Visar inlägg med etikett LO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett LO. Visa alla inlägg

7 mars 2014

Jämställdhetsanden: Kvinnodagsafton i Novi Sad- låt oss fira förtrycket!


Den internationella kvinnodagen 8 mars fortfarande en viktig dag att uppmärksamma. Även om det är de övriga 364 dagarna förändringen mot jämställdhet också ska ske.

Idag har jag så här dagen innan varit med och firat in kvinnodagen tillsammans med fackliga kollegor i Novi Sad, Serbien. Under kommunisttiden här var kvinnodagen ett slags mors dags firande och en hel del av det där hänger i. Kvinnor gratuleras och får blommor.
Förr var det inte ovanligt att kvinnliga arbetare fick bonus på kvinnodagen.
- Tack för det chefen men hur skulle det vara att få samma lön hela tiden? Det är väl den fråga jag skulle vilja ställa.

Jämställdhet är längre bort i Serbien än i Sverige och "kvinnofrågor" är enbart kvinnornas att driva. Jämställdhet verkar inte vara något som verkar diskuteras särskilt mycket i övrigt. Saker är som de är och gubbväldet är intakt. Män som väljer män.
Känns det igen?

I Sverige släppte LO i veckan sin Jämställdhetsbarometer som visar att gubbväldet klarar sig rätt bra här hemma också. Män väljer män här också. Där män tvingats sluta med det, till exempel med varvade listor till allmänna val så inträffar konstigt nog inga katastrofer. Men så fort chansen dyker upp så är det män som väljer män ändå.
Det och en alltför könsuppdelad arbetsmarknad skapar strukturer i arbetslivet som gör att jämställdhetsarbetet i det närmaste har stannat av inom näringslivet.

Större är då problemet med att det inte bara är arbetslivet som är ojämställt. Av det obetalda arbetet står kvinnorna fortfarande för en förfärande majoritet. Likaså av barnledighet och Vab-dagar. Av den anledningen tror jag personligen på en tvådelad föräldraförsäkring. Vill du ner i den politiska verktygslådan så rekommenderar jag förutom Jämställdhetsbarometern Tankeverksamhetens rapport på ämnet.

Tyvärr går inte frågan om jämställdhet att lösa enbart med politiska beslut. Det handlar också om kultur och attityder i samhället. Jag tänker t.ex. på hur Legos produkter och marknadsföring har utvecklats de senaste 30 åren. Om ni har missat så finns exempel här.



Diskussionen om mäns och kvinnors lika värde och rätt att själva välja sina liv handlar inte bara om jämställdhet på papper och i politiken, det handlar om jämställdhet i vardagen, i uppväxten och i huvudet på människor.
Det går inte att välja vilket kön man föds med. Däremot kan vi välja hur vi förhåller oss till kön som en kulturell konstruktion.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

15 oktober 2012

LO, LO, Gamle vän!

Idag såg vi något som kan vara slutet av uppförsbacken på LOs långa marsch. Det är fortfarande långt kvar till mål (kommer kanske aldrig fram) men det borde vara slätare terräng om dagens besked följs upp och hålls i i avtalsrörelsen 2013.

LOs ledning och de två största LO-förbunden, Kommunal och IF Metall presenterade nämligen en modell för samordning som är offensiv, solidarisk, jämställdhetsskapande och långsiktigt hållbar.

Modellen går ut på att löntagare som tjänar mindre än 25 000 räknat som heltid får ett påslag i kronor, de som tjänar mer får det i procent. Innebörden blir att de som har lägre löner ska få möjlighet att snabbare komma ifatt. Detta är viktigt ur jämställdhetssynpunkt eftersom kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken.

Här har Arbetet listat hur modellen ser ut på ett lättfattligt sätt:
Lönekravet är formulerat som att alla med en lön lägre än 25 000 kronor i månaden ska få ett lika stort krontalspåslag och de med en högre lön ska få en procentuell ökning. Om till exempel lönekravet är 2 procent ska det fördelas på följande sätt, enligt LO:
1. Den som tjänar exakt 25 000 kronor får 2 procent vilket ger 500 kronor.
2. De som tjänar mer 25 000 får ökningen i procent.
3. Och de som tjänar mindre än 25 000 får löneökningen i kronor, det vill säga 500, vilket när man räknat ut procentsatsen blir en större ökning än de andra får.
Hur stora samordningens krav blir presenteras i december.

Förslaget innebär också ett förslag för föräldraförsäkringen handlar om att arbetsgivaren lägger till 10% under sex månader för den som är föräldraledig. Målet med förslaget är att män ska ta ut lika mycket föräldraledigt som kvinnor. Det här är ju något som skulle kunna lösas via lagstiftning men eftersom LO inte själva äger den möjligheten så är ju avtal den väg man kan gå.

Kort sagt så ser det mycket lovande ut med en stark samordning och en utsträckt hand för utökad samordning med tjänstemannafacken. Jämställdhetsfokuset i förslagen är något som jag gillar skarpt.

Kort sagt. Bra jobbat av LOs styrelse. Nu ska arbetsgivarna också köpa förslaget. Den matchen blir kanske inte så lätt som man hoppas. SKL har ju hittills visat mycket liten förståelse för sin möjlighet att skapa jämställda löner.

IF Metall, Handels, HRF

SVT, Arbetet
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

21 augusti 2012

LO ute på banan i välfärdsdebatten!

Idag skriver LOs vice ordförande Tobias Baudin tillsammans med ordföranden på LO-distriktet i Västsverige (min arbetsplats), Dan Gabrielsson på GP Debatt.
Det är en avsiktsförklaring som inte går att missförstå. Jag inser att jag inte är så oberoende i det här inlägget men jag är faktiskt stolt över att jobba i den del av arbetarrörelsen som säger ifrån på riktigt och inte via mummel i mungipan.

Så här inleds artikeln:
För varje skattekrona som stoppas undan i något skatteparadis riskerar vi färre anställda inom äldreomsorgen. För varje skattekrona som riskkapitalisterna plockar ur välfärdsektorn riskerar skolresultaten att sjunka ytterligare. För varje skattekrona som försvinner ner i välfärdsprofitörernas fickor riskerar principen om allas rätt till lika vård att sättas ur spel.
Vi betalar skatt för att de ska gå till våra barns skolgång. Vi betalar skatt för att våra föräldrar ska få den bästa omsorgen på sin ålders höst. Vi betalar skatt för att alla ska få den bästa sjukvården.
Vi som medborgare ska ha möjlighet att välja bland en mångfald av utövare. Men den typ av valfrihet som innebär frihet för riskkapitalbolag att plocka miljonvinster ur vår välfärdssektor är fullständigt oacceptabel. Det finns inget likhetstecken mellan valfrihet och riskkapitalism.
Personligen så efterlyste jag så sent som för några veckor sedan att LO skulle visa korten och är därför klart nöjd med detta initiativ. Det som kan oroa lite är bristen på konkreta förslag. De utlovas i december då LOs välfärdsutredning skall leverera skarpa förslag för att stoppa vinsterna i välfärden. Det är för sent för att få in i motionerna till socialdemokraternas partikongress men gott om tid för partiets styrelse att förhålla sig till i sina förslag till kongressen.

Att tro att rösterna åter kommer höjas för att reglering av vinster i välfärden är en fråga vi kan förlora valet på är bara att vänta sig när den dagen kommer. Till dessa röster rekommenderar jag Johan Westerholms inlägg "Battleground Stockholm". Det finns en värld utanför tullarna som även de innanför bryr sig om. Jag lovar.

I spåret av vinster i välfärden följer en diskussion om det fria företagandet och att företag ska kunna göra det de är bra på. De intressen som ligger bakom de vinstdrivande företagen inom välfärden är bara bra på en sak och det är att tjäna pengar. Den typen av expertis har vi fått nog av nu. Pengars värde är en schimär, en värdig ålderdom, god vård eller barn som lyckas är däremot den bästa investering ett samhälle kan göra. Låt oss ta tillbaka initiativet för medborgarnas skull och låta kapitalet gnälla lite, de har så det räcker, tro mig.

Läs också Ola Möller, Annarkia, LO-bloggen

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

24 juli 2012

Lär sig LO något om lobbying?

Fler och fler exempel kan synas på hur den kontaktrika välfärdslobbyn försöker att flytta fram positionerna inför den socialdemokratiska partikongressen 2013. Idag är det Vidar Andersson, ordförande i AcadeMedia advisory board som i sin egenskap av fd. socialdemokratisk riksdagsledamot försöker påverka. Att han som ordförande i ett organ till ett friskolebolag vars ägare finns på Guernsey försöker påverka debatten är kanske inte så underligt.

Frågan är vad de som inte vill ha vinster i välfärden gör?
Än så länge verkar det vara att låta oss i bloggvärlden gnälla så mycket vi orkar.
LO har ett fortfarande färskt kongressbeslut om att en non-profitprincip ska gälla i välfärden. Frågan är vad man gör för att säkerställa denna princip politiskt?

Nog har Karl-Petter Thorwaldsson öppnat för ett bredare politiskt samarbete än med bara socialdemokraterna men att lämna den socialdemokratiska partikongressen åt sitt öde verkar lite oöverlagt.

Nu är det fortfarande både motionstid och påverkanstid kvar fram till kongressen men vi har inte hört något krav från LO till den socialdemokratiska partistyrelsen om ett non-profit förslag till partikongressen, vi har inte heller sett några genmälen på de nuvarande och fd sossetoppar som springer välfärdsföretagens ärenden. Var är LOs sossetoppar?

Daniel Swedin för ett kort men kärnfullt resonemang på Aftonbladets ledarblogg.
 Tolv procent av svenskarna anser att välfärdsbolagen ska få plocka ut skattepengar som vinst. Två procent  av de rödgröna väljarna tycker att vinst ska få plockas ut. Och, håll i hatten, 63 procent av de borgerliga väljarna anser att eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.
Så om nu Socialdemokraterna landar i att man, som LO, ska verka för en non-profitprincip inom välfärden så behöver nog herr Andersson – som också råkar vara ordförande i ett stort utbildningsföretags rådgivande kommitté – inte oroa sig.
Så den uppenbara rädsla som finns bland ledande socialdemokrater att föreslå en större reglering av välfärdens företag är inte bara märklig ur en populistisk synvinkel men också ur en ideologisk och politisk. Det är svårt att kombinera valfrihet med förbud av driftsformer, ja. Det är inte svårt att hävda en reglering av vinst skapad av skattemedel. Det är inte, oavsett vad välfärdslobbyisterna säger, samma sak.

EQT, Carema, Attendo Care och de andra jättarna inom området har uppenbarligen välfyllda plånböcker för diverse påverkan. Om t.ex. LO önskar en annorlunda utveckling av debatten än dem så borde de också börja organisera en motrörelse.

Fler bloggar om: Politik 

10 juli 2012

Semester, dag 2 - tankarna virvlar som måsar i vinden

Som tur var drog molnen in över min Bohuslänska fristad på eftermiddagen, min nacke väcker nämligen tankar på röd pölse och är tacksam för vilan. Men när semestern går på sparlåga går tankarna igång, som när måsarna flyger runt i vinden, till synes helt utan mönster.

Tankarna rör sig på många olika plan, det är jobbet, barnen, livet, framtiden och naturligtvis, politiken.

Ett ämne som far runt där men som jag inte ofta tar upp här är organisation och ledarskap. Jag var tidigare i idrottsrörelsen, en rörelse som föder och utvecklar ledare och där föreningar med god organisation ofta lyckas. Att från denna plattform hamna i tre organisationer (LO, S i Göteborg, Stadsdelsnämnden) som är fullständigt väsensskilda, där ledarskap inte alltid tilldelas efter kompetens och där resultat och kvalitet mäts på ett helt annat sätt än på basketplanen.

Hur uppmärksammar man t.ex. en god prestation i Stadsdelsnämnden, även om det är en personalgrupp som utför den så är det allra oftast chefen som får ta emot blomman. Det görs skillnad på folk och folk och ju fler chefsled upp desto finare - oavsett vad man egentligen tillför. Jag blir ofta matt vid tanken på hur omodern den kommunala organisationen är och hur dålig man är på ett område som man borde vara experter på, nämligen HR. Det handlar om arbetsmiljö, anställningsvillkor, utveckling, planering, rekrytering osv.  Det finns få verksamheter som är mindre personalintensiva än kommunen ändå lyser det goda ledarskapet, i mina ögon, oftast med sin frånvaro.

Partiets organisation och ledarskap är styrt på ett helt annat plan. Här finns massor av informella hierarkier vid sidan av de formella och makt och uppdrag fördelas efter okända principer. Mina intryck både av S i Göteborg och även tjänstemännen på Sveavägen 68 är att rädslan att göra "fel" och därmed försämra chansen till framtida mer utmanande, utvecklande eller lukrativa uppdrag påverkar kreativitet och idé- och metod-utveckling negativt.
Jag vet att det finns mängder av människor med stora generella och speciella kunskaper inom partiet, dessa måste vi ta tillvara på ett bättre sätt, liksom de kunskaper vi kan lära oss av vår omvärld. Det kan varken vara politiskt kontaktnät eller antal år i partiet som ska avgöra vem som skall lyssnas på. Tyvärr är det svårt att ta/få plats i en organisation som har självbilden att man är en miljon medlemmar och en aktiv folkrörelse när man i själva verket är en krympande, åldrad organisation med få men mycket aktiva. 
Att det är få aktiva kan t.ex. illustreras av att vi i Göteborg har ombudsmän som har i arbetsuppgift att organisera och delta i rutinmässiga utåtriktade aktiviteter och när det inte är valår är det lätträknade partiaktivister som deltar.
Jag inser att detta lätt kan uppfattas som gnäll för att ingen lyssnar på mig och ger mig uppdrag. Uppriktigt sagt så vill jag gärna ha spännande politiska uppdrag men jag vill ha dem som mig själv, inte som någon avbild, duger jag så duger jag och min röst har jag oavsett vilken formell position jag använder den från och vem som lyssnar.

Det sista är LO och även om det fortfarande finns väldigt många LO-medlemmar så är även här självbilden ett stort bekymmer. Man tar sig för givet och vill istället för att förtjäna sin plats ha den reserverad. 
Inom LO-förbunden finns dock ett stort mått av föryngring som pågår, därmed inte givet att det blir bra men det förbättrar chanserna till att pröva nya vägar. En sådan väg är ett kraftigt förbättrat tvärfackligt arbete, dvs samarbete förbunden emellan, att använda digitala möjligheter till att bygga gemensamma referensramar och att hitta lokala plattformar för samarbete både på det fackliga och det politiska planet.
Ledarskapet inom LO är väldigt brett eftersom det spänner sig över så väldigt många förbund och även om den traditionelle pampen kanske lever kvar här och där och de informella kanalerna fortfarande är väldigt viktiga så anar jag en modernisering. Att t.ex. Tobias Baudin blir LOs förste vice ordförande är ett utslag av detta och jag förväntar mig, om inte stordåd, åtminstone stor förnyelsekraft från Baudin.

På totalen tror jag att det är det kommunala ledarskapet som mest akut måste förändras. Det ger alldeles för stora förluster att låta bli!
Att partiet troligen gräver sin egen grav om man fortsätter på den väg man vandrar och att LOs utmaningar är större än höga a-kasseavgifter och en borgerlig regering är ju också något jag gärna ser företrädare uppmärksamma men här är det inte försent att möta utmaningarna än.


Fler som funderar är Martin Moberg, Jessica Hagy , Mats Alvesson i DN, Westerholm, Peter Johansson, Peter Andersson, Peter Högberg, Ann-Sofie Wågström

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

27 juni 2012

Dags för verkstad!?

Håkan Bengtsson startade idag något av en bloggbävning i det lilla när han skriver i  sin ledare på Dagens Arena att LO borde starta ett eget Pysslingen med meningen att ord bör leda till handling.

Det här är ju ett väldigt spännande koncept, att arbetarrörelsen återigen skulle ta kraften i egna händer och starta kooperativa skolor och förskolor. Det hänger ju inte alls ihop med kärnverksamheten! 
Att göra något man saknar kompetens för verkar ju en smula korkat. Det hindrar å andra sidan inte vissa privata aktörer på skolmarknaden och man kan väl lära sig.

Tanken är ändå inte så dum om man ser på arbetarrörelsens totala mål - full sysselsättning. Där det främsta skälet inte alls är att bevisa att det går att driva skolföretag utan vinstintresse utan faktiskt för att utveckla den verksamhet som är allra viktigast för att människor ska få jobb i framtiden, förskola och skola. LOs egen rapport om full sysselsättning visar att det inte är gymnasieskolans kvalitet som är det viktigaste skälet om du lyckas med den eller ej. Det är ditt resultat i grundskolan. Klarar du inte gymnasiet är du i princip rökt på arbetsmarknaden. Ergo så måste grundskolan bli bättre.

Jag gillar väldigt mycket idén om att fler kooperativa aktörer kan vara aktiva inom olika branscher men ett centralt initiativ från LO-borgen - är det rätt väg att gå?

En sak LO och medlemsförbunden faktiskt kan och bör göra är att använda de enorma tillgångar som ligger i det egna kapitalet. De kan användas som riskkapital till kooperativa företag t.ex. Att de inte bara går till ord och förvaltning utan också får jobba i den riktning vi vill att samhället ska gå.

På ämnet, Högberg, Moberg, Westerholm 

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

28 maj 2012

Det är på dig det beror

Med en hänvisning  till Jan Troells "Sagolandet" och intervjun där med en åldrande Tage Erlander avlsutade idag nye ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson årets LO-kongress.
Det som Tage Erlander sade var att om det var någonting som socialdemokraterna misslyckats med vid byggandet av "det starka samhället" så var det människornas insikt att "Det är på dig det beror" - Hjalmar Brantings ord och mening.

Thorwaldsson och nu även jag vill plocka upp den bollen. Jag kom att tänka på den när jag läste Peter Högbergs inlägg Kravet idag. Han skriver
Att sitta stilla och bara vänta på statens service kan det inte vara tal om. Det är i grunden en solidaritetstanke som råder att inte utnyttja systemet för det är din granne och släkt som bekostar det.  Att återfå förståelsen för att staten är du och jag och ingen som man snor pengar av.

Läs mer här: http://hogbergstankar.blogspot.com/#ixzz1wCEfrZ00
Att staten är du och jag. Det vi gör gör skillnad. Små saker som att skriva ett mejl till sin stadsdelsnämnd, ideellt arbete i en förening, eller varför inte kontakta en lokal politiker, till stora saker som att anta utmaningen med politiska eller fackliga uppdrag.

Det är på dig det beror om vi ska fortsätta att acceptera att samhället alltmer blir ett ställe där vi inte har råd att ta hand om varandra, vår miljö eller vår infrastruktur. Där systemen istället för att hålla ihop, sliter isär.

Idag var det på kongressombuden det berodde att vi har ett krav från LO på regeringen om att 90% av de berättigade ska ha 90% i a-kassa.

Det är idag 839 dagar till riksdagsvalet 2014. Det finns mängder av saker som Socialdemokraterna måste göra bättre för att vinna det valet. En av de sakerna är att förklara att det är ett samhälle vars allra, allra viktigaste resurs är vi som bor i det. Det är inte exportföretagen, det är de som jobbar i exportföretagen, det är inte skolan, det är barnen och personalen i skolan, det är inte äldrevården, det är de som vårdas och de som jobbar i äldrevården. De är de viktiga, det är för att deras vardag och fest ska bli bättre som vi kämpar. Inte för högre BNP, högre sysselsättningsgrad eller för den delen högre budgettak.

Det är på dig det beror men det är vi alla som med våra bidrag bygger ett bättre samhälle. Ibland känns det som att vi fastnar i en konstig bild av att allt är ett spel. Min speciella favorit Annie Lööf sa i aktuellt idag ungefär - vi har ett tydligt MR-perspektiv, vilket skulle betyda att frågan om mänskliga rättigheter var en komponent i handelssamtal med Kina.

När vi på detta tydliga sätt väger människors värde mot pengar och pengarna vinner då är det på mig och er andra som tycker att det är fel det beror att förändra den bilden.

Så nu är det bara för mina partikamrater, alla partikamrater, inte bara de på Sveavägen 68 och i Riksdagen att på riktigt omfamna människorna bakom systemen.

(Och jag inser att det blev högtravande men jag har lyssnat på tal i fyra dagar så ni får ha lite överseende)

Läs också: Westerholm som funderar om socialdemokrati och socialdemokraterna.
Moberg som arbetslinjen som blivit bidragslinje.
Göran Johansson om höjd ersättning från A-kassan
LO-bloggen om ett starkt fackligt avstamp
Lena Sommestad om när icke-vinstdrivna skolor blev en vänsterposition

SR, R&D, SvD, LO, SR, Arb
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

27 maj 2012

Ode till Karl-Petter Thorwaldsson #LOkongress

Gotta dig du Kålle i de stående ovationerna.
Välförtjänta efter ett inspirerande tal.
Gotta dig också imorgon.
På tisdag vilar vi.
På onsdag är vi inte lika snälla.
På torsdag förändrar vi världen.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

5 september 2011

Hård Metall i LO:s lönekrav

Idag så kom LO:s lönekrav, du kan läsa detaljerna här t.ex.
Det som är uppseendeväckande är inte kravens storlek utan att man inte har kunnat enas i LO:s styrelse om hur fort man ska öka jämställdheten.
IF Metalls ordförande Stefan Löfvén kommenterar:
Vi är inte emot en låglöne- och jämställdhetssatsning, men det är lika viktigt att stå upp för industriarbetarnas löner, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven. 
Det är ett argument som håller ganska långt men det är ändå uppseendeväckande att man inte lyckats nå en kompromiss inom LO:s styrelse utan att GS och IF Metall reserverar sig för beslutet i styrelsen.

Från Kommunals ordförande låter det istället så här:
-Jag är väldigt besviken på att de inte ställer upp. De tycker alltså att det är okej att det tar 90 år att jämna ut löneskillnaderna, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Vad betyder detta nu?
Det betyder förstås att motståndarsidan i Svenskt näringsliv vädrar blod.
Det betyder att det är oenigheten som får rubrikerna framför kravens innehåll.
Det betyder att det finns en osäkerhet på om industrivavtalet kommer att fungera som ett riktmärke för t.ex. Kommunal.

Det betyder också att den sargade svenska fackföreningsrörelsen står skakad av inre oenighet inför en av de största avtalsrörelserna på länge, även om splittringen inte är så särskilt djup vilket dagens gemensamma debattartikel visar.

Sammanlagt så bådar det ändå inte särskilt gott inför höstens och vinterns avtalsförhandlingar.


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,