Jag ber om förtroende som kongressombud del 4.

Runt om i landet har röstningen avslutats kring vilka medlemmar som får resa till extrakongressen i Stockholm. I Göteborg har vi tills på måndag på oss. Jag har gjort mitt och jag hoppas att mina 13 kandidater (inkl mig själv) är de som får åka på denna resa.
Idag lyfter flera bloggare som jag samarbetat med i den Öppna Kriskommissionen upp en aspekt av ombudets ansvar som är väldigt bra att ha med sig, dels när man röstar och dels när man blir vald.
Roger Jönsson talar om vilket ansvar man har för att inte bara partistyrelsens linje blir hörd under kongressen.

För det är inga turister som ska skickas till partikongressen. Här gäller det att vara aktiv i talarstolen och visa upp för partiet vad man från sin valkrets och partidistrikt tycker och tänker. Görs inte det utan man sitter kvar i sin stol hela tiden kan man lika bra stanna hemma. Den som är ombud har fått ett av de finaste uppdragen som går att få men det ställer också krav på personen som har blivit det.

Johan Westerholm tar det ett steg längre och menar att man också måste vara på sin vakt så att inte medlemmarnas intressen glöms bort när det kohandlas i korridoren mellan delegationsledare och ombudsmän. Han vill, om han blir vald, sätta upp en Facebookgrupp där medlemmar boende i hans partidistrikt kan fråga och få svar om vad som är på gång. Ett sätt att ta ansvar direkt inför de som givit förtroendet.

Det kan inte vara någon nyhet att jag är för öppnare processer och tydligare ansvar samt befogenheter för våra företrädare. Och samtidigt att vi börjar omsätta en del mindre aktiva eller produktiva kamrater med en ny – hungrigare och nyfiknare – inställning till vår omgivning. Att då förvänta sig att jag okritiskt skall förhålla mig till korridorförhandlingar av andra är därmed att förvänta sig för mycket.

Min inställning är att det här är hårda men nödvändiga krav att leva upp till för oss som vill ha ett öppet parti, där alla ska ha en chans att få ställa sin fråga och få svar på den.

Det öppnar också en möjlighet för oss som vill bli ombud att lägga mycket kraft på de frågor vi brinner för eller känner att vi kan bidra till en positiv utveckling i. I mitt fall gäller det partiets organisation i lika hög grad som partiets politik.

För faktum är att många medlemmar är på väg att bli gamla, vårt parti håller på att krympa. Vårt opinionsläge är uselt. Vi kan därför inte lägga valförlust och analyser bakom oss och gå vidare. Vi behöver lära, förändra och återfödas, delvis genom att använda oss av de kloka tankarna i kriskommissionens rapport. Den socialdemokratiska renässansen är ingen utopi, det är heller inget som kommer att hända på en helg i slutet av mars, men hur vi lämnar kongressen, hur vår väg ser ut därifrån kommer antagligen att avgöra om vi är ett parti med framtiden i fokus eller om vi tror att det går bra nu. Som Reinfeldt brukar säga. Jag säger som Anna Johansson "Vi behöver mer socialdemokrati i Sverige, inte mindre."

Fler som bloggar på ämnet: Rebellabloggen, Martin Moberg, Lena Sommestad

Partistaten redovisar vilka som svarat på Öppna Kriskommissionens enkät.

Om någon upplever att det blir väl mycket navelskåderi på det egna partiet så är jag rädd för att fram tills dess att kongressen är avslutad och utvärderad så kommer regeringskritiken på efterkälken på denna blogg.

Min förhoppning är dock att jag när jag nu blivit vald till ordförande i Västra Frölunda socialdemokratiska förening i kombination med rollen som ersättare i stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo också kan använda denna plats för mer lokal reflektion och kommunikation.

Fler progressiva bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in att diskutera rapporten!
Intressant?

Fler bloggar om politik, Socialdemokraterna, kriskommissionen, Öppna kriskommissionen, extrakongressen