Newsflash! Skatterna är på agendan!
Det verkar som om diskussionen kring regeringens höstbudget kommer att handla om två saker. Det femte jobbskatteavdragets vara eller icke vara och möjligen får också den för statskassan kostsamma sänkningen av restaurangmomsen stryka på foten.
Jag vill nu uppmana Håkan Juholt och Tommy Waidelich att inte trilla i fällan, att strunta i vad borgarna och DN:s ledarredaktion pratar om och föra fram orsaken till skatterna igen. De gemensamma investeringarna för jobb, tillväxt och jämlikhet.
Under våren har socialdemokraterna via all organisatorisk turbulens hamnat i fokus. Slarva inte bort det genom att börja spela på regeringens plan igen. Även om de sitter på läktaren så är det socialdemokraterna som måste bygga en egen arena, vårt eget spelfält.
Vi som socialdemokrater ska inte prata om skatterna som mål utan alltid som medel. Vi ska inte prata om det omoraliska i att de som har jobbat har högre skatt än de som jobbar idag. Vi ska inte prata om att jobbskatteavdragens enda bevisade effekt är att skillnaderna mellan rik och fattig i Sverige ökar. Då spelar vi in regeringen i matchen igen.
Vi ska istället prata om vad vi vill göra. Vi måste visa att den borgerliga bakåtsträvarretoriken är tom. Att förhålla sig till skatterna är inte smart. Att förhålla sig till människors vardag är det. De flesta vill ha en fungerande vardag där det offentliga inte märks. Bra kommunal service, effektiv och nära sjukvård, bra villkor på jobbet. Fungerande infrastruktur. Jämlika villkor.
Det är politiken i det lilla som vi måste göra stor. Vi ska ta ansvar för att människor inte behöver lägga jobbskatteavdrag på extra försäkringar för att uppleva den trygghet samhället ska garantera.
Visa stor internationell solidaritet med människor, inte stater.
Det finns i denna process en stor fara med att låsa in politikutvecklingen i partiet. Vi måste rikta oss mot hela samhället. I stort och smått, fråga mer, lyssna mer, veta mindre. Inte skämmas för att fråga, vara glada för all slags hjälp på vägen mot våra mål, även om den kommer från oväntat håll.
Lästips: Peter Högberg om socialdemokratins globala utmaning, Johan Westerholm om politiskt ledarskap. Röda Berget förespråkar en annan taktik från Juholt
GP, AB
Det verkar som om diskussionen kring regeringens höstbudget kommer att handla om två saker. Det femte jobbskatteavdragets vara eller icke vara och möjligen får också den för statskassan kostsamma sänkningen av restaurangmomsen stryka på foten.
Jag vill nu uppmana Håkan Juholt och Tommy Waidelich att inte trilla i fällan, att strunta i vad borgarna och DN:s ledarredaktion pratar om och föra fram orsaken till skatterna igen. De gemensamma investeringarna för jobb, tillväxt och jämlikhet.
Under våren har socialdemokraterna via all organisatorisk turbulens hamnat i fokus. Slarva inte bort det genom att börja spela på regeringens plan igen. Även om de sitter på läktaren så är det socialdemokraterna som måste bygga en egen arena, vårt eget spelfält.
Vi som socialdemokrater ska inte prata om skatterna som mål utan alltid som medel. Vi ska inte prata om det omoraliska i att de som har jobbat har högre skatt än de som jobbar idag. Vi ska inte prata om att jobbskatteavdragens enda bevisade effekt är att skillnaderna mellan rik och fattig i Sverige ökar. Då spelar vi in regeringen i matchen igen.
Vi ska istället prata om vad vi vill göra. Vi måste visa att den borgerliga bakåtsträvarretoriken är tom. Att förhålla sig till skatterna är inte smart. Att förhålla sig till människors vardag är det. De flesta vill ha en fungerande vardag där det offentliga inte märks. Bra kommunal service, effektiv och nära sjukvård, bra villkor på jobbet. Fungerande infrastruktur. Jämlika villkor.
Det är politiken i det lilla som vi måste göra stor. Vi ska ta ansvar för att människor inte behöver lägga jobbskatteavdrag på extra försäkringar för att uppleva den trygghet samhället ska garantera.
Visa stor internationell solidaritet med människor, inte stater.
Det finns i denna process en stor fara med att låsa in politikutvecklingen i partiet. Vi måste rikta oss mot hela samhället. I stort och smått, fråga mer, lyssna mer, veta mindre. Inte skämmas för att fråga, vara glada för all slags hjälp på vägen mot våra mål, även om den kommer från oväntat håll.
Lästips: Peter Högberg om socialdemokratins globala utmaning, Johan Westerholm om politiskt ledarskap. Röda Berget förespråkar en annan taktik från Juholt
GP, AB
Håll dig till sanningen. Pensionärer betalar inte allmän löneavgift (en ren statlig löneskatt) och därmed betalar en pensionär lägre total skatt på sin uppskjutna lön än vad den arbetande gör, trots jobbskatteavdraget.
SvaraRaderaJonny, vad är det för rappakalja?
SvaraRaderaHar du tittat i en skattetabell (betalar du skatt eller kör du allt svart?)
Ta exempelvis tabell 32, månadslön, inkomst 30000:
Kolumn 1 (lön) skatt 7535.
Kolumn 6 (pension) skatt 9264.
Lite skillnad, eller hur?
Tack Pelle L för att du svarade i mitt ställe.
SvaraRaderaSanningen är inte rappakalja bäste Pelle L + Staffan L,
SvaraRaderaDen som arbetar betalar allmän löneavgift på sin bruttolön. Det är en statlig skatt som 2011 ligger på 9,23%, den har inte med något socialförsäkringssystem att göra.
För den med 30000:- i månadsinkomst innebär det att han/hon betalar in varje månad
En pensionär betalar inte denna skatt på sin uppskjutna lön, ej heller betalade denne in denna skatt när pengar sattes av till just pensionen.
I erat exempel får vi alltså :
Arbetaren : 7535 + 2769 = 10304
Pensionären : 9264
Lite skillnad, eller hur ?
Mer rättvisande kalkyl följer :
SvaraRaderaSanningen är inte rappakalja bäste Pelle L + Staffan L,
Den som arbetar betalar allmän löneavgift på sin bruttolön. Det är en statlig skatt som 2011 ligger på 9,23%, den har inte med något
socialförsäkringssystem att göra.
För den med 30000:- i månadsinkomst innebär det att han/hon betalar in varje månad ca 2769:- extra.
En pensionär betalar inte denna skatt på sin uppskjutna lön, ej heller betalade denne in denna skatt när pengar sattes av till just
pensionen.
I erat exempel får vi alltså :
Arbetaren : 7535 + 2769 = 10304
Pensionären : 9264
Lite skillnad, eller hur ?
Ska man vara mer noggrann ska man egentligen räkna så här :
Arbetaren : 32769:- , får behålla 22465:- , betalar totalt(*) i skatt 10304:-
Pensionären: 32769:- , får behålla 22609:- , betalar totalt(*) i skatt 10160:-
(*) Med totalt menar jag bara rena löneskatter (kommunal/landsting/stat) inte avgifter som går till olika socialförsäkringar.
Sedan kan man ju ha tur och ha sjömanslön med lägre skatt ... den orättvisan ska ni väl fixa ?