3 mars 2014

Mäta bör man annars dör man!

Jag är inne i budgettider.
Nu ska det mätas. Utvärderas. Värderas och prioriteras.
Ju säkrare siffror desto bättre. Abstraktionsnivån är hög.

Vi har investeringsbudgetar för hus och maskiner men kostnadsbudgetar för människor. Det borde vara tvärtom.

Det är lätt att bli cynisk när man gör budget. Det är också lätt att göra fel. Att glömma vad som gömmer sig bakom siffrorna. Det som är viktigt.

En kollega till mig sa att nu finns det inte längre någon luft att trycka ur den offentliga sektorn. Sjukskrivningarna ökar, kostnaderna likaså. Vi får mindre välfärd för mer pengar.
Frågan är alltså om det inte hade varit bra med lite luft över. Tid att andas. Att fylla blodet med syre.

Problemet är att det inte går att mäta. Eller?
Vi vet att engagerade och delaktiga medarbetare inte bara trivs bättre utan de blir också mindre sjuka och stannar kvar längre på sin arbetsplats. Det är helt enkelt effektivt med god arbetsmiljö.

Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg gav igår ut en ny rapport. "Vad kan vi vinna på att göra de sjuka jobben friska?" av David Ljung.
Den frågan ställer vi oss alltför sällan och jag tror att det beror på att resultatet av en bra arbetsmiljö är lätt att mäta men metoderna för att nå dit, åtminstone när det gäller psykosocial arbetsmiljö, ofta är abstrakta.

Det är lätt att sitta så här någon meter från budgetprocessen och vara klok men att vi ska ha investeringsbudgetar för medarbetare är något värt att arbeta för i framtiden.

AB
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar