13 oktober 2011

Socialdemokraterna #Juholtgate: Att dystert vanka av och an

Det ger mig ingen ro, det här socialdemokratiska partiet. Jag vandrar av och an i mitt hus, liksom mina tankar vandrar från den ena punkten till den andra.
Jag älskar socialdemokratin, jag är däremot inte särskilt förtjust i hur organisationen Socialdemokratiska Arbetarepartiet fungerar, därför har jag valt att på många olika sätt engagera mig för att försöka förändra partiet i en riktning som jag tycker vore positiv.

Jag är också besviken på Juholt som uppvisar tecken på att vara girig som privatperson. Det gillar jag inte.
Däremot tycker jag att hans idéer för partiet är lovande. De tre ledorden, social investeringspolitik, kunskapsbaserad ekonomi och värdeburen tillväxt kan jag med stark stämma instämma i. Det är dock tämligen meningslöst att för tillfället prata sakpolitik eller idépolitik, eftersom den är förknippad med Juholts öde.
Vi måste kunna kritisera vår partiledare när han har begått misstag, vi ska också medge om förtroendet är skadat för hans personliga vandel men vi måste också se hans kvaliteter som politiker.


Vad mina partikamrater ska försöka låta bli är att fortsätta slänga köttben till ett mediedrev, som saknar känsla för vare sig sammanhang eller personer, med avgångskrav. Om Juholt ska avgå ska inte avgöras på Expressen TV eller TV4. 
Jag avskyr partipiskan men i det här läget måste man också tänka på partiet. Därför tycker jag att om man som högre socialdemokratisk företrädare anser att partiets ledare ska avgå, då berättar man det för sitt parti och låter bli att mata hundarna i drevet. Kritik är helt ok och högst berättigat, det är en åsikt man måste kunna föra fram, avgångskrav däremot är ingen sak som den enskilde medlemmen skall framställa. Där någonstans hamnar jag i mitt vankande.


Jag tror nog att de politiska kommentatorerna har sett besvikelsen och tolkar den som ensidigt personligt riktad mot Juholt. Därför tror jag att de missbedömer hans chanser att sitta kvar. Det finns ingen sosse vid sunda vätskor som vill återuppleva den vinter vi genomled nyss, det finns ingen som ser att det i det här läget finns någon annan kandidat även om spekulationerna säkert snabbt skulle vaska fram några välkända namn om Juholt väljer att lämna. Därför sitter Juholt kvar, så länge han inte blir åtalad.


Besvikelsen mot Juholt är stor men i partiets toppskikt finns också en tydlig kritik riktad mot hur organisationen har jobbat, dels med den här frågan och dels på  hur riksdagsarbetet har fungerat, egentligen sen valet 2010 men med kulmen under budgetarbetet.
Vem som får klä skott för det urusla partiarbetet och för de knivar som nu sticks i Juholts rygg återstår att se oavsett hur den här historien slutar.


Har ni mot förmodan missat Viktor Tullgrens inlägg om sakfrågan i bostadsbidragsansökningen; läs det!


Vill ni i dessa tider veta hur man avslöjar en lögnare? Här kommer några ord om lögn och hur man upptäcker det.


Andra som bloggar idag; 
Göran Johansson om Klåfingriga politiker, Martin Moberg om höjda frikortsbelopp m.m.
Johan Westerholm ger tips om att det kan vara dags för en voodoodocka.
Björn Sundin om att det inte är rättvist men försvara inte felhandlingar



SVT DebattExpressenExpressen2AftonbladetAftonbladet2SvDSvD2DNDN2SRSVTDN,
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

2 kommentarer:

  1. Frågan här ju hur många gånger per år som sossarna ska byta partiledare. Svaret är enkelt: Varje gång lösnummerförsäljningen pekar neråt och varje gång någon fraktion inom partiet är missnöjd med det senaste partilearvalet.

    SvaraRadera
  2. Trist bara att Kullgren har fel. http://ekehog.blogspot.com/2011/10/om-att-till-varje-pris-radda-hakan.html och trots att han får svart på vitt så vidhåller han sina fel. Trist

    SvaraRadera