Har räknat på RUT-avdraget, har jag rätt?

Tänkte mig en avslappnande stund i vårsolen, tyvärr visade sig vindarna från havet fortfarande vara en smula kalla, inte heller muntrade Alliansfritt Sverige upp så där värst så jag hamnade här istället.

Jag är ingen fiende till privata tjänster i hushållen, jag har heller inga problem med att vissa jobb är lättare att få tills man lärt sig språket eller om skolan har misslyckats med en. Dessa jobb är bra om det finns, det är dock inte nödvändigt att de är ett och detsamma.

Något jag har problem med är nämligen RUT-avdraget.

Näringsministern beräknar att avdraget har givit ca 5000 årsarbeten, siffrorna redovisas i Skatteverkets rapport om RUT och ROT och vitt och svart

När jag då försöker mig på att bryta ner siffrorna till lite mer förståbara enheter så tänkte jag att en kostnad per jobb och månad kunde vara på sin plats.

Så jag tog summan 1371 000 000 (kostnaden för RUT), delade med 12 (antalet månader) och delade med 5000 (antalet antagna årsarbeten). Det ger den nätta summan av 22850 kr per arbetare och månad (om det är 5000 som delar på avdragen).

Då är det alltså bara avdraget som kostar motsvarande en heltid för 5000 undersköterskor i offentlig sektor. Var det inte något som saknades och behövdes? Jo just det, betalar inte undersköterskan tillbaks 30% i skatt? Det betyder ungefär att för samma pengar som vi får möjlighet att betala tillbaks för den kommunala skatteutjämningen till de boende i Täby, Danderyd och Kävlinge och möjligen går till 5000 jobb istället skulle kunna användas för att anställa, lågt räknat 5500 undersköterskor. (undersköterska 17000 i lön,- om vi räknar högt - 30% = 3400, 3400 x 5000= 17000 000 / 22850 = 743,9 ) Om vi räknar med att deras arbetsplatsförlagda utbildning kostar en del och att om alla tjänar 17000 så kostar det kanske någon hundralapp mer än 22850 men nog blir väl ändå 5000 kvar?

Dessutom kanske några av hushållen som idag köper RUT-tjänster, som till stor del består av flyttstädning, fönsterputs osv, ändå köpt tjänsterna? För inte var det väl så att det inte fanns en bransch för hushållsnära tjänster 2006? Dvs att branschen inte hamnar på noll om avdraget fasas ut.

Sammantaget innebär det i min bok att de 1,37 miljarder RUT-avdraget kostar är en väldigt dålig investering, de ger inte några fler jobb än om pengarna funnits hos kommunerna, jobben hade till en viss utsträckning funnits ändå och de högavlönade skattebetalarna i Sveriges rikaste kommuner hade fått betala mer i skatt, vilket alltså inte drabbat någon fattig.

Jag förstår inte hur detta kan vara svårt för våra socialdemokratiska politiker att säga även om det sällan är så tydligt som här ovan.

Läs också om hur låga löner sabbar ekonomin i Dagens Arena, John Johansson om att kommunen ger fler chansen till trygga jobb, Roger Mörtvik om Centerns urbota dumma förslag om lägre löner och Monica Sundberg om Lööfs låglönespiral.

Till sist en påminnelse om tillvarons förgängliga jakt på det bortflyende målet, för nog blir det bättre men det blir ändå aldrig bra.

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?