Människors otrygghet är en bra marknadsplats.

I en av dagens mest läsvärda postningar tar Peter Johansson rejäl utkik från sitt Röda Berg.

Han skriver:

"I ett samhälle där förändring inte innebär en hotande katastrof har högerpopulismen inget att komma med. I det samhället hälsas den okände som en glad nyhet, inte som ett hot som måste motas.Vaccinet mot högerpopulism kallas generell välfärd. Det är ingen slump att det första högerpopulistiska partiet med främlingsfientlighet på agendan kom in riksdagen i samband med en kris. Ej heller att det andra gjorde det. De lever på rädsla, ska vi bli av med dem måste vi ha ett samhälle utan rädsla."

Det är den växande otryggheten i samhället som är en av de största bovarna i dramat när vi ser på rädslans problematik.

Framförallt är det en växande marknad för och ett ökande intresse för den personliga säkerheten och den rent fysiska tryggheten som är väldigt påtaglig, trots att det svenska samhället i stort har blivit en allt säkrare plats, speciellt påtagligt är det för oss som har små barn. Alla barnens miljöer är designade för att minimera risken för skador (förutom de allt vanligare studsmattorna då). Det finns barnförsäkringar och specialfonder för barnens sparande.

Min poäng är densamma som Peters, han menar att rädslan för förändring är svår att omvandla till något positivt om det är osäkert vad förändringen leder till.

Det har väckt en övertygelse hos mig om att trygghet är ett av de mest väsentliga värden vi måste bygga vårt samhälle kring. Det är nämligen bara den som är trygg som vågar misslyckas och därmed lär sig att lyckas.

Det här är en lärdom från mina år i idrottsrörelsen. Visst finns det exempel på framgång genom kadaverdisciplin och bestraffning vid misslyckande och det är en sådan värld vi är på väg emot just nu. Exemplen på långvarig framgång med det receptet är dock väldigt få. De föreningar som har en långvarig framgång har istället ofta väldigt trygga miljöer, där förändring är lika med utveckling och ett misslyckande är ett bra försök, en tydlig organisation där man gör det man säger att man ska göra är också väldigt viktig.

För att Sverige ska fortsätta vara framgångsrikt och våga bygga ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle så måste våra grundläggande medborgerliga tryggheter säkras. Det politiska systemet skall genom tydligt uttalade mål och en konsekvent öppen, tolerant och tillåtande politik motverka den rädsla som växer i samhället,  ivrigt påhejad av försäkringsbransch, säkerhetsbransch och media. Joba mot rädslan för den personliga säkerheten, fysiskt, ekonomiskt och med minskade tilltro till sitt samhälle och sina grannar. Med rädslan kommer en minskade vilja att våga lära nytt, våga ompröva och våga tillåta.
För mig är det uppenbart att Sverige idag går åt motsatt håll och att det är en utveckling som har skett under lång tid.


Jag ser att den filosofi som härskar idag är den kortsiktiga nyttans, där människors viktigaste  bidrag är till samhällsekonomin. Den jag vill se är den långsiktiga som sätter människorna först och ekonomin som medel istället för mål.

Martin Moberg på ämnet, länkarna nedan är från honom.

Bloggat: Sebastian Stenholm om en bloggande Hellsborn och en fasadputsande Åkesson, Alliansfritt Sverige om att moderaterna i Sörmland tar SD:s parti mot S, Roger Jönsson om att SSU ska startas i Ystad, Anders Svensson om skral läsförmåga hos sd?, Annarkia om hatets barnkammare, Tokmoderaten om när det acceptabla blir oacceptabelt, Leine Johansson om ingen rök utan eld, Kulturbloggen om vad Anders Behring Breivik ska vara lika med på nätet, Peter Johansson om ett uttalande av Pat Buchanan (rep) "Breivik may be right", fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, HP, Expr 1, 2, 3, 4, DN 1, 2, 3, 4, 5, SR 1, 2, 3, 4, SVT 1, 2, 3, 4, GP 1, 2, 3, 4, Dagen, SvD 1, 2, 3, 4, Daily Mail, NSD

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se