Vad är det för politiker vi har?

Läste idag på morgonen en Demoskopundersökning som är gjord med drygt 350 landstingspolitiker i Sverige (svarsfrekvensen var 48% av 747 tillfrågade). Politikernas svar har gett följande:

En analys av vad som gör en region attraktiv visar att det allra viktigaste är nivån på landstingsskatten, följt av natur- och grönområden och tillgång till karriärmöjligheter.

Så funderade jag lite på om jag som Personliga Persson i mitt stilla sinne skulle säga tvi fast ingenting säga. Men jag kom fram till att det är nog läge att säga något:
Nivån på landstingsskatten? Allvarligt? Natur och grönområden? Allvarligt?
Västra Götalandsregionen har bland de allra vackraste naturområden som går att skåda i hela världen men just där de finns, bland Dalslands skogar och sjöar och bland Bohusläns klippor, där minskar befolkningen på många platser.
Nivån på landstingsskatten är säkert något som politiker slår i huvudet på varandra när de möts i SKL men i Västra Götalandsregionen höjde vi i januari skatten med 25 öre. Inte ett pip har hörts om att flyttlassen packas av denna anledning. Trängselskatt verkar vara något mer påtagligt som irritationsmoment om något.
När vi pratar tillgång till karriärsmöjligheter börjar vi väl närma oss sanningen. Det som hittills skapat flyttning inom landet är framförallt arbetsmarknaden. I Göteborg har flyttlassen i nybildade familjer gått från stad till förort och kranskommuner. Tillgången på bostäder vi har råd med är det avgörande för den strömmen. I politikernas ögon kommer tillgången på bostäder på en sjuttonde plats, den sista på Demoskops lista.
Det som jag själv bedömer som det enskilt viktigaste för en regions attraktivitet för människor hamnar på nionde plats. Tillgång till arbete.
Saker som anses viktigare än detta av landstingspolitikerna är tillgången till nöjen, tillgängligheten i sjukvården och väntetiderna i sjukvården.
Som tur är har jag i min region möjlighet att påverka våra socialdemokratiska politiker. För om vi som är politiskt aktiva har en bild av att det räcker att skapa naturreservat och sänka skatten för att få människor att flytta till vår region så är vi väldigt illa ute.
Sjukvården är regionens största uppdrag och den ska självklart fungera så bra och effektivt som det är möjligt men att bortse från vikten av att bygga förutsättningar för näringsliv och människor att utvecklas vore oerhört farligt för vår region. Så det gäller för oss som är politiker att skapa ett utbildningssystem som håller från vaggan till graven, att skapa infrastruktur och samarbetsarenor för företag, akademi och offentlig sektor och inte minst bostäder som nybildade familjer har råd att flytta in i på bekvämt avstånd från arbetsplatserna.
- Posted using BlogPress from my iPad

De två enkla sätten att klara sjukvårdens ekonomi

Nu har jag jobbat i Västra Götalandsregionen i nästan två månader. Denna koloss med en omsättning på ungefär femtiotusen miljoner kronor. 

På nykomlingens självklara vis har jag räknat ut hur vi ska klara ekonomin för sjukvården i framtiden. Det finns två sätt. Helst ska de kombineras för bästa långsiktiga effekt.

Det ena är att öka intäkterna. Det sker lättast genom att få in mer skattemedel, antingen genom att fler jobbar eller att de som jobbar betalar mer skatt.

Jag föredrar det första men vill tillägga att om man tjänar mer så betalar man ju mer skatt så jag hoppas på framgångsrika lönerörelser framöver och att vi på det sättet kan undvika skattehöjningar. Att regionen därmed ökar sina lönekostnader är inget som vi ska undvika utan vi vår se det som om våra anställda tjänar mer så betalar de faktiskt tillbaks en stor del av varje ny lönekrona till det offentliga systemet, dels direkt via inkomstskatt men också via ökade momsintäkter, att deras konsumtion bidrar till att fler kan jobba etc. Hur intäkterna ska fördelas nationellt, det är en politisk fråga. Jag föredrar i det fallet en politik som fördelar efter behov snarare än inte alls.

Det andra sättet att klara ekonomin är att se till att människor inte blir lika sjuka. Ja gamla människor blir sjuka men många sjuka hade inte behövt vara det om rätt åtgärder hade satts in tidigt. Även här spelar en minskad arbetslöshet roll men här finns hundratals fler faktorer. Psykisk och fysisk arbetsmiljö, förbättrade kostvanor, mer motion, mindre missbruk av alkohol, tobak och droger etc. Det är möjligt att en ökad motionsfrekvens leder till fler höftledsbyten och fotledsbrott men om vi kan minska hjärt-kärlsjukdomar, cancer och fetma så har vi vunnit mycket.

Jag var på en föreläsning med professor Ingibjörg Jonsdottir från Hälsan och Stresssmedicin i Västra Götalandsregionen. Hennes formel för bättre fysisk och psykisk hälsa var väldigt enkel i mina ögon.

Kärlek och motion. 

Goda sociala nätverk är oerhört effektivt för att undvika psykisk sjukdom, motion likaså. Motion påverkar naturligtvis även den fysiska hälsan och ordspråket en sund själ i en sund kropp verkar (tyvärr) stämma väldigt bra även om man absolut inte kan säga att alla som är i fysisk trim också mår bra psykiskt eller tvärtom.

Jag inser att det finns stora bekymmer om Socialstyrelsen åter ska göra rekommendationer till människor om hur de ska leva sina liv. Det är inte önskvärt. Det är dessutom väldigt svårt att få människor att ändra sina vanor, även om vissa är tvungna.  Nej, ett hälsosamt liv startar i barndomen.

Därför hoppas jag att regionen i samarbete med kommunerna, föreningsliv och andra intresseorganisationer lägger stora resurser för att hitta vägar genom informationsvallarna och utan att skuldbelägga någon hjälpa förläldrar och barn att skapa goda vanor som kan hjälpa till en god hälsa hela livet. På BVC och familjecentraler, på förskolor, i föreningar, uppsökande verksamhet osv.

Det här är två arbetssätt jag tror på. Minska arbetslösheten och skapa goda vanor tidigt i livet. Låter enkelt men kräver investeringar, tålamod, framtidstro och långsiktighet. Har vi det som krävs i dagens samhälle? Jag hoppas det.

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant