13 augusti 2011

Cameron lägger salva på en brännskada - ren populism

Som en kännare av Internets kraft så finns det få saker som förvånar mer än när politiker försöker begränsa Internet.
David Camerons idéer om att förhindra organisering av onda ting via sociala nätverk är lika korkad som dömd att misslyckas. Det är så man nästan börjar tro att det är en avledningsmanöver från övriga misslyckanden.


Det Cameron gjort, från det att han förstod att han behövde närvara under upploppen i England, är att behandla dem som ett plötsligt utbrott av kriminalitet. Han vill slå hårt mot de kriminella. Han vill hänga ut dem som fällts och han vill straffa dem som deltagit bl.a. genom att ställa familjer på bar backe.
Det är som att lägga hudsalva på en brännskada, det lättar smärtan för stunden men man måste smörja igen och igen och igen innan det läker, ärren finns alltid kvar. Risken för infektion är dessutom hela tiden hög.
Istället för att då säga att vi ska förhindra brännskador så säger Cameron att vi ska ha mer salva. Kraftfullare salva. 


I mina ögon är det ren och skär populism. En ovilja att problematisera sin politik och sitt mandat. Självklart är många människor med rätta förbannade över att deras städer bitvis blivit förstörda och därför tilltalar säkert det enkla budskapet om hårda tag en hel del människor. 
Är det förresten inte exakt samma budskap som Syriens ledare har? 
Ok för att upploppen i England inte har ett tydligt politiskt mål men saknar de politiska orsaker?


Man måste se kravallerna som ett resultat av ett samhälle där unga människor känner sig meningslösa och hopplösa, där det inte spelar någon roll om man begår brott. Där den sociala rörelsen är låg och där regeringen, om något, gör den lägre. Ett mönster som utan tvekan går igen i Sverige idag även om vi har ett oerhört mycket bättre utgångsläge än man har i Storbritannien.


Det finns stora och tydliga skäl för svenska politiker att tänka länge på det som händer i Storbritannien, inte bara på vad som händer just nu utan varför det händer. Hur det kan gå så långt. Vi har ännu tid att motverka de inlåsande och negativa krafterna i ett samhälle utan hopp om en bättre framtid.


Röda Berget, Lars Bäck på ämnet
AftonbladetJohan Westerholm, GP Debatt och Magnihasa i närheten av det. 
GP,  GP, SvD, SvD, DN, DN, SR, SR, SVT, SVT, AB


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

2 kommentarer:

  1. Jag känner mig både gammal och meningslös och ibland även totalt hopplös, men har aldrig någonsin funderat på brott. Det märkliga är att sådana känslor även ibland fanns i ungar år men aldrig en tanke på att göra något brott. Undrar vad det beror på. Har du någon förklaring. Tacksam uppgiven och trött men nyfiken.

    SvaraRadera
  2. Du bör läsa "Livet på samhällets botten : världsbilden som skapar underklassen" av Theodore Dalrymple.

    Sedan kanske du inte är så tvärsäker på din analys.

    SvaraRadera