Den är en svidande beskrivning av hur mänskligt lidande har varit priset för terror utförd av stater och deras militär. Men inte bara de förväntade utan även de stora europeiska imperierna. Före andra världskriget skedde terrorn utan att dölja rasismen. Efter andra världskriget skedde den för att behålla kolonialmakten i t.ex. Kenya, Vietnam, Algeriet och andra ställen.
Vid oerhört få tillfällen har regeringar erkänt sina övergrepp som just sådana. Den etnocentriskt koncentrerade historieskrivning vi dagligen omger oss med är full av överslätningar, falsarier och efterkonstruktioner.
Vi som lever i det bästa av länder ser inte våra eftergifter, våra uteblivna protester genom årtiondena. Sverige deltar idag med trupp i ett krig i Afghanistan i ett krig som bär stora likheter med 1900-talets kolonialkrig. Människor som inte har vett att styra sig själva ska få Västerlandets hjälp.
Jag läser samtidigt i GP idag (länkar från E-GP, vet inte om ni som inte prenumererar kan se artiklarna) om hur koloniala mönster upprepas genom stora landuppköp i fattiga länder. Idag är det företag som är de koloniserande men det sker utan folkens medgivande.
Mitt allra tydligaste konstaterande efter läsningen av Lindqvists bok är att det som skapat möjligheten till allt detta lidande är att män som liknar varandra har bestämt om förstörelse utan hänsyn till lidande, utan den minsta empati. Deras planer har genomförts av lydiga soldater som inte erkänner sin skuld i att civila dör.
Krig är en handling som genomförs utan folkets medgivande, utan att mödrar, döttrar och barn tillfrågas. Krig är möjligt tack vare bristen på perspektiv, fantasi och bristen på empati. Våld är och förblir ett idiotiskt sätt att lösa konflikter.
De stora krigens tid kanske är förbi men i vardagen lever de strukturer som skapat grogrund för krig kvar. Den avhumanisering av "fiendefolken" som skett beror på ett synsätt av vi och dom. Det är samma synsätt som idag är grunden till främlingsfientlighet, migrationsdomstolar och andra sätt att skilja människor från varandra. Som tillåter företag att expropriera hela länder.
Så länge vi inte ser att mänskliga rättigheter är något okränkbart även utanför en snäv svensk världsbild kommer vårt rena samvete att vara en förbannelse som kväver möjligheterna att reagera inom Sverige mot inhumana synsätt och snävar in viljan att reagera utanför landets gränser pga ekonomiska hänsyn till viktiga handelspartners.
Fler bloggar om: Politik
- Posted using BlogPress from my iPad
