Varför kan vi inte anställa de arbetslösa istället?

Varje år kostar arbetslösheten staten och kommunerna enorma summor.
Samtidigt går samhället miste om en väldig massa skatteintäkter.

Detta har regeringen bestämt att det privata näringslivet ska råda bot på genom att de får kraftiga och generella subventioner.
Det finns dock ett stort problem med den modellen. Den utarmar samhället på resurser som bättre behövs på andra ställen i ekonomin.

Jag vill nu presentera ett förslag.
Varför inte lägga de dryga 25 miljarder om året som regeringen betalar ut genom olika subventioner direkt till företag på att anställa arbetslösa istället. I vården, i skolan, i omsorgen.
Det skulle direkt skapa andra effekter i samhället som ökad konsumtion, både av offentliga aktörer och privatpersoner.
Jag inser att vi inte kan bygga ett samhälle enbart på offentlig konsumtion. Det behövs privata intressen för att tillväxt ska vara möjlig. Att samhället kan driva på utvecklingen för det privata näringslivet är för mig också ganska självklart.

Om vi räknar lite snabbt och lätt så har regeringen direkt subventionerat företag med ca 25 miljarder i årets budget. Utan att röra de av medelklassen så omhuldade jobbskatteavdragen skulle vi kunna anställa ungefär 50 000 personer i offentlig sektor, med riktiga villkor.
Om vi dessutom börjar nalla lite på de miljarder som staten smugit tillbaks från Arbetsförmedlingen och A-kassorna så har vi nästan lika många till.
Pengarna staten snor från sjukförsäkringen vill jag nog hellre att de används för att stötta de sjuka än till att anställa så dem vill jag inte röra.

Är det naivt att tro att om man ökar köpkraften hos 50 000- 100 000 människor lyckas öka den privata konsumtionen och att man därmed kan anställa fler inom det privata näringslivet?

Jag kan tänka mig att de som behöver utbildningsinsatser innan de kan börja jobba i det offentliga får en lägre lön under studieperioden men att målet ska vara att man när man tar plats på arbetsplatsen är en på alla sätt fullvärdig och välkommen resurs.

Vad tror ni?

Storstad, Ola Möller, Martin Moberg, Peter Andersson
GP, GP, GP, DI, NWT, Folket, SvD

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Om balans

Det finns få saker i livet som är viktigare än balans.

Det gäller i stort som smått, för att ta sig fram rent fysiskt krävs balans, för att nå välbefinnande ska man ha balans i livet, för att klara ekonomin ska man ha balans i budgeten. Åtminstone över tid.

Det sistnämnda är ju något som vår finansminister/expertkommentator Anders Borg har visat upp stor trovärdighet kring.

Det finns nu flera problem för honom.

1. Han har redan sänkt skatten så mycket att enskilda människor har fått det märkbart mycket sämre i vårt land. Det gäller framförallt långtidssjuka och långtidsarbetslösa men även korttidsarbetslösa har det tuffare och pensionerna har gått ner (det ska vi dock skylla pensionssytemet för, inte Anders Borg). Att pensionärer betalar mer skatt på sin uppskjutna lön än vad en löntagare gör för sin är ju också en borgerlig konstruktion.

2. Det finns andra sätt att stimulera ekonomin än att sänka skatterna. Man kan t.ex. investera. Gert Gelotte, som inte på något sätt är vänster, visar i GP hur man resonerade när man finansierade stombanverket på 1850-talet. Resonemanget håller än. Moderaterna har ju genom att dra tillbaks förslag på ett femte jobbskatteavdrag visat att de inte tror på sin tidigare politik längre. Kanske man kan tro på en investeringspolitik istället?

3. Oavsett hur man har tänkt så skapar dagens politik problem för de uppväxande generationerna. De får olika förutsättningar beroende på vilken skola de går i. De som får problem får inte den hjälp vi är skyldiga dem.

4. Eftersom riksdagen sagt nej till fler utförsäljningar av statliga bolag finns den här gången ingen reservkassa med snabba pengar att ta av.

Att dessa punkter ruckar Anders Borgs  balans står utan tvivel. Att han fortfarande står kvar med glorian är förvånande, det finns nog läge just nu att ställa en smula tuffare frågor.  Som den Kjell Rautio idag ställer på LO-bloggen:

Anders Borg, är det inte dags att släppa på den politiska prestigen och istället sträcka ut handen till arbetsmarknadens parter och den rödgröna oppositionen, för att inleda en nödvändig reparation av den så viktiga arbetslöshetsförsäkringen?

En 80%-ig a-kassa förhindrar nämligen att lågkonjukturen stoppar konsumtionen när människor blir arbetslösa.

Om Sverige ska kunna stå sig starkt över toppar och dalar så krävs god balans, inte bara i statens budget utan även i svenskarnas privata ekonomier. Den uppnås inte genom försämrade socialförsäkringar utan genom att stimulera samhället när det behövs och lägga pengarna i ladan när det behövs. Att bara lägga pengar i ladan kommer snart att betyda att topparna blir färre och lägre och dalarna bredare och djupare.

Det finns inget motsatsförhållande mellan privat och offentlig konsumtion, det ena förutsätter det andra.

Andra bloggar idag: Alliansfritt Sverige om att Borg inte skrämmer bankerna. Daniel Mathisen om perspektiv på klyftor. Löntagarbloggen om skulle inte jobbskatteavdrag ge fler jobb? Bo Widergren om att högerregeringen är handlingsförlamad och skräcklsagen. Röda Berget om det moderata kommunalrådets grumliga demokratisyn. Johan Sjölander på samma ämne liksom Peter Andersson. Martin Moberg om en vardagsnära socialdemokrati mot en kameral allians.

 DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, SvD1, SvD2,SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se