Jag är ganska nöjd med den politik som vår partiledning har slängt fram hittills under valåret. Den känns genomtänkt och är troligen effektiv. Säkert mer effektiv mot arbetslösheten än regeringens. Det är klart att summorna på satsningarna skulle kunna vara större men 130 miljarder i skattesänkningar är inget man skojar bort.
Däremot är det en reform som jag förstår att det är svårt att vinna kampen om att få rätt i.
Den om att höja arbetsgivaravgiften för unga.
Det är lätt att förstå att om man fördyrar anställningen av en person så blir den mindre intressant att anställa. Jag är rädd för att vi kommer att fastna i att berätta hur mycket pengar en höjning kommer att ge istället för att direkt säga vad vi ska göra med pengarna. Här kommer några förslag från en certifierad argumentationsutbildningshandledare på vad vi kan säga när frågan dyker upp:
Att utvärderingar visat att andelen unga är lika stor i olika branscher idag som före reformen är det intellektuella spjutspetsargumentet men det är sällan vi kommer att få chansen. Moderaterna och Svenskt Näringsliv kommer att uppmåla en bild där ingen ung jobbade i restaurangbranschen före 2007 och aldrig kommer göra det igen om vi sänker restaurangföretagens vinster.
Så kom ihåg. Berätta inte om hur mycket pengar vi får in. Berätta vad vi ska göra med dem.
Däremot är det en reform som jag förstår att det är svårt att vinna kampen om att få rätt i.
Den om att höja arbetsgivaravgiften för unga.
Det är lätt att förstå att om man fördyrar anställningen av en person så blir den mindre intressant att anställa. Jag är rädd för att vi kommer att fastna i att berätta hur mycket pengar en höjning kommer att ge istället för att direkt säga vad vi ska göra med pengarna. Här kommer några förslag från en certifierad argumentationsutbildningshandledare på vad vi kan säga när frågan dyker upp:
- Argument 1. Vi ska göra andra saker för den arbetslöse unge för pengarna. Vi kommer att ge personer högre värde istället för att göra dem billigare.
- Argument 2. Vi kommer att se till att restaurangbranschen får utbildad köks och serveringspersonal, att vi har kompetenta undersköterskor och att fler utbildar sig till ingenjörer, lärare och sjuksköterskor - morgondagens bristyrken.
- Argument 3. Om lönekostnaden vore avgörande för anställningsbarheten skulle det ju vara mindre ungdomsarbetslöshet och högre för de med stora lönekrav. Istället är det kompetens som är det värde som företagen har svårt att hitta.
- Argument 4. Vi ska satsa pengarna på de två av tio unga som saknar jobb istället för på rabatter till de åtta av tio som har.
- Argument 5. Verkligheten är regeringens största fiende. Långtidsarbetslösheten för unga är rekordhög. Det kan inte bara handla om priset för att anställa, det behövs individuella insatser från dag 1.
Att utvärderingar visat att andelen unga är lika stor i olika branscher idag som före reformen är det intellektuella spjutspetsargumentet men det är sällan vi kommer att få chansen. Moderaterna och Svenskt Näringsliv kommer att uppmåla en bild där ingen ung jobbade i restaurangbranschen före 2007 och aldrig kommer göra det igen om vi sänker restaurangföretagens vinster.
Så kom ihåg. Berätta inte om hur mycket pengar vi får in. Berätta vad vi ska göra med dem.
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar