I helgen var det Socialdemokraterna i Göteborgs Distriktsårskongress.
En av höjdpunkterna var naturligtvis att valsedlarna till höstens tre val fastställdes.
Den Stora Nyheten är att vår Ordförande Anna Johansson toppar vår riksdagslista.
Den lite mindre är att vi helt byter toppkandidater till regionfullmäktige. Här toppar den Jämlika sjukvårdens hopp Håkan Linnarsson listan, följt av borgmästare Lena Malm och Kommunalarbetareförbundets egen Henrik Johansson.
I Göteborg toppar The Hardest Working Person in Politics, Anneli Hulthén, samtliga fyra valkretslistor. Hisingen, Väster, Centrum och Nordost.
Mest synd på listorna är att Cecilia Dalman Eek som idag sitter i riksdagen som extraordinär ersättare till Leif Pagrotsky hamnar utanför valbar plats. Trots omröstning hamnade Cecilia på sjunde plats på en riksdagslista där fem invalda är en rimlig förhoppning.
Det roligaste för mig personligen är att om vi gör ett hyfsat val så kommer jag själv in som ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige i Göteborg.
Så nu gäller det.
Jag vet hur kul det är att vinna.
Det har hänt.
Tyvärr har jag större erfarenhet av att förlora.
Ni minns inte Gothia Baskets sista säsong men det gör jag. Som en av ledarna i en förening i det närmaste i upplösning var den onda cirkel laget hamnade i fruktansvärd att skåda.
Jag minns också känslan när vallokalsundersökningen presenterades vid valvakan 2010.
Ok, vi lyckades hänga kvar vid makten i Göteborg och regionen på fingerspetsarna men den vakan var ingen lycklig tillställning när det sämsta valresultatet på hundra år var ett faktum.
Till hösten hoppas jag att ovanstående laguppställning, tillsammans med hundratals lokala partiarbetare och ett starkt politiskt program kan väcka framtidstro och hjälpa till att skapa ett socialdemokratiskt styre i kommun, region och regering.
Det vore så gött att vinna!
En av höjdpunkterna var naturligtvis att valsedlarna till höstens tre val fastställdes.Den Stora Nyheten är att vår Ordförande Anna Johansson toppar vår riksdagslista.
Den lite mindre är att vi helt byter toppkandidater till regionfullmäktige. Här toppar den Jämlika sjukvårdens hopp Håkan Linnarsson listan, följt av borgmästare Lena Malm och Kommunalarbetareförbundets egen Henrik Johansson.
I Göteborg toppar The Hardest Working Person in Politics, Anneli Hulthén, samtliga fyra valkretslistor. Hisingen, Väster, Centrum och Nordost.
Mest synd på listorna är att Cecilia Dalman Eek som idag sitter i riksdagen som extraordinär ersättare till Leif Pagrotsky hamnar utanför valbar plats. Trots omröstning hamnade Cecilia på sjunde plats på en riksdagslista där fem invalda är en rimlig förhoppning.
Det roligaste för mig personligen är att om vi gör ett hyfsat val så kommer jag själv in som ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige i Göteborg.
Så nu gäller det.
Jag vet hur kul det är att vinna.
Det har hänt.
Tyvärr har jag större erfarenhet av att förlora.
Ni minns inte Gothia Baskets sista säsong men det gör jag. Som en av ledarna i en förening i det närmaste i upplösning var den onda cirkel laget hamnade i fruktansvärd att skåda.
Jag minns också känslan när vallokalsundersökningen presenterades vid valvakan 2010.
Ok, vi lyckades hänga kvar vid makten i Göteborg och regionen på fingerspetsarna men den vakan var ingen lycklig tillställning när det sämsta valresultatet på hundra år var ett faktum.
Till hösten hoppas jag att ovanstående laguppställning, tillsammans med hundratals lokala partiarbetare och ett starkt politiskt program kan väcka framtidstro och hjälpa till att skapa ett socialdemokratiskt styre i kommun, region och regering.
Det vore så gött att vinna!
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar