Fruktansvärt fult Göteborgs-Posten - Fruktkrisen sedd inifrån

GP:s Förstasida igår var något av en chock. Där stod att barnen på förskolorna i SDN Askim-Frölunda-Högsbo (där jag sitter som politiker) inte ska få frukt pga besparingar.  Det är inte sant.

Sant är att vi har beslutat om besparingar på råvaruinköp (varför kommer längst ned för nördarna) och där var ett av tjänstemännens förslag att spara på frukten. Det som är förvånande med GP:s artikel är att vi i den rödgröna gruppen, eftersom vi hade sett det på listan, specifikt sagt att det inte är aktuellt att spara på frukten.
Det beskedet har GP innan publicering fått av vår ordförande Yvonne Stolpe (S) men ändå publicerar GP det felaktiga reportaget. Uppföljt under dagen av en giftdrypande ledarkrönika, som faktiskt publiceras i dagens tidning, trots att även den är baserad på en felaktig, och låt mig upprepa, välkänd uppgift. Som lök på laxen passar KD på att skriva en webbpublicerad debattartikel som likaså baseras på en felaktig uppgift.

Jag hos P4 Göteborg. Foto: SR/Tobias Edlund

Som tur är så uppfattade lokalradion i Göteborg sitt Public Service-ansvar och bjöd in oss för att klargöra våra beslut. Nu funkar ju människor och medielogiken så att det som skrivits är en sanning även om det visat sig vara falskt dessutom kommer nyheten spilla över till andra stadsdelar. Så nu kommer vi som är fritidspolitiker få stå till svars för borttagna fruktstunder under valrörelsen- trots att vi i verkligheten har försvarat dem.
Inslag här:

Tack så mycket Göteborgs-Posten.
Länkar: GP1, GP2, GP3, GP4, AB

Extramaterial:
För er som funderar på vad som ligger bakom en politiskt beslutad besparing på 600 000 kr i en verksamhet som omsätter 2 000 000 000 kr så kommer här en kortfattad beskrivning av verkligheten för en SDN-politiker i Askim-Frölunda-Högsbo.

Under hela mandatperioden har vi kämpat med en trasslig ekonomi. Det är framförallt Individ och familjeomsorg (socialtjänsten) och funktionshinder som har spräckt alla barriärer och då lagstiftningen på dessa områden är tvingande skapar det problem i hela verksamheten. Vi har försökt att minska kostnadsökningarna men blir hela tiden besvikna. Det senaste året har även skolan fått ekonomiska problem pga att det bor fler skolbarn i stadsdelen än vad prognoserna ger oss pengar för i vår budget.

Totalt har detta lett till att stadsdelens ekonomiska reserver är helt uttömda och det i sin tur innebär att när stadsdelens ekonomi prognostiseras gå back så är vi tvingade av vårt regelverk att inom 20 dagar till kommunledningen presentera åtgärder för en budget i balans. Vår prognos i juni visade på ett prognostiserat underskott på 7 miljoner. dvs knappt en halv procent av vår totala budget.
Via denna länk hittar ni den ekonomiska rapporten där ni kan läsa om tidigare föreslagna förbättringar som inte levererats fullt ut vilket sätter oss i denna tråkiga position.

Under hela mandatperioden har jag kämpat för att besparingarna i sista hand ska tas från förskola och skola eftersom vi precis som Stefan Löfven sa i sitt tal i Almedalen att en bra förskola och en bra grundskola ger bättre förutsättningar att klara sig än att sätta in åtgärderna på vårterminen i nian. Frukt kanske inte är det allra viktigaste (kompetenta pedagoger!) men vi vet att mat och näring inte är jämlikt fördelade i vår stadsdel och en viktig förklaring till det växande hälsogapet mellan fattiga och rika. Kan förskolan kompensera ska den göra det.

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Fria ord vs kommunalskatten

Göteborgs-Postens insändarsida heter Fria ord.
Jag brukar läsa den varje dag för att se vad folk engagerar sig över för tillfället.
Denna dag var inget undantag men den var lite extra klurig för oss som är aktiva i den lokala politiken.
Dels var det en V.Gustavsson som skrev in och klagade över den höga kommunalskatten.

Och en Jesper som skrev in och klagade på nedskärningarna i kommunen.

Det blir ju uppenbart för var och en att dessa två önskemål är lite motstridiga.

De visar också på det grundläggande problemet vi har i Sverige idag. Sedan borgarna 2006 valde att sänka skatten och sälja av vinstgivande statliga bolag å ena sidan och å andra sidan fryst kommunbidrag och valt att lägga allt högre kostnader för arbetslösa på kommunerna via försörjningsstödet så förstår åtminstone jag att V.Gustavsson och Jesper inte kan få det de önskar, åtminstone inte före 2014. Läs Christian Norlin om detta!

Igår gick Centerpartiet ut med idéer om ett större inslag av platt skatt. På inkomster är detta något som jag fullständigt förkastar eftersom det ökar ojämlikheten i samhället. Punktskatter är per definition platta och passar utmärkt på den typ av produkter och tjänster som vi vill att människor ska ägna sig mindre åt. Bilkörning, sprit och tobak är ju goda exempel på detta.

Det finns en tydlig risk med att med en lägre kommunalskatt leder till högre egenavgifter på t.ex. sophämtning, vatten, dagis (om maxtaxan tas bort) osv. Jag har inte kollat om det är så i Stockholm men det är min gissning. Någon däremot?

Den största förutsättningen för att få in mer skatter är att fler är med och bidrar så den absolut bästa chansen både Jesper och V.Gustavsson har är att vi får en regering som tar arbetslösheten på allvar och arbetar för att skapa nya jobb och ge människor bättre förutsättningar att ta de som redan finns. 

Martin Moberg om Centerns fumlande

Lennart Holmlund om vräkta barn

Lena Palmén med ett öppet brev till Hillevi Engström

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Göteborgs-Posten är östra Sveriges sämsta tidning

Foto: Dick Gillberg/goteborg.com

I dagarna två så har Göteborgs-Posten med hjälp av en "svekbarometer" försökt att inventera de socialdemokratiska vallöften och ambitioner som lades fram inför valet 2010.
Jag tycker att det är positivt att GP är intresserade av hur det går för den styrande majoriteten att uppfylla sina vallöften och ambitioner men det sätt man gör det på är fullständigt ohederligt och väldigt ytligt. Att välja att kalla det svekbarometer istället för löftesbarometer är bara det politik på nyhetsplats. Att inte ta hänsyn till att det är fler partier med i majoriteten och att Miljöpartiet kraftigt förstärkt sin ställning nämns inte heller med ett ord.


Man gör också sin vana trogen efter en kritisk artikel på nyhetsplats så tar man den för sann och skriver en ledare om den. Man skriver att löften inte heller nu har infriats, detta gör man trots vetskapen om att stadsdelarna har beställt 6000 förskoleplatser till ett beräknat ökat behov av 4000 barn.  Idag finns det ca 30 000 förskoleplatser i Göteborg så det pågår en 20 procentig ökning av antalet förskoleplatser. Stadsdelarna gör alltså sitt för att minska barngrupperna. Tyvärr gick det inte under mandatperiodens första år, troligen sker det under det andra.


Rubriken? Den äger samma relevans som GP:s artikel och ledare idag.


Om vi börjar med ambitionen om trygghet. GP väljer att tolka trygghet som förekomsten av brott. Denna är lika stor som för ett år sen, alltså är staden ännu otrygg enligt GP.
Trygghet har som ni kanske känner på er en rad andra faktorer än brottstatistik. Det handlar om säkerhet och miljöaspekter lika mycket som risken att bli utsatt för våldsbrott (som är oerhört liten för de allra flesta). Jag är inte säker på att denna ambition är mätbar på något annat sätt än via attitydundersökningar men några sådana tänker väl knappast GP att kosta på sig, dessutom kräver det ju arbete vilket Peter Lenken verkar sky som pesten. Statistik duger väl före verkligheten.


Man skriver om ungdomsgårdar att eftersom det inte finns någon i Centrum och, enligt GP, knappast finns behov för tre så kommer vallfötet inte att infrias. Att kommunfullmäktiges budget satsar extra på fritidsgårdar 2010 nämns inte med ett ord.


Det som granskas är framförallt  det som i valmanifestet kallades för ambitioner. Saker som är svåra för politiker att påverka men som ska kunna hända i vår stad om vi alla hjälps åt. Det handlar t.ex. om företagsklimat och att Göteborg ska vara Sveriges populäraste universitetsstad. Då tar sig åter GP friheten att bedöma att endast ett index ska gälla även om parametern populäraste kan innehålla långt mer än  detta index visar på, t.ex var studenterna trivs bäst. Gör som Peter Lenken, googla universitetsranking och du kan själv läsa tabellen överst på sidan. 


Sammanfattningsvis så blir betyget på min svekbarometer till GP en etta. De sviker inte bara sina läsare genom förenklad politisering på nyhetsplats, de sviker sitt förtroende som oberoende och opartisk granskare av makten genom att ta enkla poänger på vallöften som fortfarande har tre år kvar att uppfyllas.


Andra som gör det enkelt för sig är moderaterna som låtit Fredrik Reinfeldt klubba igenom ett partiprogram som innehåller ren historieförfalskning. Hela deras idéprogram verkar ha tagits fram av en reklambyrå med uppdraget att förhärliga moderaterna så mycket som möjligt med minst möjliga hänsyn till världen utanför.


bloggat idag: Peter Andersson, Roger Jönsson, Magnihasa, Sebastian Stenholm, Anders Nilsson
GT, AB, GP

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se

Göteborg: Om ledarskap

Älvsborgsbron: foto Dick Gillberg

Om det undgått någon så finns/ har funnits problem med korruption i Göteborg.

Idag kliver GP:s stjärnreporter Peter Lenken fram och önskar sig ett starkare ledarskap. 

(Skulle kunna skriva ett särskilt inlägg om GP:s publiceringspolicy på nätet eftersom de nästan aldrig lägger upp sånt som kunde vara intressant för mig att länka ut. Den här krönikan ligger under betaltjänsten.)

Kritiken riktar sig mot kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (s) som länge valde att inte uttala sig om de senaste anklagelserna om oegentligheter i Spårvägen. Jag kan tänka mig att hon ser problemen som opolitiska, att det är förvaltningarnas sak att hantera. 


Eftersom medialogiken inte ser ut så så blir intrycket att det är en smula tafatt medial krishantering. Jag kan också tycka att analysen av problematiken som Hulthén och andra gör är lite tunn; det är enskilda tjänstemän som utnyttjat sin ställning för att sko sig men liksom de enskilda fallen i sjukförsäkringen så börjar det bli lite väl många nu.


En av de svåraste utmaningar som finns är att förändra kulturer och strukturer inom organisationer. När det gäller Göteborgs stad verkar det finnas, eller har i alla fall funnits, en utbredd kultur av handskakningarnas kamratskap. Historierna som gått om att affärer gjorts upp på Ullevis läktare eller i någon bastu verkar tyvärr inte helt grundlösa. 


Ansvaret för att bryta denna kultur kokar nu ner till Anneli Hulthén och socialdemokraterna i Göteborg. Nya kvastar sopar bäst brukar det ju heta och sedan Hulthén tillträdde för några år sedan så har vi visst sett många nya namn i kommunstyrelsen men förnyelse av den politiska ledningen förändrar inga kulturer över natt. För den nye stadsdirektören Åke Jacobsson gäller nu att jobba än hårdare med transparens, tydlighet och ärlighet.


Det som verkar saknas i stadshuset är dock inte viljan utan snarare kraften att orka lyssna in förvaltningar och samla ihop alla dessa miljoners och miljarders förvaltningschefer, sektorschefer, avdelningschefer, områdeschefer, gruppchefer osv och skapa en vilja att göra Göteborg bättre. Istället är signalen allt mer kontroll, förvaltningarna får inte mycket stöd av varandra eller av de centrala nämnderna, allt verkar snurra på i ett råtthjul. Ingen litar på någon.


Jag tror att man måste börja föra en väldigt tydlig och öppen diskussion om de politiska styrelsernas ansvar för verksamheterna. Att det formella ansvaret ligger där är självklart. Att det praktiska ligger hos förvaltningarna och bolagens personal är tydligen inte lika tydligt. 


Att ge fritidspolitikerna, som utgör 96% av alla politiska uppdrag, bättre förutsättningar att styra verksamheterna verkar svårt men nu finns väldigt liten möjlighet för politikerna att i detalj kunna verksamheterna och man är relativt utlämnade till förvaltningsledningar som kan hjälpa eller stjälpa. Om ansvaret tydligare var hos antingen den ena eller andra parten och om rågången mellan politik och utförare blev tydligare finns bättre förutsättningar att styra verksamheterna i en mer tillitsfull och därmed mer lojal riktning.

Framförallt handlar det faktiskt inte om mer kontroll utan mer tillit och mer ansvarskänsla. Att uppnå det från kommunstyrelsens ordförandeposition kräver stor känslighet och stora öron men ibland måste man också träda före och öppna munnen.

Andra läsvärda bloggar: Svensson, Peter Andersson, LO-bloggen, Alliansfritt Sverige

GT, GP, GP
fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se

Göteborgs-Postens dominans förskräcker.

Gustaf Adolfs torg, Göteborg

Den som tror att Göteborgs politiska heder är räddad i och med alla åtgärder mot korruption tror fel. Vi kommer att få se en lång rad exempel på hur kommunala tjänstemän och politiker på något sätt gjort fel. Skillnaden mellan före mutskandaler och efter är att det krävs betydligt mindre fel för att hamna i den alltför dominerande dagstidningen. GP. På GP funkar nämligen nyhetsvärderingen numera så att det man skriver om i tidningen är så viktigt att man måste följa upp det, kanske t.o.m. med en ledare som i det här fallet som handlar om att kommunens policy för VD-avtal inte följs.

Ett urval: 1, 2, 3, 4. 

Som det står i nr 4, alla partier är emot att VD-avtalen inte följs. Att man ska bli förbannad är uppenbart meningen, frågan är nog på vem. Vem har ansvar för att tjänstemän inte följer politiska beslut? Vem har ansvar för att praxis går före policy?

Idag anses tydligen ingen av de artiklar som behandlar ämnet i pappersform vara värda sin plats på nätet.

Hela tidningen domineras istället av att Drottning Silvia har utrett sin fars affärer och... Surprise!!! Hon har inte hittat något skumt. Maken till hovnarr har nog GP aldrig spelat förut, vad gör man inte för en exklusiv intervju med drottningen?

Som s-politiker i Göteborg är det än så länge bara att finna sig i att bli likställd med korruption och egenintresse, att bli hopklumpad med arv från svunna tider när faktum är att över 90% av alla politiker, från alla partier, är det på sin fritid, utan ekonomisk vinning. 

Den bild som skapas av politiker som inget gör och inget ser är tyvärr inte helt utan sanning eftersom det mesta av den information som når oss filtreras i handlingar och komprimeras i dragningar från cheferna. Jag tycker att uppföljning är en viktig del av vårt uppdrag men jag är envetet beslutsam om att ansvaret för att regler följs ligger på förvaltningsnivå.

Vårt jobb som politiker är översiktligt, långsiktigt och envetet. Vi bestämmer reglerna och de flesta regler och policys som finns i kommunen är både heltäckande och rimliga men vi måste också vara beredda att reagera när de tjänstemän som är tillsatta att genomföra den beslutade politiken inte levererar eller när de gör fel. Det är här som GP kan göra nytta genom sitt idoga grävande i kommunens arkiv. Saker som inte faller under revisorernas kontroll men som ändå är tveksamma kan komma upp i dagens ljus.
Självklart är det vi politiker som har det yttersta ansvaret men frågan är vilken detaljkunskap vi kan förväntas ha. Vad är rimligt att jag som politiker ska veta om förvaltningen? Är det självklart jag som gjort fel när en tjänsteman inte följer reglerna? De frågorna får ni aldrig se i GP.

Parkstugan om när himlen faller ner, Elin Molin om Gentlemän - nejtack, Johan Westerholm om Jan Björklunds bluff, Anders Nilsson om Nej jag älskar inte mitt land. Jag är inte patriot, Anne Skaner om att det är lite svajigt Anders Borg.

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se

Eftertanken på GP räckte 24 timmar.

Igår bestod GP:s ledare av en diskussion kring vad som föder hat och den moraliska skyldighet man har. 

Idag går GP:s ledare till attack mot, märk väl inte Socialdemokraterna utan Håkan Juholt himself.

Eftersom den politiska vardagen härmed är åter så går GP alltså vidare i samma ullstrumpor man tog på sig direkt efter valet av Juholt i våras.

Det känns ofta som om de borgerliga ledarskribenterna har en egen facebookgrupp där de under överseende av Per Schlingmann och Sofia Arkelsten delar uppslag på hur bilden av Juholt som bakåtsträvare ska sättas.

Det som är problematiskt i dagens framställning i GP är att de har fel i sakfrågan.

De hävdar samband mellan minskad barnfattigdom och jobbskatteavdrag.

Tyvärr är det ett mycket svagt samband. 

Det stora sambandet mellan politiken och barnfattigdomen är istället försämringarna i de sociala trygghetssystemen, att det är allt färre som är kvalificerade till a-kassan, att ersättningsnivåerna från a-kassa och sjukförsäkring är lägre och att långtidssjuka utförsäkras.

Självklart hjälper några hundralappar eller så i månaden familjer på marginalen men lösningen för dem är väl också bättre anställningsvillkor, tryggare anställningar och möjlighet/ rättighet till heltid. Det är den typen av lösningar Juholt eftersträvar när han säger att politiken inte ska sätta sig på läktaren.

En sak har GP rätt i, det är bättre att människor har pengar än att staten har det. Idag läggs miljoner och åter miljoner i statskassan och för att amortera på den redan låga statsskulden eller för att finansiera ytterligare skattesänkningar. Tillsammans blir det miljarder som skulle mer effektivt skulle användas till t.ex jobb i offentlig sektor, större infrastrukturprojekt, utbildningssatsningar och satsningar liknande de som Socialdemokraterna presenterade i Almedalen under rubriken "Fler i jobb, färre i bidrag" där bankerna ses som en viktig samarbetspartner och där merparten av alla pengar ska vara säkerhet, riskkapital om man så vill. I rapporten lanseras också ett riktigt jobbavdrag, nämligen möjligheten att behålla hela sitt socialbidrag under en övergångsperiod när inkomsterna ökar genom ökat arbete för att undvika marginaleffekter som helt tar bort incitamentet till jobb.

Fördomen att Juholt ser stora statliga bidragsprogram som lösningar är så taget ur luften att man blir paff. När har Juholt hävdat att sociala problem bäst löses med bidrag? Det enda jag har hört är att den långsiktiga lösningen av barnfattigdomen är fler jobb. Den akuta situationen måste dock också adresseras och där kan riktat stöd vara aktuellt, t.ex. i form av att landstinget står för kostnaden av glasögon. 

Den här typen av ogenerade lögner om socialdemokratins lösningar är ett problem då det finns få som är intresserade av att lyfta motsatsen och de är så vanligt förekommande att de lätt kan uppfattas som en sanning. 

Min sanning är att Socialdemokraterna istället för att föra en passiv politik där man använder inbetalade skattepengar till jobbskatteavdrag som är störst för de som tjänar mest istället vill föra en offensiv och progressiv politik som gör nytta för alla men vars effekter är störst för de som idag har det sämst. Där går skiljelinjen mellan blocken.

Det finns inget som tyder på att de som inte är fattiga i Sverige blir varken lyckligare eller mer generösa av mer pengar i plånboken. Istället läggs pengar på ökade lån eller minskad arbetstid.

Måttet på ett rikt samhälle är inte heller hur rika de rikaste är utan hur man behandlar sina fattiga för att öka jämlikheten i samhället.

Jag kan inte sluta tänka på händelserna i Norge i fredags och här följer några fler som har fokus på den händelsen:

Anna Vikström, Martin Moberg, Johan Westerholm, Röda Berget 

Länkar från Moberg:  Sebastian Stenholm om dagens gemensamma tysta minut i Norge och Sverige, Lena Sommestad om hatets grogrunf och dess språk, Kristian Krassman om satans jävla mördare, Tokmoderaten om sd partiet som blundar när det passar. Peter Andersson på ämnet. Daniel Swedin på Aftonblets ledarblogg.

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se

Utanförskapet en myt - återigen kommer människovärdet i fokus.

Sommaren är bra på många sätt. Ett av dem är att man kan ägna en smula mer tid än vanligt åt morgontidningen.

Idag skriver Carl-Erland Andersson mycket intressant om begreppet utanförskapet i GP. En tanke som hjälper min ideologiska kompass att hitta rätt och fogar ytterligare en bit till pusslet kring varför den politiska kommunikationen får mig att tveka på vilken tanke som läggs i de begrepp som lanseras.

"Socialstyrelsen försöker räkna hemlösa, och utredaren Annika Remaeus säger att ”boendet är basen i en människas liv”. Vad själen annars består av är truismer; därför förvånar det inte att Ramaeus tillägger att vi måste förändra situationen för personer ”uteslutna från bostadsmarknaden”. Varmed förhoppningsvis menas att de ska få bostad. Denna rundgång av välmenande fraser tenderar att pågå i oändlighet, jag vill bara påpeka att det är en marknad hemlösa snöpts från. Samma ordval – och grundtanke – som då arbetslösa beordras ”stå till arbetsmarknadens förfogande”. Att i någon bemärkelse stå utanför marknaden, som icke hundraprocentigt konsumistisk, tolkas som att stå utanför samhället. 

Det är alltså inte så att människor faktiskt står utanför samhället utan att politiken väljer att betrakta dem så för att de av någon anledning inte tagit / fått plats i ekorrhjulet.

När vi väljer att dela människor i 'innanför' och 'utanför' så väljer vi att värdera dem. Inte uttryckligen men faktiskt, praktiskt, ekonomiskt med hjälp av jobbskatteavdrag och annat.
Den värdiga medborgaren är den som klarar sig själv och bidrar till staten med arbete. Den ovärdige är t.ex. gammal, sjuk, arbetslös. Den kan också studera humanistiska ämnen på universitetet (kanske t.o.m. under lång tid), välja gymnasieutbildning utan tanke på framtida yrke eller på annat sätt misshaga det förhärskande ekonomistiska samhällsidealet. 


Att vi inte riktigt orkar tänka på detta och istället omfamna ett annat samhällsideal med det goda livet i centrum istället för ekonomisk tillväxt är oroväckande. 


Som Lundell sjunger i "Bättre Tider"

"Jag tar risken att bli kallad
flummare och fåne
när jag säjer att jag ser den varje kväll
Jag syftar då förstås på Vattumannens måne
som ler och säjer:
Öppna alla spjäll
Det blir en jävla kamp
men ni har tiden på er sida
Om hundra år ser allting annorlunda ut
Det som sker är oundvikligt
det ska smärta, det ska svida
Men en vacker dag är helvetet slut"

 Min och Uffes Vattumannens måne skiljer sig nog åt men jag tror att vi, med ett populärt begrepp måste byta "mindset" nu för att lyckas göra den här världen till en bättre plats istället för en som är materiellt bra för några men psykiskt svår för de allra flesta.

Annat intressant idag: Sebastian Stenholm, Storstad, Libertas, Röda Berget som rekommenderar Kadhammar om Babblarna
Kielos i Aftonbladet

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se

Privata alternativ är inte ondskefulla - men giriga

Kära GP:s ledarredaktion, nu gör ni det igen.
Försöker sätta en bild av att Socialdemokraterna vill socialisera primärvården (det är vänstern) och att allt som är privat är bra medan det offentliga är dåligt.
Maria Haldesten skriver så här:

hembesöket var lika gratis som all barnsjukvård – även om läkaren (föga förvånande) var privatpraktiserande.

Möjligheten att få ett hembesök betalas av skattebetalarna i Västra Götalandsregionen. Är det rimligt att man säger så här - vi ställer in vart femte hembesök för att vårdbolagets vinst är ca 20%?
Socialdemokraterna tycker inte att det är rimligt. Därför ska Västra Götaland ha egna alternativ som kompletteras av privata, om det enda alternativet är privat, hur väl fungerar konkurrensen då? Priset är ju ingen faktor här. Vad vårdbolagen då konkurrerar om är patienter och av döma av alla de fina broschyrer som levererades när vårdvalet infördes är det många som satsar rejält på marknadsföring. Hur många satsar lika rejält på de patienter som inte är en penicillinkur bort? I de områden där inte de enkla fallen bor?

Se på Stockholm och hur vårdcentralerna etablerar sig där. Det finns områden där den förväntade livslängden är låg men vi ser nästan inga vårdcentraler etablera sig där behovet borde vara som störst. Är det en bra utveckling Maria Haldesten? Tendensen är att ökningen av antalet vårdcentraler i Göteborg är större i köpstarka områden (centrum/väster 13st - 33st VC) än i mindre köpstarka (nordost 6-13).
Vidare försöker Maria Haldesten påstå att kvalitetsökningen i primärvården enbart gäller de privata vårdgivarna.

När det offentliga alternativet antingen erbjöd mig en besökstid om några veckor, alternativt syrligt ifrågasatte mitt barns behov av vård, då fanns ett servicevänligt, skattefinansierat privat alternativ bara några kvarter och en nätbokning bort.

Personligen har jag vid två tillfällen denna vår, via nätet, bokat tid på min offentligt drivna vårdcentral och fått tid inom tre timmar. Bästa möjliga service alltså.
Att Maria Haldensten inte har haft ork att kolla om något positivt händer i den offentliga vården utan förutsätter att just hennes val är det rätta för alla människor är inte bara arrogant utan också nedvärderande mot ca 50 000 anställda i Västra Götalandsregionen.

Det är ingen som påstår att människorna som arbetar i privat vård är sämre (eller bättre) än de som jobbar i den offentliga. Det vi socialdemokrater invänder mot är den alltför godtrogna syn på internationella finansbolag som valt vård som sin gren av vinstalstring som finns. '

Det finns skäl att påminna om hur avreglering av elmarknad och järnväg har slagit ut. Hur studieresultaten som helhet har försämrats sen friskolereformen infördes är också en påminnelse om att det som är bra för några inte är bra för alla. Alla är vårt ansvar.

Vi vill att den offentliga vården ska präglas av ett helhetstänk från det att du ringer till sjukvårdsupplysningen tills dess att du lämnar rehab. Ett sådant helhetstänk försvåras och förhindras om privata aktörer skulle äga t.ex. sjukhus i större omfattning. Deras behov av vinst kommer att stiga före den enskilda patientens behov av bästa behandling av sitt problem.

Netroots, Politometern, Bloggar.se
Fler bloggar om: Politik,  regionval, mediekritik Intressant?

Två sidor av en valrörelse i motvind - sida 2.

GP Debatt idag bestod av att alla partier fick chansen att presentera sin sjukvårdspolitik.

Tyvärr är det svårt att på ett begränsat utrymme beskriva de åtgärder som man planerar så det blir mycket av formatet snömos om diffusa satsningar som kommer att frälsa medborgarna. Förutom SD vars viktigaste fråga är att förbjuda fri omkärelse av religiösa skäl. Den fick plats.

Det som gick att tydligt utläsa var att Socialdemokraterna vill höja åldern för fri tandvård till 25 och att nya arbetssätt ska korta väntetider på akuten, försök har visat positiva resultat.

Moderaterna genom Johnny Magnusson tycker att S är oambitiösa som vill vara genomsnittliga när man nyss i S kolumnen läst att vi ska ha Sveriges bästa sjukvård i Västra Götaland 2025. Ibland bör man nog vara lite försiktig med vad man skriver om andra, Magnusson.

FP som för första gången syns i denna valrörelse vill - egentligen fortsätta på inslagen väg om jag tolkar artikeln rätt. Dvs den väg som S, FP och C har vandrat de senaste 10 åren fram till höstens val. Bra där.

MP:s vill ytterligare stärka patientperspektivet och utveckla kompetens kring bl.a. HBTQ-frågor. Också bra.

V vill satsa på vad som borde vara självklart - jämställda löner och stoppa nedskärningarna, oklart vilka.

KD:

Vi går till val på att införa en vårdplatsgaranti så att den som ska läggas in på sjukhus ges rätt till en säng på rätt klinik med rätt kompetens, skriver Monica Selin (KD).

Där stack man ut hakan väldigt långt...

Centerpartiets sjukvårdspolitik är näringspolitik dvs skattesänkningar för att det är väl centerpartiets näringspolitik? Oklart om det är effektivt mot magsår eller armbrott.

Slutligen vill Sjukvårdspartiet decentralisera och behålla de små sjukhusen. Kan bli svårt för M att samarbeta där efter valet alltså.

Min personliga kommentar är att det vore väldigt spännande om det skulle bli aktuellt med en S, MP, FP kombination efter valet. Den som lever får se.

Det är fortfarande en valrörelse som lever i skymundan, Rapport orkade dock visa två minuter från Västra Götaland igår när Statsministern var här och höjde temperaturen. Synd att han inte vågar vill möta Juholt i en debatt för att ytterligare höja temperaturen.

Sossar i VG region har också börjat efterlysa intresset från 68:n, en dryg vecka kvar nu...

 Bloggat har Claes Krantz och Håkan WL. Även Peter Andersson är och sniffar på ämnet. Liksom Martin Moberg och Alliansfritt Sverige
Netroots, Politometern, Bloggar.se
Fler bloggar om: Politik,  regionval Intressant?