De här två sista veckorna är det dock full fart med dörrknackningar nästan varje kväll och andra spännande möten pågår parallellt, vi får se om det hjälper upp pulsen på mig.
Vad jag och många andra drabbats av är den i valrörelsen livsfarliga "Det går bra nu" sjukan. Det var den som gjorde att vi förlorade riket 2006 och det är den som kan göra att vi förlorar nu.
Egentligen borde det inte ens vara en match.
Vi ska bara berätta att det är Socialdemokraterna som varit konstanten i det samarbete som har gjort att Västra Götaland är den av storstadsregionerna som har den bäst fungerande vården så är vi hemma. Kontrasten mot det moderata Stockhlmslandstinget är tydlig och till vår fördel. Vi har ett grymt valmanifest med lysande förslag.
Eller kanske det blir match ändå?
Det som är underligt med människor är att de ofta är emot förändring för egen del men inte sällan vill se förändring av sådant som är tryggt och säkert = tråkigt.
Nu råkar jag tycka att vi har en betydligt roligare politik än vi har företrädare i regionen. Det erfarenhet, kunskap och klokskap har givit är en sann och kreativ vilja att skapa rättvis och jämlik vård och en region där utveckling är ett nyckelbegrepp på alla områden. Det skapar väldigt spännande idéer som den jättelika satsningen på Sahlgrenskas bild och interventionscentrum, politiska förslag som enhetstaxa i kollektivtrafiken och fri tandvård till 25.
Jag kan bara ana varför jag inte går igång på detta, varför inte medierna skriver hyllmeter med intresserade reportage eller att de annars så frekventa opinionsundersökningarna lyser med sin frånvaro.
Samtidigt pågår ju nämligen fortfarande Socialdemokraternas nystart på det nationella planet. En berättelse som stimulerar på helt andra plan än en valrörelse om hur 40 skattemiljarder ska fördelas.
I valet i Västra Götaland ges inga besked om skatterna och avgifterna som sådana, inga retoriska poänger, här pågår en ärlig kamp i det tysta, en kamp mellan att fortsätta på en framgångsrik, gråtrist gata som leder framåt eller att svänga höger in på en gata där vi låter någon annan bygga vägen allteftersom den vill (ett alternativ vill bara prata om just vägar). Det blir säkert mer spännande på det sättet och vissa kommer säkert att tycka att det blir bättre men alla de som behöver världens bästa vård kommer inte längre vara garanterade den.
Så mitt jobb i denna valrörelse blir att mana på det röda laget, om alla gör sitt bästa så vinner vi lätt men om vi tar ut segern i förskott så kan det gå riktigt illa. Vi kanske går in i matchen med 2-0 men passivitet skapar misstag.
Mer kraft att hämta hos Håkan Werner Linnarsson.
bios politikos och S-akademiker bjuder på ideologifest.
Martin Moberg om en bortsprungen statsminister.
SvD om ett fruktat lågt valtdeltagande.
Netroots, Politometern, Bloggar.se
Fler bloggar om: Politik, regionval Intressant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar