Läste i morse en replik i den hastigt och kraftigt uppflammade debatten kring Västlänken, trängselskatt i Göteborg och Västsvenska paketet som helhet. Det var Anneli Hulthén som fortsätter att fronta hela det politiska etablissemang som ställt sig bakom paketet.
En liten rad i artikeln som ser ut så här -
"Jag tror inte att man vinner respekt som politiker för att man vajar som ett rö för vinden inför varje opinionskuling som drar förbi. Respekt får man om man står för vad man tror på, även om det för stunden blåser lite kallt om öronen."
-satte igång min associationsbana och den hamnade här: Var blev ni av, ljuva drömmar av Hasse och Tage.
Raderna -
"Vi som satts att leva i besvikelsens epok(Hela texten här)
- ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!"
När Anneli Hulthén säger ungefär samma sak kommer jag att fundera på andra saker som kanske vore värt att stå upp för och hur de politiska och ekonomiska konsekvenserna av dessa ideologiska tankar vore något för den socialdemokratiska partistyrelsen och i förlängningen kongressen att ta till sig.
Vi pratar då främst om allehanda avdrag och avgifter som gör att principen av skatt efter bärkraft och stöd efter behov trillar omkull och blir till avdrag efter bärkraft och stödet får överleva med minskade resurser och hårdare press på de svaga.
Rut och Rot
Fastighetsavgift
Trängselskatt - här skall dock sägas att det finns fler skäl för trängselskatten än bara avgiften.
Jobbskatteavdrag förstås
A-kassa
Sjukförsäkring
Jämbördiga livschanser via jämlik skola
Jämställdhet
Differentierade avgifter och momssatser till branscher.
Istället för att ställa förslag i linje med ideologin lever vi i ett pragmatismens tidevarv där förslagen inte vägs på en ideologisk våg utan två andra vågar, den ekonomiska först och främst men även en opinionsvåg.
Problemet med dessa två vågar är att de mäter omedelbara eller kortsiktiga effekter, de säger inget om vilket samhälle vi får.
Socialdemokraterna har tidigare lyckats med en pragmatism som leder till resultat vilka ligger i linje med den uttalade ideologin om jämlikhet och frihet och förutsättningen för dessa genom tillväxt. Om man ser till de förslag som nu kommer är de oftare i linje med en mildare nyliberalism, skillnaderna mellan människor kommer att fortsätta att öka - men inte lika mycket.
Det är idag svårt att vara visionär - Anneli Hulthén får stå stark i en kortsiktig opinionskuling som hon själv beskriver det. Partiets utspel på senare tid visar stor politisk - taktisk kyla men brister i konsekvensanalys. Det är klart att vi måste vinna val för att kunna förändra men kommer förändringarna som är förelslagna vara tillräckliga för att på ett avgörande sätt åter gå vägen mot jämlikhet och frihet?
Uppdatering: Arbetarrörelsens tankesmedja gör i sin veckans analys, med anledning av att filmen om Palme snart har premiär, klart att det både går att vara ideolog och pragmatiker - lästips!
Rödgrönt Göteborg om Västsvenska paketet, Moberg om mindre i semsterkassan, P Högberg om följa Stefan, Håkan Linnarsson om för mycket och för lite resurser i sjukvården
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar