22 november 2012

Minen på en folkpartist...

...när han förstod att de privata assistansbolagen får betalt enligt antal avtalade timmar, oavsett om den som har assistansen använder alla eller ej. I kommunal regi använder patienterna ungefär 85% av timmarna enl. sektorschefen.

Vad blir billigast?
Går det jämt upp med tanke på all administration som krävs för en stor förvaltning att samordna assistenter, timmar och olika behov. Kanske? Om kommunen är lite effektivare än så innebär det att modellen med privata utförare är dyrare för samhället, även om det bara beror på att den assistensberättigade inte utnyttjar hela sin berättigade tid.

Hursomhelst finns det nog anledning att tänka efter både en och två gånger innan man lägger ut något som är mer arbetsintensivt än kapitalintensivt på entreprenad.

Martin Moberg om att AF lämnar tillbaka pengar, Henrik Lund om ekonomer som vaknar, Annarkia om Sverigedemokraternas rasism i orubbat bo, Alliansfritt Sverige om Homo Liberalis - den ryggradsbefriade människan.
Homo Liberalis. Saknar helt ryggrad. Huvudet
och ryggen hålls istället upp av ett högtravande tonläge. 
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

Sånt som gör mig arg


Jo, det var ett tag sen...
Största anledningen är att jag har varit i Ungern under några dagar. Där var jag bl.a. på besök i Kesckemét, en stad ungefär i Borås storlek. En av de som jag råkade på var en talesperson för den romska befolkningen.
Han berättade för oss bl.a. att hans folkgrupp hade gått från att 90% hade jobb till att 7% har jobb på ungefär 10 år.

Det och mycket annat som vittnade om den diskriminering romerna utsätts för av den ungerska högerpopulistiska/fascistiska regeringen gör mig förbannad över den flathet press och politik visar upp mot Sverigedemokraterna i vårt land. Eller kanske inte Sverigedemokraterna utan främlingsfientligheten i sig.

När en tidning som vill sprida muslimhat till Sverigedemokraternas partimedlemmar sprids köper pressen deras formulering "islamkritisk" (Efter en förmiddags twitterstorm har en del dock ändrat formuleringen). Ordet invandringskritisk börjar få fäste både i politisk kommunikation och i medier men eftersom Sverigedemokraterna inte heller gillar infödda svenskar med rötter i annat land så går det inte att tala om annat än xenofobi.

En annan sak som gjorde mig arg när jag kom hem från Ungern var att få veta att LOs ordförande möter Anders Borgs utsträckta hand om slopad diffrentiering av a-kassan med kommentaren "Bättre än ett Kinderägg" (flitigt citerad av borgerliga tidningar). Visst det är bra om Borg backar från detta misslyckade sätt att sänka fackliga löneanspråk men nog är det ändå värre att han infört dem från början.
Cynismen i Borgs agerande är skrämmande. Lika nonchalant som han skickat 50% av de arbetslösa från att ha ersättning från a-kassan till att inte längre ha det så är den reform som varit störst del i den utvecklingen inget värd.
Målsättningen att sätta arbetslösa utanför försäkringssystemet och försämra nivåerna så mycket att bara 1 av 10 arbetslösa får 80% i ersättning har ju lyckats, då kan vi helt plötsligt börja lyssna på LO. Att allt fler verkar på en arbetsmarknad där fackens inflytande är svagt eller obefintligt har ju också infriats tack vare regeringens cyniska politik för ett låglöneproletariat i Sverige.

Att LO i detta läge väljer att ta handen är helt okej men att de kallar det en gåva är inte okej. Inte okej alls och så länge kvalificeringskraven för ersättning från a-kassan fortsätter att vara hårda kommer det att dröja åtminstone ett år efter en diffrentierad avgift avskaffats innan vi kan se några resultat i ersättningstagare. Kvalificeringskraven och nivån i a-kassan måste också upp på bordet innan LO kan ropa Kinderegg. Att Löfvenmodellen kan hjälpa tiotusentals ungdomar att få jobb är naturligtvis strålande och det ska bli intressant att se vad regeringen mer kan ställa upp på för att få modellen att flyta.

Tydligt är ändå att de resurser som regeringen lägger i fickan på företagen och högavlönade istället för att använda till att få unga och långtidsarbetslösa i arbete fortfarande inte kommer till användning, trots att de visat sig lika verkningslösa mot arbetslösheten som en diffrentierad a-kassa har varit. Det var väl för att fler skulle jobba som alla skattesänkningar har genomförts? Eller?

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

14 november 2012

I spänd väntan på nästa opinionsmätning! #sdgate

Det har varit en intensiv dag i de sociala medierna. Det överallt annat dominerande ämnet  har varit Sverigedemokraten Erik Almqvist och hans avgång som konsekvens av rasistiska och kvinnofientliga uttalanden på en film. (Varför filmade Ekeroth?)

Andra spännande händelser var annars lanseringen av Framtidspartiet och P1 Morgons debatt mellan Hanif Bali (m) och sluggern Patrik Björck (s) om den dåliga ursäkt till arbetslöshetsförsäkring som moderatregeringen är nöjd med.

Den fråga som surrar i mitt huvud är hur dagens dominerande nyhet kommer att påverka Sverigedemokraternas opinion. De har haft en mycket positiv trend senaste månaderna och frågan är om det är skälet till att Expressens avslöjande kom just nu?

Jag hoppas att jag har fel men jag tror tyvärr inte att ytterligare en ledande Sverigedemokrat gjort bort sig kommer att göra något större avtryck i opinionen. Jimmie Åkesson sa på presskonferensen att politik är en förtroendebransch. Hade det varit det hade SD inte haft en chans. Den ende som har i närheten av lika dåligt förtroende som Åkesson är Annie Lööf.

Jag tror tyvärr att sympatierna för SD är de röster som traditionellt sett gått till oppositionen under en mellanvalsperiod. (Förra mandatperioden hade Socialdemokraterna drygt 40% motsvarande tid). Det är de som är missnöjda med politikens resultat, de som inte tycker att de etablerade partierna levererar och de som vill ha en förändring, oavsett vilken. När skillnaden mellan regering och opposition är så liten som nu blir tron på en förändring så liten att man söker ett alternativ och det heter SD. Det är möjligt att några röster lämnar SD på grund av dagens avslöjande, frågan är om de gör det för de vanliga partierna eller om de läggs till den stora gruppen av osäkra väljare.

Den enda strategi som har visat sig framgångsrik för att hålla tillbaka populistiska krafter är en stark närings- och arbetsmarknadspolitik i ett välfärdssamhälle med stor social trygghet.

Vilket politiskt parti kan på heder och samvete säga att man är säker på att den egna politiken kommer att erbjuda en väsentligt annorlunda utveckling än idag? Miljöpartiet kanske, men deras tid som missnöjesparti är över.

Jag hoppas att socialdemokraternas väckarklocka har ringt de senaste veckorna och att man nu förstår att trianguleringen av moderaterna har nått vägs ände och man måste ta fram politik som relaterar till folkets behov snarare än moderaternas politik.

Bloggat har:
Westerholm, Högberg, Johansson, Möller, Moberg x2, Hellemark Knutsson, Lodenius

SR, SR,

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

12 november 2012

Hallå Mona Sahlin, nu vet jag vad det var som gnagde

suddig men helt egentagen bild.
Ikväll tog jag mina, efter en dag på MR-dagarna, välgnuggade öron och drog till Folkteatern för att vara del av något som jag var med och initierade för ett halvår sen och som ABF Göteborg utvecklat till ett seminarium med Petra Pauli som skrivit om ledarideal och rekryteringsvägar i Arbetarrörelsen, Marika Lindgren Åsbrink som skrivit om arbetarrörelsens kvinnor i rörelsens ungdom samt två av manifestationerna för kvinnliga ledare inom arbetarrörelsen, Mona Sahlin och Margareta Winberg. Modererat av Kerstin Alnebratt, ordförande i Arbetarrörelsens Tankesmedja

Det var ett underhållande och spänstigt men ganska förutsägbart samtal om hur kvinnor genom arbetarrörelsens historia blivit allt mindre förtryckta men att det fortfarande finns kvar tydliga normer som är formade efter gubbarna. 

Det som gnagde då? Jo, Mona Sahlin upprepade många gånger att man måste bryta normer. Jag hade ett problem med det när jag lyssnade och jag kom under promenaden hem från bussen på vad det var. Normen ska inte brytas. Den ska breddas. Alla ska vara "normala".
Mona Sahlin talade sig varm för Ingvar Carlssons radikala feministiska regeringsbildning med varannan damernas och det var en lätt kvotering att göra (rent matematiskt) men när vi ska bryta hbt-normer, etniska normer eller funktionshindernormer t.ex. med hjälp av liknande verktyg så blir det betydligt svårare, hur många av varje norm ska få plats?
Istället ska vi bredda den stora normen så att alla får plats. Att mångfald är normen när vi sätter samman ledningsgrupper, utvecklingsgrupper, nämnder och styrelser. Att kön är ett mångfaldskriterium bland andra som på ett ungefär motsvarar befolkningens sammansättning, andra kan vara ålder, födelseland, utbildningsnivå, etc.

Ett av de seminarier jag var på tidigare idag handlade om vardagsrasism och motkrafter till det. Där talade man mycket om vars och ens ansvar och vars och ens roll i att befästa utanförskap och att nedvärdera människor eller att bryta det och uppvärdera dem. Det går mycket bra att koppla till hur vi bemöter varandra och hur vi kan utvecklas inom arbetarrörelsen. Något jag skrev om här.

Till sist så funderar jag på när ett seminarium vågar ta med sig en whiteboard upp på scen och skriva upp strategier för framtiden, snarare än att diskutera gårdagens situation så att tangenten framåt inte hinner dras. Det längtar jag mest av allt efter, att mötet mellan paneldeltagare ger något större än var och ens historia.

Andrine Winther om att kön har betydelse
Ulf Bjereld om programkommissionens remissförslag
Martin Moberg om vi och dem
Helene Björklund om Mona Sahlin
SR

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

10 november 2012

Strategi för en bättre lokal ekonomi

Jodå, jag har fått en idé igen, den kanske inte är revolutionerande för någon annan än mig själv men jag tänkte ändå dela med mig av den.

Jag har under det senaste året följt den allt hårdare kampen för att hålla den kommunala ekonomierna på fötter i hela Västra Götaland. På vissa ställen skär man i allt som inte är lagstadgat, på andra höjer man skatten, på ett tredje gör man både och.

Av Göteborgs stadsdelsnämnder finns det ingen som inte behöver använda sitt egna kapital för att finansiera verksamheten. Kommunen totalt går med överskott i år men att dela ut pengarna till stadsdelsnämdnerna går inte att göra i förskott.

Därför måste stadsdelsnämnderna bli bättre på att använda tilldelade medel. Det är det min idé handlar om. Om man har problem att klara ekonomin i skolan, i äldreomsorgen och i socialtjänsten så kommer det inte att gå att spara sig ur krisen utan att det får konsekvenser både på kort och lång sikt, för personal och medborgare.

Det handlar alltså om att göra rätt saker istället för att göra samma saker fast mindre dyrt.
Den väg jag tänker mig är att den politiska processen måste vändas. Stadsdelsnämndens uppdrag är att ta fram lokala mål för verksamheten. Dessa baseras idag på de prognoser och kunskaper stadsdelsnämndens politiker får till sig från förvaltningens ledare.
Min idé går ut på att istället skapa målen utifrån de anställdas idéer och en aktiv dialog med medborgarna som sker utan förvaltningens filter. Det är i ett intensivt samarbete med fackliga organisationer och de lokala partiorganisationerna detta kan ske.
Vi som är lokala politiker behöver veta vad organisationen kan sluta att göra och vad de gör på fel sätt. Vi kan inte längre basera dessa beslut på kunskaper filtrerade av tjänstemän som är blinda för eventuella brister i sin egen organisation.

Min bild är att vi i alldeles för liten grad använder de kunskaper som finns längst ut i organisationen, inte hos de som har en budget att klara utan hos de som blir offer för nedskärningarna.
Utan tvekan finns det stor initiativkraft och mycket tankar om de verksamheter vi har både hos personal och medborgare. Det ska vi använda till att göra rätt saker på rätt sätt.

Om det innebär att en del tjänstemän får färre interna möten, färre kvalitetssäkringsdokument och färre chefer så inte mig emot.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik