Borgarpolitikens paradox

Blev slagen av häpnad igår och idag när jag ser mediernas okritiska redovisning av antalet nya jobb den sänkta krogmomsen har skapat. Gapet består främst i bristen på fördjupning i siffrorna.

Men alldeles oavsett om vi anser att jobb som kostar skattebetalarna en miljon om året är väl investerade pengar visar ökningen av lönesummorna i hotell- och restaurangbranschen att den klarar sig väl i konkurrensen trots en annalkande lågkonjuktur och stora problem framförallt för exportindustrin.

Paradoxen i den borgerliga politiken är att den litar på en grupp resursstarka ska konsumera allt mer för att hålla igång hjulen i ekonomin, de som verkligen skulle stimulera konsumtionen om de får mer - de resurssvaga - ska däremot ha det fortsatt tufft. Det kanske inte verkar vara paradoxalt men om man ser till deras syfte att sänka priset på arbete för att fler ska få jobb är det oerhört konstigt att göra villkoren på arbetsmarknaden sämst för de som ska få de "nya" jobben.

Det är via jobbskatteavdragets och den nedmonterade a-kassan som trycket på reservationslönerna ska öka. Folk ska jobba mer för mindre betalt helt enkelt. Att de som har minst får mindre stimulerar knappast konsumtionen? Att vi i Sverige börjar få en klass bestående av working-poor är uppenbart, inte minst inom restaurangbranschen där tillsvidaretjänsterna inte direkt står som spön i backen.

Kort sagt så siktar regeringen på ökad lyxkonsumtion, gärna för lånade pengar. Man subventionerar restauranger dubbelt via moms och arbetsgivaravgift för unga, subventionerar boende i hus framför lägenhet, skapar störst konsumtionsutrymme för de som redan har mest inkomster.  Det är inte bara en politik som minskar den samhällsnyttiga jämlikheten, det är också en politik som vädjar till egoism istället för gemenskap.

Priset är otrygghet och svårighet att försörja sig själv för de som är längst ned på inkomstskalan. De som utför tjänsterna till de välmående. Är det värt det?

Ett litet förtydligande. Jag tycker det är alldeles utmärkt om människor lägger sitt ökade konsumtionsutrymme på en resurs som de ändå hade använt -mat, istället för att köpa prylar. Det är bara en stor j-a fråga om ägarna till de som säljer mat borde vara subventionerade med sänkt moms?

Bloggat har
Alliansfritt Sverige med frågor till försvararna av sänkt krogmoms.
Martin Moberg om ett dyrt branschstöd
Leine Johansson om vem föder vem med restaurangmomsen

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Världen skapades 1 januari 2012 enligt Annie Lööf!

I början av veckan skrev Annie Lööf ett debattinlägg i GP, ett led i misskrediteringen av Socialdemokraternas budget.

Nu äntligen kommer repliker, dels från HRF:s Ella Nia, dels från nyinvalda riksdagsledamoten Cecilia Dalman Eek (Grattis!) och finansutskottets gruppledare Fredrik Olovsson.
Det är repliker som pekar på det uppenbara. Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Det Annie Lööf och hotell och hennes inspirationskälla restaurangarbetsgivarna Visita gör är att glömma att världen fanns före 1 januari 2012.


Annie Lööf skriver:

"Sedan momsen sänktes vid årsskiftet har den utbetalade lönesumman i branschen ökat med motsvarande 6 000 heltidsjobb"

Det räcker att gå tillbaks i statistiken två år för att se att det "bevis" de anför inte håller. Det finns inte det minsta spår av samband mellan ökningen av lönesumman och den sänkta krogmomsen. Kolla själva, här är den procentuella utvecklingen av lönesumman i restaurangbranschen de senaste åren (SCB):.

Själva ökningen stämmer alltså men har inget att göra med den sänkta momsen och inte heller med antalet anställda. En spekulation man kan ha är att det är de svarta lönerna som minskar.

Det finns en annan tabell hos SCB som Annie Lööf inte bryr sig om att redovisa. Antalet anställda i branschen.

Det man kan se är att förändringen mellan 2011 och 2012 håller sig väl inom felmarginalen men att det skedde en stor ökning mellan 2010 och 2011 dvs innan den sänkta restaurangmomsen. 

Det finns alltså inga statistiska underlag som talar för Annie Lööfs önsketänkande om att sänkt restaurangmoms har givit någon som helst effekt på sysselsättningen. Att krogägarna har lagt 2/3 delar i egen ficka vet vi däremot eftersom prissänkningen i branschen totalt var 3%.

Jag ser detta som att vi har en närmast desperat näringsminister och ett Centerparti som väljer att ta genvägar i statistiken istället för att ompröva ineffektiv politik.

Det är dags för regeringen att sluta siffertrixa och börja arbeta om man menar allvar med sin  arbetslinje.

Viktor Tullgren visar i SvD på ett annat slarv Annie Lööf gjort denna veckan.

Göran Johansson om inga nya krisavtal, Westerholm om 15:2, Rödgrönt Göteborg om bra saker som händer här, Anna Ardin om att skrämselpropagandan inte kommer känna några gränser.

GP, BT, Fokus

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Reinfeldt och sågen

I dagens DN kan man läsa en öppenhjärtig intervju med Fredrik Reinfeldt där han sågar sin egen regerings politik. Samtidigt levereras inga alternativ.
Statsministern:

Om lönekostnaderna skulle vara rätt medicin borde resultatet av den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar ha varit större, resonerar statsministern.

– Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt kostnaderna.

Om inget samband mellan sänkta kostnader och sänkt arbetslöshet finns så måste man alltså göra arbetskraften mer kompetent och företagen mer konkurrenskraftiga.
Regeringens svar - sänkt restaurangmoms:

Årets stora satsning för att få ner ungdomsarbetslösheten är halveringen av restaurangmomsen för att skapa fler jobb.

Det finns en sak i intervjun som Reinfeldt pekar på och som är ytterst relevant. Det är att arbetslösheten är som högst bland de som inte är födda i Sverige. Reinfeldts lösning är mindre kvalificerade jobb.
Det är i mina ögon ett hån mot en grupp av människor som har precis lika skiftande förutsättnignar som de som råkar vara födda i Sverige.

Reinfeldt pekar mot ett utbildningsunderskott och där har han rätt. Den enskilt viktigaste faktorn för att få fäste på arbetsmarknaden är att du har en gymnasieutbildning. Då är det väl det vi ska se till att alla som bor i Sverige ska få förutsättning att få - istället för subventionerade låglönejobb?
Aktuell politik, Aurora, Ulricehamnsbloggen, Martin Moberg, Unionen opinion, Peter Johansson

AB, SVT, Exp, DI, GP,

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?