Som politiskt aktiv har jag märkt att det är svårt att ha ett liv utanför politiken.Alla medvetna handlingar påverkas i viss mån av att det finns en politisk dimension i dem och ju fler som vet om det politiska engagemanget så blir det än mer tydligt att samtalet om politik, politiker och allt som hör därtill är svårt att undvika även om det är något man själv, för tillfället, tänkt sig. Det här är naturligtvis på både gott och ont men absolut mest gott!
Mitt andra stora intresse är ledarskap och organisation. Jag har försökt att utveckla mig själv och jag har försökt att lära mig vad som är goda vägar till en god organisation och ett framgångsrikt ledarskap.
Ibland vill det sig så väl att dessa intressen sammanflätas. I socialdemokraternas diskussionsmaterial i samband med partiets organisationsutredning finns mängder som man kan ta på. Här är en sak som jag skulle vilja ha mer av:
Det finns ett ord som jag har börjat uppskatta alltmer och vill skjuta fram som en framgångsfaktor för både organisationer och personer. Det är ordet kul. Det är ett ord som sällan förknippas med varken nytta eller utveckling annat än när vi pratar om barn. I min värld är det minst lika viktigt för vuxna.
I valrörelsen 2010 så upprepades internt mantrat "mest kul vinner" om igen och hur corny det än låter så tror jag nog att det stämmer. Socialdemokraternas problem låg ganska mycket i att det inte var särskilt kul i de delar av organisationen som tog fram valplaner och strategier, professionalismen och navelskådandet åt upp engagemanget. Då hjälper det inte om varenda valstuga blir en veritabel stand-up scen.
Att våga ha kul är ett mått på tillitsfullheten i det sammanhang man deltar. I vårt ännu Lutheranskt präglade samhälle så är det hårda arbetet en dygd. Det ska inte vara kul att jobba. Ändå så framhålls att det är bra, om än en aning syndfullt, att förena nytta med nöje.
Om inte politiker tillåts att ha kul, om allvaret helt tar över kommer två saker att hända.
Med det sagt så är det självklart att människors värde är en allvarlig sak och något som behöver tas på allvar. Men om allvaret i ämnet hindrar oss att se positivt på förändring eller bara söka fel kommer vi inte att klara av att varken förnya eller förändra politik eller parti.
Därför har jag lovat mig själv att försöka bidra till de sammanhang där jag kan tillföra positiv energi och kreativitet. Där mitt engagemang kan utveckla verksamheter och människor, där mina färdigheter kommer till nytta och kompletterar andra.
För mig handlar det rätt mycket om min egen inställning till saker och ting och jag märker själv hur mycket bättre det går när jag medvetet försöker tänka i termer av att det ska bli kul med en utmaning istället för att oroa mig över vad som kan gå snett.
Jag känner den andan i organisationsutredningens remiss men nog saknar jag att det uttrycks tydligare att Socialdemokraterna ska vara ett parti man trivs i, känner sig trygg och behövd i och där man har kul.
Mer om remissen till socialdemokraternas organisationsutredning hittar ni här!
Ett tips till er som tycker att Tolgfors klarade sig bra på presskonferensen igår, här.
Ibland vill det sig så väl att dessa intressen sammanflätas. I socialdemokraternas diskussionsmaterial i samband med partiets organisationsutredning finns mängder som man kan ta på. Här är en sak som jag skulle vilja ha mer av:
Det finns ett ord som jag har börjat uppskatta alltmer och vill skjuta fram som en framgångsfaktor för både organisationer och personer. Det är ordet kul. Det är ett ord som sällan förknippas med varken nytta eller utveckling annat än när vi pratar om barn. I min värld är det minst lika viktigt för vuxna.
I valrörelsen 2010 så upprepades internt mantrat "mest kul vinner" om igen och hur corny det än låter så tror jag nog att det stämmer. Socialdemokraternas problem låg ganska mycket i att det inte var särskilt kul i de delar av organisationen som tog fram valplaner och strategier, professionalismen och navelskådandet åt upp engagemanget. Då hjälper det inte om varenda valstuga blir en veritabel stand-up scen.
Att våga ha kul är ett mått på tillitsfullheten i det sammanhang man deltar. I vårt ännu Lutheranskt präglade samhälle så är det hårda arbetet en dygd. Det ska inte vara kul att jobba. Ändå så framhålls att det är bra, om än en aning syndfullt, att förena nytta med nöje.
Om inte politiker tillåts att ha kul, om allvaret helt tar över kommer två saker att hända.
- Allt färre vill vara politiker
- Politiken kommer att bli rigid.
Med det sagt så är det självklart att människors värde är en allvarlig sak och något som behöver tas på allvar. Men om allvaret i ämnet hindrar oss att se positivt på förändring eller bara söka fel kommer vi inte att klara av att varken förnya eller förändra politik eller parti.
Därför har jag lovat mig själv att försöka bidra till de sammanhang där jag kan tillföra positiv energi och kreativitet. Där mitt engagemang kan utveckla verksamheter och människor, där mina färdigheter kommer till nytta och kompletterar andra.
För mig handlar det rätt mycket om min egen inställning till saker och ting och jag märker själv hur mycket bättre det går när jag medvetet försöker tänka i termer av att det ska bli kul med en utmaning istället för att oroa mig över vad som kan gå snett.
Jag känner den andan i organisationsutredningens remiss men nog saknar jag att det uttrycks tydligare att Socialdemokraterna ska vara ett parti man trivs i, känner sig trygg och behövd i och där man har kul.
Mer om remissen till socialdemokraternas organisationsutredning hittar ni här!
Ett tips till er som tycker att Tolgfors klarade sig bra på presskonferensen igår, här.
Fler bloggar om: Politik
"politik är kul"...nä...politik är kult!
SvaraRadera