En sån jävla skitsommar.
Jag kan inte sluta tänka på England och jag kan inte se något ljus i situationen där. Jag har under dagen följt nyheter på BBC och läst brittisk press och hängt på Twitter. Ja, det verkar vara planlöst våld, ja de som utför dåden gör kriminella handlingar.
Endast sällan ställs frågan; Varför? Så har man ju inte en chans att göra annat än att slå ner hårt på nästa upplopp och hårdare på nästa och nästa och nästa...
Men när man funderar på det bara så lite är det så mycket mer än England som är på gränsen till uthärdligt just nu.
Afrikas Horn.
Miljoner människor svälter. Det hade kunnat förhindras, inte genom kortsiktiga åtgärder men genom att stater och internationella organisationer tar långsiktigt ansvar. För miljön, för ekonomin och för demokratin. I år är det Afrikas horn, förra året Pakistan, nästa år ett tredje katastrofområde.
Norge förstås.
Personliga vänner som förlorat personliga vänner. En målmedveten och planerande galning som ser socialdemokratins ungdom som en fara för samhället. Det är tre veckor snart. Tre långa veckor. Vi ser alltmer av att extremhögern fortsätter sin offermentalitet och allt mindre av försök till att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till hatet och de hatfyllda grupper som jäser och sjuder på nätet.
USA
Vare sig vi vill eller ej så är den amerikanska regeringen mäktig. Den amerikanska ekonomin är det också. Till stor del för att den är så oerhört konsumtionsdriven. Det känns som en stor fet antiintellektuell bubbla har svept in USA och den policy som inte går att förstå via en tweet är för svår. (btw, jag älskar Twitter men ibland är 140 tkn för kort). Politiken pekar uteslutande i en riktning, rika i USA ska bli rikare, skit i resten och skit i konsekvenserna.
Syrien
Ytterligare en regim som väljer våld mot demonstranter före dialog, före resonemang, makt före rätt, före liv.Kina
Blev uppringd av en kille från Greenpeace som berättar att 40 miljoner människor påverkas av giftutsläpp från textilfabriker, ägda av västerländska klädjättar, orenat vatten spolas rakt ut i floderna.
Censur, massavrättningar, miljöförstöring, hyperkapitalism i en enda sjuk kommunistisk bubbla.
EU
Flera stater står på randen till ekonomisk kris, nord-syd konflikten i ett mindre format. Jag ser ingen ljusning om inte politiken slutar fokusera på finanser och istället fokuserar på att göra nytta i människors vardag.
Sverige
Sjukförsäkringsreformen fortsätter att skörda fattigdom och otrygghet, Fas 3 fortsätter att förnedra vuxna människor, barn avvisas till en nästan säkert kort och hemsk framtid i länder de inte kan språket i , kommuner prioriterar skattesänkningar före fritidsgårdar. Staten prioriterar skattesänkningar och ökade ekonomiska skillnader över bistånd och trygghet.
Frölunda
En förskola bränns ner av ungdomar som tydligen inte har något bättre för sig.
Kort sagt så tror jag, på allvar, att vi är i en oerhört negativ brytningstid mellan en värld som vi i Sverige levde gott i och en värld som domineras av otrygghet och konflikt jorden runt.
Det finns goda krafter men de är svaga, lösningarna är komplicerade och kräver enighet och samtidigt så rullar hjulen allt fortare och den tid som behövs för att utreda ordentligt och tänka igenom beslut är borta.
Intresset för det gemensamma har ersatts av intresset för det ensamma, eller möjligen familjesamma utan förmågan att se kopplingen däremellan.
Något måste göras, vad som bör göras är i det lilla perspektivet lättare att se men i det stora helt oöverskådligt.
Något måste göras men de som måste göra det har inte ens kraft att enas om miljöfrågorna, hur de ska kunna enas om att bekämpa den globala kapitalismens härjningar när dess lärjungar styr världen... jag är tyvärr skeptisk.
Kan vi inte bara kramas och hjälpa varandra istället för att krångla till det så?
Ur dagens bloggflod: Partistaten om London och Sverige, Erik Fransson om kunskap, Kulturbloggen om jämlikhet i London, Magnihasa om dystopier, Röda Berget om London
Nyheter24, AB1, AB2, NSD, EX1, SVD1, SVD2, SR, SVT, DN, DN
