap och få idéer innan förslagen produceras.
Istället för en arbetsgrupp, en webenkät. Sparar tid, pengar och om man får tillräckligt med svar så kommer man i de allra flesta fall kunna se vad man bör göra eftersom the wisdom of the crowds är större än den hos en arbetsgrupp oavsett erfarenhet och förnuft.

Fler bloggar på Netroots

- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Korsgatan,Gotland,Sverige

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar