Vad är det för fel på snällismen?

Det är trevligt att så många som inte vill oss väl bryr sig om oss. Senast i raden Gudmundsson och Rivière. Den senare försöker att bota svenskarna från den socialdemokratiska snällismen.

Bild från Våga Vara Snäll
projektet på Centralskolan
i Malung

Det är ju nu inget fel med att vara snäll. Två av Sveriges ledande kulturpersonligheter delar ett motto: Är man mycket stark måste man vara mycket snäll. Starkare än en moderatstyrd borgarregering går inte att bli i Sverige idag. Ändå förstår man inte vikten av att vara snäll.
Det är dessutom vetenskapligt visat att människor mår biologiskt bra av att samarbeta och hjälpa varandra. Mätningar av lycka visar att ekonomi inte har mycket att göra med hur människor mår. Frihet och social tillfredsställelse har det.
I get by with a little help from my friends.
Vidare så är det inte bara osmakligt utan också kontraproduktivt att inte använda sig av den utmärkta principen av människors lika värde i vårt land. I dagarna riskerar människor som råkar ha ursprung i länder med muslimsk tradition att utmålas som annorlunda (kanske t.o.m. farliga) än människor födda i vårt land med en kristen tradition. Jag är född och uppvuxen i Sverige och mitt enda band till kristendomen är att min fru av någon outgrundlig anledning fortfarande är medlem i Svenska kyrkan. Just det, jag hädar när jag svär också (konstigt). Jag har vänner som kommer från muslimska länder som har ungefär lika mycket med islam att göra.
I sann marknadsliberal anda håller också arbetsmarknaden att delas upp för att pressa lönerna neråt. Ett sätt är ju att betala arbetsgivare för att sysselsätta människor som i Fas 3. Frågan är om inte det strider mot FN:s konvention för mänskliga rättigheter (lika lön för lika arbete). Vi ser en utveckling att allt färre har tillgång till A-kassa, att sjuka tvingas till socialbidrag för att de varit sjuka för länge, att skolan ska mäta kunskaper för att eleverna ska lära sig mer (jag vet, det går inte ihop), att fackförbunden motarbetas.
Kort sagt en dagordning för att människor ska vara mindre gemensamma för att öka konsumtionsutrymmet för de som redan har. Ett problem är att de inte orkar/hinner åka och handla för att de är så utslitna efter att behövt att jobba så hårt.
Nej låt mig fortsätta hålla människokärlekens fana högt. Låt oss ställa om vårt samhälle till det långsiktiga tänkandets. Låt varje beslut bottna i hur det påverkar jämlikhet, ekologi och människovärde på hela klotet. Jag lovar att om vi håller detta främst så kommer det att skapa ekonomi också. Låt oss tro på forskningen om mänsklig natur och låt oss tro på forskningen om jämlikhet. Låt oss tro på snällismen!

Peter Andersson vill väcka fler
Peter Högberg vill fortsätta krisa
Peter Johansson vill åka över sundet
Alexandra Einerstam funderar på sitt ursprung
Johan Westerholm om partiets desperation
Martin Moberg om politisk cirkus i Karlskrona

Fler bloggar på NetRoots
Öppna Kriskommissionen har öppet hus på blogg och Facebook. Välkomna in!