Så här i slutet av sommarsäsongen när den politiska vardagen varit långt borta sedan före midsommar är det tydligt att tankarna är friare än de var när ledigheten påbörjades.
Ett stort problem med det mötesmaraton som snart börjar och håller på fram till nästa midsommar (med kortare juluppehåll) är att ärenden, opinion och debatter riskerar att ta fokus från mål och mening och varje beslut blir fattat för sig självt. Att läsa in handlingar (och dechiffrera byråkratsvenskan) tar oundvikligen tid från politiska diskussioner och långsiktiga perspektiv. Risken finns att beslut fattas bara för att ingen riktigt tagit sig tid att kritiskt granska underlagen.
Dessutom är de flesta politiker, speciellt på högre nivåer, inte bara begåvade med ett uppdrag utan de har ofta flera tunga uppdrag. Ett exempel från min arbetsplats är hur de flesta regionråden också är ordförande i en av regionens specialnämnder och/eller ledamot i flera styrelser. Plus tunga partiuppdrag förstås. En del har även kommunala uppdrag.
Ett problem med politiken är att det är svårt att tacka nej till erbjudna uppdrag. De är ofta intressanta och om man tackar nej så kan risken finnas att frågan inte återkommer. Det är därför de nominerande föreningarna och de valfunktioner som ställer frågan som bör se till att fördela uppdragen ytterligare.
En positiv biprodukt av det skulle vara att dels så skulle fler ha möjlighet att tänka framåt och dels så skulle både partier och företrädare ha möjlighet att testa varandra.
Jag vet att det i Socialdemokraterna under hösten pågår nomineringsprocesser till valsedlar och uppdrag efter nästa val. Jag hoppas att valkommittéerna inte bara nominerar efter gammal vana utan dels vågar följa partiets mål om var fjärde under 35 och dels tittar på hur man kan få in nya typer av erfarenheter. Om man fördelar uppdragen på fler så behöver man inte vara ett ärrat proffs för att klara tunga uppdrag.
- Posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar