"Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser."Igår satt jag på ett möte i Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo. Vi fick där en föredragning om planerad utbyggnad av "boenden med särskild service". Dvs bostäder för människor som behöver hjälp/vård dygnet runt, det kan gälla både fysiska funktionshinder och psykiska. Dessa bostäder är mycket dyra.
En person som har denna typ av service har någon form av beslut från kommunen att den har rätt till det. Skulle denna person nu vilja flytta till en annan kommun så står de dem fritt men för att ha rätt till samma typ av service så måste den nya kommunen också fatta ett beslut om servicenivå.
De ansvariga tjänstemännen svarade ungefär så här på frågan om någon skulle vilja flytta från Mölndal till Göteborg.
- Ja men då ger vi dem inget förhandsbesked.
Dvs, de får flytta hit men de är inte garanterade stöd.
Man gör alltså en bedömning om personens skäl för att vilja flytta till Göteborg är goda nog. Inte bara vilket stöd som passar personen bäst utan också om de har skäl att överhuvudtaget flytta. Att det är en mänsklig rättighet att välja bostadsort bekymrar tydligen inte de ansvariga tjänstemännen särskilt mycket. Jag reagerade inte på nämnden eftersom jag ville vara säker på formuleringen i FN:s deklaration men när jag nu kollat upp det här så ställer jag mig frågande till både tjänstemän och politikers inställning i den här frågan. Vi väljer alltså att åsidosätta de mänskliga rättigheterna för att spara tusenlappar i kommunens budget.
Nu är väl snarast frågan hur många fler av deklarationerna i FN:s mänskliga rättigheter som Göteborg åsidosätta för att spara ytterligare några kronor.
Det var bra att du tog upp denna viktiga fråga. Så kan verkligheten se ut.
SvaraRaderaRätt ska va rätt!
En tjej från Götet