13 oktober 2011

Socialdemokraterna #Juholtgate: Att dystert vanka av och an

Det ger mig ingen ro, det här socialdemokratiska partiet. Jag vandrar av och an i mitt hus, liksom mina tankar vandrar från den ena punkten till den andra.
Jag älskar socialdemokratin, jag är däremot inte särskilt förtjust i hur organisationen Socialdemokratiska Arbetarepartiet fungerar, därför har jag valt att på många olika sätt engagera mig för att försöka förändra partiet i en riktning som jag tycker vore positiv.

Jag är också besviken på Juholt som uppvisar tecken på att vara girig som privatperson. Det gillar jag inte.
Däremot tycker jag att hans idéer för partiet är lovande. De tre ledorden, social investeringspolitik, kunskapsbaserad ekonomi och värdeburen tillväxt kan jag med stark stämma instämma i. Det är dock tämligen meningslöst att för tillfället prata sakpolitik eller idépolitik, eftersom den är förknippad med Juholts öde.
Vi måste kunna kritisera vår partiledare när han har begått misstag, vi ska också medge om förtroendet är skadat för hans personliga vandel men vi måste också se hans kvaliteter som politiker.


Vad mina partikamrater ska försöka låta bli är att fortsätta slänga köttben till ett mediedrev, som saknar känsla för vare sig sammanhang eller personer, med avgångskrav. Om Juholt ska avgå ska inte avgöras på Expressen TV eller TV4. 
Jag avskyr partipiskan men i det här läget måste man också tänka på partiet. Därför tycker jag att om man som högre socialdemokratisk företrädare anser att partiets ledare ska avgå, då berättar man det för sitt parti och låter bli att mata hundarna i drevet. Kritik är helt ok och högst berättigat, det är en åsikt man måste kunna föra fram, avgångskrav däremot är ingen sak som den enskilde medlemmen skall framställa. Där någonstans hamnar jag i mitt vankande.


Jag tror nog att de politiska kommentatorerna har sett besvikelsen och tolkar den som ensidigt personligt riktad mot Juholt. Därför tror jag att de missbedömer hans chanser att sitta kvar. Det finns ingen sosse vid sunda vätskor som vill återuppleva den vinter vi genomled nyss, det finns ingen som ser att det i det här läget finns någon annan kandidat även om spekulationerna säkert snabbt skulle vaska fram några välkända namn om Juholt väljer att lämna. Därför sitter Juholt kvar, så länge han inte blir åtalad.


Besvikelsen mot Juholt är stor men i partiets toppskikt finns också en tydlig kritik riktad mot hur organisationen har jobbat, dels med den här frågan och dels på  hur riksdagsarbetet har fungerat, egentligen sen valet 2010 men med kulmen under budgetarbetet.
Vem som får klä skott för det urusla partiarbetet och för de knivar som nu sticks i Juholts rygg återstår att se oavsett hur den här historien slutar.


Har ni mot förmodan missat Viktor Tullgrens inlägg om sakfrågan i bostadsbidragsansökningen; läs det!


Vill ni i dessa tider veta hur man avslöjar en lögnare? Här kommer några ord om lögn och hur man upptäcker det.


Andra som bloggar idag; 
Göran Johansson om Klåfingriga politiker, Martin Moberg om höjda frikortsbelopp m.m.
Johan Westerholm ger tips om att det kan vara dags för en voodoodocka.
Björn Sundin om att det inte är rättvist men försvara inte felhandlingar



SVT DebattExpressenExpressen2AftonbladetAftonbladet2SvDSvD2DNDN2SRSVTDN,
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

12 oktober 2011

Den borgerliga ekokammaren i praktiken - ett par exempel



Varje morgon går jag och min kollega igenom det västsvenska medielandskapet för att sammanställa det som är relevant för våra förbundsavdelningar och andra intresserade.
En sak som har slagit oss i detta arbete är den systematik som borgerliga intressen jobbar med.
Igår hade Svenskt Näringsliv en "replik" i GP på vår debattartikel från i fredags.


Det som är intressant med denna replik är att det i princip är samma artikel som funnits i ett flertal tidningar runt om i  Västsverige denna veckan. Känslan är att Svenskt Näringsliv sitter med en sändlista, skriver under med lämplig företrädare och trycker ut ett massmail. Det skulle inte förvåna mig ett enda dugg om samma artikel som vi hittat i minst fyra tidningar i Västsverige finns med andra undertecknare över hela landet.
Nu är det inte bara Svenskt Näringsliv som jobbar så. Även moderaterna har denna arbetsmetod. I förra veckan kunde man läsa i GP en artikel om hur hemsk den socialdemokratiska budgeten är. I går dök den upp i  Borås tidning och i Ttela, den lokala tidningen i norra delarna av det som en gång var Älvsborgs län. Någon mer som har sett den i sin lokaltidning?


Vi har alltså motståndare som är duktiga på att samordna och som inte ser några problem med att använda centrala budskapsmallar i massupplaga för att komma ut i lokalpressen.
Inte konstigt att det är svårt att nå ut med vår oppositionspolitik när vi spelar mot en så välorganiserad motståndare. 


Det är dags att arbetarrörelsen börjar samordna sig på allvar, annars kommer vår enda väg ut vara via våra personliga möten med människor. Det är oerhört viktigt att det samtalet finns men då måste vi kunna prata politik istället för att recensera våra företrädare i riksmedierna.


Det är bra att LO satsar 150 miljoner på att vrida debatten åt vänster. Ett sätt att använda pengarna är att börja jobba samordnat med medieinsatser från parti och fackförbund i hela landet. Eller är det för svårt att komma överens?


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

10 oktober 2011

Vad vi behöver nu är mer öppenhet - inte Carl Bildt


Jens Stoltenberg höjde under den hemska veckan efter Utöyamassakern i somras nivån för hur en ledare ska reagera mot hot och angrepp mot demokratin.
Idag är det Jens Stoltenberg som uttalar stöd för de fänglsade svenska journalisterna i Etiopien. Inte Sveriges regering via utrikesminister Carl Bildt som man kunde ha hoppats.
Carl Bildt fortsätter med sin "tysta diplomati" och det är svårt att inte undra om det har med det faktum att göra att de svenska journalisterna var på jakt efter uppgifter om Lundin Oil, det företag vars styrelse Carl Bildt suttit i innan han blev utrikesminister.
På SvD Brännpunkt går nu två av kandidaterna till partiledarposterna i Vänsterpartiet, Hans Linde och Jonas Sjöstedt till hård kritik mot Bildt.
"Nu har två svenska journalister, som tagit sig in i Ogaden med hjälp av ONLF-gerillan, Johan Persson och Martin Schibbye, gripits av etiopiska myndigheter och kommer den 18 oktober att ställas inför rätta åtalade för terroristbrott. De har själva uppgivit att syftet med att ta sig in i Ogaden var rent journalistiskt och syftade till att få fram uppgifter om Lundin Petroleum och Lundingruppens aktivitet i området, dessa uppgifter har också kunnat styrkas. Deras journalistiska arbete skulle ha kunnat bli besvärande för utrikesminister Bildt och den svenska regeringen."
Jag hoppas att den svenska regeringen tar tillfället i akt och enligt Sjöstedts och Lindes uppmaning svarar på frågorna om Carl Bildts status och om han kan vara jävig i frågor om nationer där Lundin Oil har intressen.

Rosenrasande 
LO-tidningen

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

9 oktober 2011

Ojdå, även Moderaterna kan falla i fällan!

Jodå, nån gång så händer det, det statsbärande partiet gör det. Bort sig alltså.
På den moderata kampanjbloggen står att läsa:
Moderaternas ansvarsfulla politik ger fler jobb och gör välfärden
bättre. Socialdemokraternas politik hotar att göra 20 000 människor
arbetslösa.
Socialdemokraternas politik skulle slå hårt mot dem
som ännu inte fått sitt första jobb. S vill dubbla
arbetsgivaravgifterna för unga. Det leder till att färre
vill anställa ungdomar. De är emot sänkningen av
restaurangmomsen, vilket slår hårt mot en bransch där många
unga får jobb. Dessutom vill de försämra ROT- och RUT-avdragen.
Sammantagetinnebär det att fler än 20 000 jobb hotas.
Det här är inte bara sanningar med modifikation, det är en klassisk politisk fälla. Att i regeringsställning berätta hur dålig oppositionens politik är, det är inte bara fel, det är också klantigt. Det väcker nämligen frågan - vad gör ni för att det ska bli bättre?
Svaret på den frågan är för den som läser sin arbetsmarknadsstatistik - Ingenting. För den som ser på kommunernas och landstingens utveckling - Ingenting. För den som ser hur resultaten i skolan utvecklas - Ingenting.
De flesta gillar politiska partier som vill förändra saker till det bättre, inte partier som ser sina egna nederlag som segrar och sin idélöshet som lösningen på samhällsproblemen.

Den generellt sänkta arbetsgivaravgiften för unga är liksom restaurangmomsen felriktad på ett enda sätt. Den kräver ingenting av mottagaren och därför har den första åtgärden misslyckats precis som den andra kommer att göra.
Restaurangmomsberäkningarna har liksom RUT-jobb en sak gemensamt, varje jobb är oerhört dyrt.
De pengarna vill Socialdemokraterna använda till allmänhetens bästa, framförallt barnen i skolans, istället för att sponsra några få med skatteavdrag.

Socialdemokraterna har problem, därför får vi tacka när Moderaterna för en gångs skull slår in dörren för sig själv.

Bloggat: Michael Granstedt, Röda Berget
GP


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

RUT-eftergiften - politisk taktik utan kompass.

Jag deltog i en mycket intressant diskussion i fredags om socialdemokratins väg till valseger 2014. Diskussionen ägde rum innan vi kände till detaljerna i Juholts hyresaffärer och inte minst Ilmar Reepalus förslag om medborgarskap på prov.
Vad vi pratade om var att det egentligen inte finns någon tvekan om vad socialdemokratin vill och hur vi vill att samhället ska vara. 
Jämlikhet, tolerans och rättvisa livschanser över hela jorden.
Det vi har svårt att visa upp är vägen dit, på kort och medellång sikt. Socialdemokratin saknar trovärdiga svar på hur samhället skall fortsätta att utvecklas i en positiv rikting. I själva verket lägger vi nu alltfler förslag som motverkar den riktning vi vill att samhället ska ta. Ett är exemplet RUT.


Hans Rosling har sagt att i hans ögon är tvättmaskinen den största uppfinningen som gjorts eftersom den gav tid till att förkovra sig och till och med arbeta istället för att sköta hushållet.
Idag är den "progressiva" lösningen att ge förutsättningar till att sköta sitt hushåll att för skattepengar låta någon annan göra det. Att RUT är en reform i marginalen av ekonomin är en sak, att den är i centrum av debatten är tydlig.


Ibland når diskussionen om RUT löjets nivåer. Idag på ledarplats i GP går att läsa följande rader:
För att stävja en intern svekdebatt har dock S-ledningen, efter en godtycklig behovsprövning, funnit att avdragsrätten för Rut-tjänster bör begränsas till barnfamiljer och pensionärer. Den långpendlande, ensamstående byggjobbarens behov av städhjälp, som kan vara nog så stort, är exempelvis inte värt att ta hänsyn till.
Fakta om RUT berättar att de flesta som utnyttjar avdraget (1,7% 2008) gör det som engångsföreteelser, vid flyttstädning eller fönsterputsning. En procent av alla ensamboende utan barn använde RUT 2008, ungefär lika stor andel (0,9%) av de ensamstående med barn. Det är alltså mindre vanligt att ensamstående använder RUT-tjänster.
Inte heller en normal familj använder RUT för att hyra kontinuerliga städtjänster. Av alla som använder RUT (vilket alltså inte är så många) är det ett ytterligt fåtal som gör det upp till taket av avdraget. De som utnyttjar bidraget mest är sammanboende höginkomsttagare, en försiktig gissning är att de skulle ha råd att ha städhjälp med eller utan skatteavdrag.

Jag anar taktiken bakom socialdemokraternas modifierade RUT-avdrag i budgeten. Det ska ta bort reformen från dagordningen. Diskussionen ska föras på en annan planhalva. Detsamma gäller avsaknad av förslag på fastighetsskatt. Vad man inte förstår är att med acceptansen av RUT avdraget tar man det sista steget bort från den socialdemokratiska politikens adelsmärke. Den generella välfärden.

Anledningen till att barnbidrag inte är behovsprövade, att maxtaxan på dagis finns och att man en gång i tiden hade generösa socialförsäkrningar är det faktum att när många kan få del av det samhället erbjuder blir det bättre för alla. Barnbidraget är det allra bästa exemplet på hur den här typen av reformer borde fungera.

Vill man underlätta allas vardag ska man alltså inte erbjuda skattereduktioner till ett fåtal utan till alla. Ett mer generöst barnbidrag hade givit samma effekt som RUT-avdraget nu gör - men till alla barnfamiljer, inte bara de som köper tjänster. De som löser sina vardagspussel med deltid, mor och farföräldrars insatser och noggrann planering borde också få del av denna kaka.

Min övertygelse är att nyckeln till valet 2014 ligger i arbetslivet och vilka svar vi kan ställa på den fråga som höjs. Hur ska vi underlätta för människor att både jobba bra och leva bra?Vi ska svara på hur det ska bli bättre för arbetsgivare att anställa istället för att utnyttja övertid. Vi ska svara på hur man ska orka både jobba, ta hand om familj och hem och engagera sig i samhället, studera, vara med i en idrottsförening eller en politisk rörelse.

Det är ingen lätt fråga att svara på. En sak är jag dock säker på. RUT är inte svaret på frågan, det är svaret på borgarnas önskan om en florstunn politisk debatt där det som avgör inte är politiken utan trovärdigheten, gissa vem som har trumf på hand i den debatten?

Bloggat om RUT har; Lena Sommestad, Moberg, Andersson, Norlin, Alliansfritt Sverige

SvD, LO-tidningen, GP,

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,