19 augusti 2011

Den svåra konsten att tassa på tå runt het gröt.

Vad är skillnaden mellan ett upplopp i England och 15 brända bilar och kastade molotovcocktails i Gårdsten?
Enligt det sätt jag ser på saken är svaret; ingen skillnad.

Enligt hur lokala bedömare ser på saken; stor skillnad.
Det är svårt att se attacker med grön laser och bensinbomber av några få integralhjälmsförsedda ungdomar på moped som ett uttryck för utanförskap och sociala orättvisa utan mer som en grov kriminell handling. GT
Det som skett i Angered är pojkstreck, halvkriminella ungdomar vars föräldrar inte har vett att hålla dem hemma.
Beskrivningen känns igen från Engelska högerpolitiker.
Den stora skillnaden är att skalan är mindre men respekten för annans egendom är lika låg.
Min partikamrat, tillika ordförande i Angereds Stadsdelsnämnd, Håkan Werner Linnarsson skriver på sin blogg:
Bilbränder ingen politisk manifestation
Nu hamnar återigen Angered i medias fokus. Tyvärr på grund av ett fåtal individers kriminella handlingar. Enligt den information jag har fått från polisen ser man nattens händelser som enskilda men allvarliga händelser.
Upploppen i England var inte heller de en politisk manifestation, även där var det "pojkstreck", "huliganism", "sysslolöshet" som var bakgrunden. Vad vi måste se är hur samhället har dragit sig tillbaka från de områden där problem uppstår. Det finns få skäl att vara en "god medborgare" eftersom framtiden ser så dyster ut.
Till Håkans försvar ska sägas att han erkänner de sociala problemen i Angered och vill "minska grogrunden till brott". Det som saknas är egentligen inte kunskap om problemen. Hög arbetslöshet, dålig anslutning till samhället. Social stigmatisering. Hopplöshet.
De lokala politikerna saknar inte heller vilja att nå problemet men när prioriteringar ska göras, centralt och lokalt räcker aldrig resurserna.

Men om de offentliga medlen saknas, hur ska vi då komma åt problematiken? Socialdemokraterna presenterade under Almedalsveckan ett mycket intressant program för just detta. "Fler i jobb, färre i bidrag" är en intetsägande titel på ett omfattande socialt program för att skapa egen kraft i utsatta områden i framförallt storstäderna. Lösningarna i rapporten är dock generella vilket gör att det är ett program för tillväxt, entreprenörskap och innovationer i hela Sverige.

Den stora poängen i programmet är att människor är lika mycket värda, att sociala problem har sociala orsaker, att alla människor bör få möjlighet att nå sin potential. Att man ska använda de internationella nätverk som finns, att använda de unika förutsättningar som finns.

Men eftersom problemen i Göteborg beror på dåliga föräldrar, det kan ju inte samhället ansvara för, så kan vi väl lugnt somna in tills nästa gäng bilar brinner.

GP

Sebastian Stenholm och Expo om Mångfaldsbarometern,

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar