 |
| Spikmatta original |
vilket orosmoln är störst?
- Klimathotet?
- Ekonomisk kollaps?
- Välfärdens kollaps?
- Fascismens återkomst?
Om jag är dyster? Jodå. En smula uppgiven också.
Vad gör vi åt det?
Som jag ser det finns det just nu finns inget internationellt eller nationellt som tyder på att vi vill klara dessa gemensamma utmaningar vare sig inom de etablerade systemen eller utanför. Det som finns är en massa snack samtidigt som vi fortsätter in på den inslagna vägen.
Där jag personligen kan förändra en smula är hur vi använder pengarna i vår stadsdel och hur jag kan lyckas påverka inom mitt nätverk. Eftersom vi i stadsdelen måste effektivisera (läs spara) så har vi börjat ställa frågan om vi gör rätt saker, inte bara om vi gör saker på rätt sätt.
Som det står i Tankeverksamhetens senaste rapport - det är fullt möjligt att kvalitetssäkra tillverkning av livbojar i betong. De kommer inte att fungera men produktionen sker på rätt sätt.
Den allra viktigaste frågan; varför vi gör saker? Den återstår alltför ofta att ställas.
I mina ögon handlar det om att vi hela tiden fattar beslut på ungefär 2% av verksamheten, 98% bara rullar vidare.
Så ser det definitivt ut också på andra nationella och Europeiska nivåer. Internationellt har vi bara orden att leka med, inga pengar alls.
Hur ska vi då komma åt det här?
Jag har en idé. Problemet med den är att den kräver något så märkligt som övertygelse, ideologi och framtidstro.
Jag vill att vi undandrar en gäng människor från det dagliga gnetandet. Att de får sätta sig med ett vitt papper och börja skissa på ett nytt samhällssystem.
Hur samhället bör organiseras i en nära framtid.
Anledningen är att jag vill komma åt 100% av resurserna, inte bara 2%.
Detta skulle också ge möjlighet att implementera alla de innovationer och idéer som idag aldrig får möjlighet att utvecklas pga systemens tröghet och oförmåga att tänka nytt.
Uppgiften skulle vara att först hitta något som möjligen skulle fungera bättre och hur en övergång skulle gå till. Till sin hjälp måste man naturligtvis ta hela den möjlighet som en krympt värld ger. Att enbart ta forskning och politik till hjälp är inte tillräckligt, det krävs sann mångfald av perspektiv och erfarenhet för att lyckas.
Det stora bekymret som jag ser med en sådan framtidskommitté är dels vilken villighet dagens politiker har att riskera sin makt dvs oavsett kvalitet på kommitténs idéer och förslag så blir de inte genomförda. Dels att en kommitté riskerar att korrumperas av lobbying som vill påverka förslagen på olika sätt. Ungefär vad som riskerar att hända i toppen av mitt parti i frågan om vinstuttag ur välfärden.
Martin Moberg om sjukförsäkringen
Johan Westerholm om vinstuttag ur välfärden
Unionen opinion om etisk fondförvaltning
Cecilia Dalman Eek om att Sverige agerar mot mer jämställda bolagsstyrelser
Jimmy Sand om strukturomvandlingens utmaningar
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar