20 juni 2012

Vem vinner på vår eviga diskussion om vinst i välfärden?

Finns det verkligen inget annat att prata om än hur skattepengarna ska fördelas mellan stat, medborgare och kapital?
T.ex vad vi gör med skattepengarna. Vilka metoder som skulle fungera bättre för att stärka kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Jag blir beklämd av den stora makt en liten skara välbetalda lobbyister har över vårt partis interna debatt. Detta fokus på driftsformen är definitivt kontraproduktiv för en idédriven debatt där metoderna kan diskuteras. Vem vinner på att den handlar om driftsform tror du?

Driftsformen har inte mycket med kvalitet att göra. Det finns positiva och negativa exempel både inom offentlig och privat regi. Att ett företag i välfärdssektorn visar vinst är väl snarast en positiv sak.
Mitt stora frågetecken är hur man utnyttjar sin vinst och varför man vill ha den.
Om den används till för att göra ännu bättre verksamhet, investera i personalens utbildning eller verksamhetens lokaler eller något annat om man lyckas gå plus på driften så är väl det sk-tbra!

En annan variant är att betala ut överskottet, som alltså består av skattepengar, som aktieutdelning eller att höja värdet på bolaget inför  en framtida försäljning.
Denna variant är anledningen till det massiva motståndet mot vinster i välfärden. Skattepengarna kommer inte skattebetalarna till del, Sverige har ett av de minst reglerade systemen i världen när det gäller vinster inom skolan.

När Niklas Nordström i GP idag försöker problematisera frågan om hur vi ska finansiera välfärden i framtiden uppstår två frågor. 
Den ena är vem som betalat artikeln (och vad den kostade)?
Den andra är om han verkligen tror att detta scenario är det enda möjliga?

Det känns alltför ofta som vi tar prognoser som spådomar. Att de inte är möjliga att förändra.
Det finns t.ex. ett väldigt tydligt sätt att förändra prognosen om höjd pensionsålder, höjda skatter och allmänt elände för att finansiera välfärden.
Vi kan se till att Sveriges företag fortsätter att vara konkurrenskraftiga. Vi ser till att fler kvinnor deltar i arbetslivet och att fler kan jobba längre, kanske t.o.m. till 65.
Vi arbetar aktivt för jämlikhet och för att arbetslösheten pressas tillbaka.
Alla dessa saker ger en helt annan prognos för framtiden.

Är det inte det den interna debatten ska handla om. Hur förändrar vi prognosen för framtiden. Hur ska vi förändra våra system och metoder för att den svarta bild som blir uppmålad inte ska bli sann?
Men den diskussionen hinner vi aldrig ha eftersom vi är fullt engagerade i att diskutera vilka bolagsformer som är bäst. Det ska vi också göra men nu är det enda vi håller på med.

Läs också Fokus om Det tysta systemskiftet och Dagens Arena om Skadeskjuten trygghet.
Karl-Petter Thorwaldsson och Tobias Baudin i Svd om att vinstuttag urholkar välfärden
Möller om att frågan om vinster är mer än ja eller nej
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

9 kommentarer:

  1. Eftersom vinstmaximerande driftsformer bevisligen fått negativa effekter både på skolans, vårdens och omsorgens områden, så är en diskussin om driftsformens betydelse för kvalitet högst relevant och angelägen. Se:

    http://www.s-info.se/silfverstrand

    SvaraRadera
  2. Eftersom det idag är i det närmaste fri dragningsrätt skattepengar i välfärdssektorn så är det både relevant och angelägna att hålla fokus på frågan. Se vidare: http://www.s-info.se/silfverstrand.

    SvaraRadera
  3. Visst blir debatten intressantare när man problematiserar utgångspunkten. Intressant också att en hel del av det du säger, om än inte slutsatserna, stämmer med vad jag hörde på ett Timbro-seminarium i måndags. Där hävdade Bengt Westerberg om att all verksamhet i välfärden behöver gå med ett överskott och menade att den verksamhet som inte har god kvalitet kommer att konkurreras ut. han påminde också om att de borgerliga med sin valfrihetsrevolution 1991 ville underlätta för små entreprenörer, men att effekten istället blivit att stora koncerner dominerar marknaden samt berättade att en annan oönskad konsekvens som han är bekymrad över är segregeringen i skolan.

    SvaraRadera
  4. Bra inlägg Staffan! Intressanta tankar.

    SvaraRadera
  5. Precis. Metoder måste förbättras. Lyckligtvis finns det forskning på gång om hur vi ska kunna komma ifrån näringslivets tankemönster i offentlig sektor. Vi kan ju inte ha metoder som ffa gynnar vissa enskilda i den gemensamma sektorn. Jag är optimist idag - efter ett samtal med en forskarstuderande...

    SvaraRadera
  6. Tack för era kommentarer och ledsen för att jag inte publicerat dem förrän sent ikväll. Har tyvärr inte loggat in på bloggen pga att jag varit på Vinga och tillbaka!

    SvaraRadera
  7. Först skriver du: Om vinsten "används till för att göra ännu bättre verksamhet, investera i personalens utbildning eller verksamhetens lokaler eller något annat om man lyckas gå plus på driften så är väl det sk-tbra!"

    Sedan skriver du: "EN ANNAN VARIANT är att betala ut överskottet, som alltså består av skattepengar, som aktieutdelning ELLER ATT HÖJA VÄRDET PÅ BOLAGET inför en framtida försäljning."

    Detta är inte alls EN ANNAN VARIANT, för hur gör du för att höja värdet på bolaget? Jo, genom att göra ännu bättre verksamhet, investera i personalens utbildning eller verksamhetens lokaler eller något annat.

    Det som du beskriver är helt enkelt ett smart sätt att för över skattepengar, som var avsedda för verksamheten under ett visst verksamhetsår, till kommande verksamhetsår, och från denna verksamhet till ägarnas privata fickor.

    Jag är inte alls någon välbetald lobbyist, utan bara kommen till den ålderna att jag inom några år kanske behöver samhällets åldringsvård. Och jag vill defintivt inte bli ett sparobjekt för att vinstdrivande ELLER så kallade non profit-bolag (som är den värsta bluffen i den här debatten) ska förbättra verksamheten för att bli mer konkurrenskraftiga inför KOMMANDE upphandlingar. Vilken glädje får jag av det?

    Utveklingskostnader och investeringar i PRIVATA företag skall finansieras genom kapitaltillskott från ägarna, och alltså inte "förskotteras" av skattebetalarna. Varför har socialdemokrater så otroligt svårt att skilja mellan kommunala förvaltningar och privata företag?

    Okej, investeringar i de kommunala förvaltningarnas egen verksamhet finansieras av skattebetalarna. Men vem ÄGER de kommunala förvaltningarnas egen verksamhet? De privata företagen har ANDRA ÄGARE än de kommunala förvaltningarna. Och vinsterna av investeringarna tillfaller ju i båda fallen ÄGARNA.

    Ska man göra vinst på en investering, får man väl SJÄLV göra den ekonomiska uppoffring, som investeringen kräver?

    När jag i debatten har skrivit att det är rimligt att den som gör en investering ska kunna få en viss utdelning av vinsten på investeringen, har jag naturligtvis förutsatt att den som får utdelningen faktiskt själv har skjutit till investeringskapitalet.

    Om däremot skattebetalarna ska ställa upp med investeringskapital åt de privata bolagen i vålfärdssektorna så bör det ske i form att ett LÅN från kommunen till de privata företaget. Som då får betala tillbaka lånet med ränta! Men varför ska kommunen agera bank?

    Är de privata företagen inom välfärden så till den milda grad önskvärda, så att kommunerna ska agera bank, eller rentav skänka bort investeringskapital till privatföretagens utvecklingskostnader och inveteringar?

    Kapitalkostnaderna ska hur som helst belasta verksamheten under de verksamhetsår, som investeringarna gör nytta. OCH INTE BELASTA VERKSAMHETEN UNDER NÅGOT TIDIGARE VERKSAMHETSÅR. Om du har tänkt starta ett taxibolag, och ska köpa en bil, så kan du ju inte ta betalt av resenärerna, innan du ens har köpt bilen.

    Vad det här handlar om är att vinstmedel från verksamhet under kommun A under 2010 har använts som investeringsmedel för exansion genom att köpa upp konkurrenter i kommun B under 2011. I Aktuellt i kväll visades ett reportage om de enorma vinster, som Falck hade gjort på ambulansverksamheten i Västra Götaland.

    Förutom en rejäl aktieutdelning så hade vinstpengar "återinvesterats i verksamheten" så at Falck har fått ihop startkapital för att etablera sig i flera andra länder. Problemet är alltså inte att ägarna går på krog och äter dyr mat, utan problemet är alla pengar som INTE har delats ut som vinst, utan har använts för expansion och uppköp av konkurrerande företag.

    Silfverstrand har genom sin trotsikstiska säraktion blocket nästan alla seriös debatt om de verkliga problemen.

    Lars Flemström

    SvaraRadera
  8. Till trotskisternas uppenbarligen brokiga skara får du i så fall inrangera hela LO-kongressen, S-kvinnornas ordförande Lena Sommestad, Carl Tham samt ett oräkneligt antal välfärdsarbetare som i sitt praktiska arbete bland skolbarn, gamla och sjuka upplever hur av ägarna uppsatta vinstmål uppnås genom nedskärningar av personal, vikariat, besparingar på materialsidan etc.

    I min enfald inbillade jag mig sedan att kommunistjägare var ett utrotat släkte. Nu nödgas jag konstatera att det återuppstått från de döda i form av svenska NY-Mcarthyister. Sorgligt men sant!

    SvaraRadera
  9. Var sak på sin plats Bengt. Om vi bara får vara socialdemokrater i vårt parti så kan kommunisterna vara i sitt parti!!!!!!!

    SvaraRadera