Visar inlägg med etikett politisk kommunikation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politisk kommunikation. Visa alla inlägg

17 februari 2015

Det är sexigt att försöka förstå

Det finns inget mer osexigt än någon som är helt hundra säker på sin sak. En fanatiker. Oavsett om det gäller sport, religion eller politik så vågar jag påstå att det är en egenskap som många bär och fler avskyr.

Speciellt när den som äger åsikten inte är intresserad av att höra något som kan väcka nya tankar, andra vinklar eller lösningar på ett problem.

Det är träracket, paradiset eller rasism som är svaret. Slut på diskussion. Kom inte dragande med massa beviskrav här. Jag vet att jag har rätt för att jag har sagt det.

Det är bra med stora öron
och liten mun i politiken ibland.
Om man som politiker ska jobba med att bilda opinion är det en inställning som kan fungera så länge budskapet är populistiskt. Så fort vi börjar prata om riktig politik - sån där med nyanser, kompromisser och problematisering blir det ohållbart.

En politiker som inte lyssnar är en dålig politiker. Inte bara det, det blir en osexig politiker. En du inte vill lägga din röst på.

Det är i mötet med människor som inte har samma bakgrundskunskap, en annan ingång som man får chansen att lära sig något nytt. Att förstå sin motståndare. Om man lyssnar.

Här är det viktigt att poängtera att bara för att man lyssnar så behöver man inte ändra uppfattning. Man väger sin motståndares argument mot sina egna och kommer allt som oftast upptäcka att man står kvar vid sin ståndpunkt, man kanske till och med har fått fler argument som stöder den.

Reflexen att till varje pris försvara allt man har gjort är stark hos politiker. Det är synd. Möjligheten att ompröva och utvärdera är en av de viktigaste för att kunna utvecklas. Vi har inte alltid tänkt på allt.

Att dessutom tro att man kan vinna idag på det man gjorde igår är vanligt i mitt parti. Självklart har Socialdemokraterna en stolt historia. Men för att visa att man är värdig att föra den vidare är det viktigare att lyssna på människors bild av dagens problem än att skryta om hur vi löste gårdagens.

Om du har kommit så här långt så undrar du kanske varför jag skriver det här inlägget?
Det finns många skäl men framförallt för att jag är rädd att Socialdemokraterna i Göteborg håller på att gräva ner sig i en skyttegrav där allt ska försvaras.

Min uppmaning är att inte vara långsint, grälsjuk och bråkig.
Jag vill att vi ska vara sympatiska, lyssnande och konstruktiva. Vi har tagit oss an en gigantisk uppgift att sluta klyftorna i staden. Ska vi lyckas måste vi lyssna på folk, höra vad de säger, agera långsiktigt med blicken fast förankrad i framtiden. Om vi lyckas ska vi njuta av det och gå vidare mot nästa mål. Misslyckas vi förtjänar vi inte längre folkets förtroende.
Det är därför mycket viktigare att förändra staden till det bättre än att vinna nästa debatt i fullmäktige. Låt oss börja idag.

fler blogginlägg på PolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

23 oktober 2014

Kan vi lära något av fascismen?

Det snurrar i mitt huvud idag. 

Av trängselskatter, budgetpropp och journalister som försöker rationalisera kolonialismen.
Henrik Arnstadt och Sven-Eric Liedman 14-10-22
Men framförallt snurrar det av intrycken jag fick på en ABF-grej jag var på igår.
Historikern Henrik Arnstadt och idéhistorikern Sven-Eric Liedman samtalade om fascismen. Både med en historisk vinkel och med referenser till dagens samhälle.

En sak de talade om är vad som lockar med fascismen? Hur människor kan fastna för en sådan idé som bygger på exkludering och ultranationalism? En av förklaringarna Henrik Arnstadt hade är att det bygger på en optimistisk berättelse om samhället.

Det fick mig också att tänka på en bok jag har fått låna av en kollega - "The political brain" - som kollegan har skrivit om här. Den går ut på att vi inte är helt rationella när vi väljer vilket parti vi röstar på. Det krävs något mer än bra och realistisk politik. Det krävs en berättelse som känns rätt. (Och att kunna kontra på negativa kampanjer)

Det här är så viktigt att det faktiskt är lite konstigt att vi som är aktiva inom andra politiska rörelser så sällan lyckas med det. En optimistisk berättelse om framtiden. Jag vet att (S) valgeneral Janne Larsson tjatade om vår berättelse och alla har vi hört frasen - Sverige är ett fantastiskt land - men något håller på att gå sönder.
Sen försvann den i en strid ström av politiska förslag, kommer du ihåg dem?

Poängen är att vi idag hamnar på bakhasorna så fort en känslomässigt byggd kritik kommer mot ett visst förslag. (Läs trängselskatten är orättvis) Kan vi då inte placera förslaget i en berättelse som har en positiv känslomässig anknytning så blir vårt försvar praktiskt, sakligt och ointressant.

Det här är en insikt som jag vill påstå att Socialdemokraterna saknar idag. Vi har svårt att försvara våra beslut utifrån något annat än rationella argument. "Det är bra för jobben". Att knyta samhällsprojektet till en berättelse om värderingar är egentligen inte så svårt. "Det ger ett jämlikt och hållbart samhälle". Men det kommer att kräva en hel del omprogrammering av våra ledande företrädare som verkar tro att väljarna främst lyssnar på detaljerna.

I mina ögon är detta också det enda sättet att minska SDs möjligheter att växa. Att vi själva kan presentera en berättelse om en positiv framtid som bygger på inkludering och att vara inkluderad snarare än exkludering. För det vet vi om SD. De kommer alltid hitta nya som behöver bli exkluderade för att återupprätta Nationen. Idag är det muslimer. Imorgon?

P.S. 
Varför kan man inte tycka att kolonialism har gjort något gott? Därför att om en civiliserad stat vill ha något från en annan stat så är metoden som fungerar, och som skapar långsiktigt och meningsfullt utbyte, handel. Aldrig våld.

fler blogginlägg på PolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

24 april 2014

Argumentationsutbildning - Höjd arbetsgivaravgift för unga.

Jag är ganska nöjd med den politik som vår partiledning har slängt fram hittills under valåret. Den känns genomtänkt och är troligen effektiv. Säkert mer effektiv mot arbetslösheten än regeringens. Det är klart att summorna på satsningarna skulle kunna vara större men 130 miljarder i skattesänkningar är inget man skojar bort.

Däremot är det en reform som jag förstår att det är svårt att vinna kampen om att få rätt i.
Den om att höja arbetsgivaravgiften för unga.

Det är lätt att förstå att om man fördyrar anställningen av en person så blir den mindre intressant att anställa. Jag är rädd för att vi kommer att fastna i att berätta hur mycket pengar en höjning kommer att ge istället för att direkt säga vad vi ska göra med pengarna. Här kommer några förslag från en certifierad argumentationsutbildningshandledare på vad vi kan säga när frågan dyker upp:

  • Argument 1. Vi ska göra andra saker för den arbetslöse unge för pengarna. Vi kommer att ge personer högre värde istället för att göra dem billigare.
  • Argument 2. Vi kommer att se till att restaurangbranschen får utbildad köks och serveringspersonal, att vi har kompetenta undersköterskor och att fler utbildar sig till ingenjörer, lärare och sjuksköterskor - morgondagens bristyrken.
  • Argument 3. Om lönekostnaden vore avgörande för anställningsbarheten skulle det ju vara mindre ungdomsarbetslöshet och högre för de med stora lönekrav. Istället är det kompetens som är det värde som företagen har svårt att hitta.
  • Argument 4. Vi ska satsa pengarna på de två av tio unga som saknar jobb istället för på rabatter till de åtta av tio som har.
  • Argument 5. Verkligheten är regeringens största fiende. Långtidsarbetslösheten för unga är rekordhög. Det kan inte bara handla om priset för att anställa, det behövs individuella insatser från dag 1.

Att utvärderingar visat att andelen unga är lika stor i olika branscher idag som före reformen är det intellektuella spjutspetsargumentet men det är sällan vi kommer att få chansen. Moderaterna och Svenskt Näringsliv kommer att uppmåla en bild där ingen ung jobbade i restaurangbranschen före 2007 och aldrig kommer göra det igen om vi sänker restaurangföretagens vinster.

Så kom ihåg. Berätta inte om hur mycket pengar vi får in. Berätta vad vi ska göra med dem.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

14 april 2014

Att vända på budskapet

Idag presenterade Socialdemokraterna sin sjukvårdssatsning i det kommande förslaget till
vårbudget.

2 miljarder är avsatta till fler händer i vården och 100 miljoner till att utbilda fler sjuksköterskor. Bra grejer.

Regeringen satsar i sitt budgetförslag 500 miljoner om året i 4 år för att korta köer i Cancersjukvården. Också bra.

Gott så alltså. Pengarna behövs verkligen i välfärden.
Det finns dock ett bekymmer med dessa pengar från nationell nivå.
Viljan att vinna röster är lika stor som viljan att lösa sjukvårdens problem.

Man känner efter vilka budskap som kan ge mest förtroende i väljarnas ögon. Naturligtvis är budskapen åtminstone doppade i partiernas ideologi men kanske är förslagen inte det som gör störst nytta i förlängningen.

Det budskap varenda sjukvårdspolitiker egentligen vill ha är inte att få fler öronmärkta pengar. De vill ha ett höjt generellt statsbidrag som justeras mot index varje år. Förmodligen gäller den önskan även de flesta kommunpolitiker.

Tyvärr är det svårt att formulera ett snärtigt och röstvinnande budskap runt indexuppräkningar men i förlängningen skulle möjligheten till effektiva lokala budskap kanske uppväga det?

fler blogginlägg på PolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

11 april 2014

Moderat desperation bakom skrämselartikel?

Idag gick moderata kommunalråd runtom i Göteborg och Bohuslän ut och ropade Vargen Kommer! så högt de kunde. De påstår att Socialdemokraternas förslag att normalisera arbetsgivaravgiften för unga kommer att skapa budgethål i kommunernas kassakistor. GP

De har helt enkelt bortsett från att socialdemokraterna föreslår att kommunerna via statsbidraget ska få full kompensation för den faktiska kostnad det blir med en högre avgift för unga. De har också bortsett från regeringens förslag att sänka åldern för sänkningen till 23. Om kommunerna får kompensation för sina 24- och 25-åringar i regeringens förslag ska jag ärligt säga att jag inte har kollat.

Jag funderar på om det är rent slarv som gör att moderaterna skriver en artikel som bygger på en lögn?
- Är det medvetet är det ju en skandal.

I det första scenariot är de inkompetenta och borde bli benämnda som det av våra medier.
I det andra är de ondskefulla och bör avslöjas som lögnare.

Det kommer säkert förekomma överilade artiklar även från Socialdemokrater under valåret men när man tagit sig mödan att samla ihop åtta gubbar och två kvinnor i ledande ställning i våra västsvenska kommuner så är det synd att deras artikel bygger på en falsk frågeställning.

Läs gärna mitt inlägg om att ha rätt eller få rätt. 
Vill du själv kolla i Socialdemokraternas budgetmotion (sid 101) finns den här
fler blogginlägg på PolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

19 mars 2014

Ett gott skratt förbättrar förståelsen

En kommunikatörs största bedrift är att lyckas få mottagaren att känna budskapet, inte bara uppfatta det. Att någon blir övertygad inte bara av det rationella argumentet utan även det emotionella.

Om jag själv får så väljer jag hellre ett budskap som vill få mig att skratta än ett som vill få mig att tänka. Det ultimata är naturligtvis ett som gör båda delarna.
Jag är tyvärr själv helt usel på humor. Det blir ofta alldeles för allvarligt. Som det här inlägget.

Men för att få människor att byta ståndpunkt behövs något som gör att de ser saken på ett nytt sätt. Jag tänker på hur lika de moderata och de socialdemokratiska budskapen är just nu.
Här kan vi verkligen behöva något omtumlande som inte bara är talepunkter eller budskapstroget.

Det är därför jag uppmuntrar gräsrötter som jag träffar att först och främst vara sig själva och göra partiets argument till sina egna. Just nu går det i princip att spela talepunktsbingo med de debattinlägg som görs. Annorlunda röster behövs.

En skrattspegel för politiken behövs också. Tyvärr är svensk satir ofta väldigt dålig på just det politiska. Kan det bero på att det finns så lite som sticker ut?

Mitt drömscenario är  valaffischer som får mig att le. Valfilmer som får mig att skratta och politiker som kan ha lite självdistans till och med på Första maj. Hoppas kan man ju alltid.

Det här skrattade jag gott åt häromdagen: #kenttricket
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

5 maj 2013

Inför #pldebatt - min drömdebattör: Stefan Löfven - feministen

Vi brukar skoja på jobbet om vad de olika rödgröna partierna står för. Socialdemokraterna står då med självklarhet för industri och betong.

Den bilden gör Stefan Löfven inga större ansträngningar att ändra. Nu vet jag ändå att det finns en annan socialdemokrati än den benhårt ekonomistiska och pragmatiska som är den sida som kommuniceras oftast från S. Det är den feministiska socialdemokratin och den humanistiska.

Stefan Löfven lyfte på ett mycket tydligt sätt fram båda dessa perspektiv i sitt linjetal under kongressen (titta längst ner i inlägget sen). Kvinnors lägre sysselsättningsgrad och lägre lön. Den strukturella rasismen. Att det är rätt till arbete och full sysselsättning som är den socialdemokratiska vägen till ett jämlikt samhälle.

Nu har ju båda sidor avslöjat sina strategier för kvällens debatt så den inledningen och ingången från Stefan Löfven verkar det ju inte bli. Det är synd. Nu riskerar debatten återigen bli ett kastande av skattemiljarder fram och tillbaks istället för en debatt om människosyn, om hur vi ser på arbete och arbetsrätt och på kvinnors möjligheter. En diskussion om vad partierna använder eller vill använda skattemiljarderna till. Varför de vill det.

Jag måste erkänna att jag är rejält trött på den tomma tunnor taktik som används i det offentliga samtalet. Det är miljarder hit, procent dit, ni tycker så och vi tycker så - mycket ljud och lite faktainnehåll, ont om vägledning för en osäker väljare.
Det blir en kamp om vad som låter och verkar bra istället för mellan politiska linjer.

Jag gillar bilden av ett ärligt politiskt samtal istället för intränade floskler. Det är säkert så att de politiker som för det samtalet inte kommer att bli klokare eller ändra övertygelse men chansen är större att de som vill lyssna kan skapa en egen uppfattning. Med mediernas krav på dramatik och tempo så förblir det nog en dröm, men en värd att jobba för.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik