Nu lyfter vi!

Stefan Löfven i Almedalen 7 juli 2013

Detta skrivs på planet hem mot Göteborg från Almedalsveckan och Visby.
Jag lyssnade på Stefan Löfven på plats i förmiddags och kan äntligen säga att jag är helt säker på att vi kommer att vinna valet 2014.

Anledningen är att det som Stefan Löfven visade upp idag hade det som jag ofta saknat.
Talet svarade på frågan om var skiljelinjen mot borgarna går och vilken ideologisk kompass dagens partiledning följer.

Det är inte utan lättnad jag kan säga att det tal Löfven höll landade i mig som en klunk varmt te.
Jämlikhet. Feminism. Lika möjligheter. Arbetslivets villkor.
Inte flummigt, utan konstruktivt. Idérikt.

Jag är medveten om den nyfrälsta tonen i det jag skriver och det är faktiskt så jag känner det men så handlade inte talet om ekonomi och regeringsalternativ heller.

Det kommer att bli en ful och tuff valrörelse i september 2014 och moderaterna är en motståndare som är oerhört skickliga på det politiska spelet men till skillnad från moderaterna har Socialdemokraterna en politik som skapar utveckling för alla istället för avkastning till de rika.

Läs Stefan Löfvens tal här och se hela talet här (höjdpunkter nedan)


SR, SVT, AB, GP
- Posted using BlogPress from my iPad

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

V.28 The Doldrums - vad används den politiska stiltjen till?

Den som är intresserad av havskappsegling vet att the Doldrums är de stiltjebälten som breder ut sig runt ekvatorn på de stora oceanerna.

Veckan efter Almedalsveckan ett mellanvalsår betecknas troligen av ett liknande stiltje, redan under Almedalsveckan kunde ett lugn kännas. Inget oväntat hände, ingen överraskade speciellt mycket varken positivt eller negativt.

En sak som är väldigt tydlig är ändå värd att betänka. Anders Borg börjar låta lite som en socialdemokratisk finansminister när han talar om möjlighet att investera i t.ex. infrastruktur.

Nu råkar det vara så att liksom socialdemokraterna uppfattat att det är väldigt svårt att vara bättre än moderaterna på skattesänkarpolitik så är moderaterna ganska usla på investeringspolitik.

Här har nu alltså det berömda problemformuleringsprivilegiet bytt läger. Från det som ville stimulera genom skattesänkningar till det som vill göra det genom investeringar. Det börjar lukta guld för socialdemokraterna för precis som Stefan Löfven sa, Moderaterna vill införa en jobbpakt av valtekniska skäl och det är något väljarkåren brukar se igenom.

Stefan Löfven är inte heller någon traditionell socialdemokrat. Han gör inte som sin föregångare och deras föregångare att han talar om människornas villkor i näringslivet och i samhället i första hand. I första hand talar han om näringslivets villkor, i andra hand varför vi behöver ett starkt näringsliv, i tredje hand om att förbättra välfärden.

Rent rationellt är därmed Stefan Löfven långt före sina konkurrenter men människor är inte rationella. Löfven kommer att behöva knyta ihop sitt rationella argumentarande och sina konkreta åtgärder med en känslomässig sida, han behöver förklara varför arbetslösheten är en så viktig fråga, för honom - personligen.

Moderaterna får dessutom allt svårare att hävda sin arbetslinje i förhållande till alla verkningslösa avdrag, bidrag och undantag som skulle undanröja massarbetslösheten. Det ända som hänt är att man pressar ned reservationslönerna till priset av social utslagning och långtidsarbetslöshet. Att man dessutom gjort det till priset av tre småpartier i Alliansens självständighet kommer att försvåra läget ytterligare inför supervalåret 2014.

Vad kan då hända en sån här vecka, eller de närmast följande?

Det som sommarens lugn ger tid till är reflektion, fördjupning och eftertanke. Jag hoppas att den socialdemokratiska partiledningen inser att i en höstbudget så duger inte bara stimulanser till företag, det behövs också en färdplan till anständiga socialförsäkringar och en a-kassa värd namnet.

Det duger inte heller att traska på i invanda hjulspår i utbildningspolitiken utan vi behöver se att de innovationer och organisatoriska modeller som lokala skolor lyckats med implementeras i en nationell plan.

Jag börjar bli luttrad men jag hoppas att partiledningen i sommarens lugn finner vägen att, som Löfven i sitt tal beskrev, både ha ordning på statens finanser och stimulera individerna i Sverige till utveckling både via näringsliv och utanför.

Socialdemokraternas nya paroll - hållbar frihet - är ett begrepp som är oväntat luddigt för att komma från Löfven och vad man fyller det med är inte klart. Att som idag bara koncentrera sig på den ekonomiska och ekologiska dimensionen kommer kanske att vinna val men det skapar inte frihet för de hundratusentals som har det kämpigt i skolan, är fast i arbetslöshet eller helt utanför alla system, utan hopp om framtiden. Den sociala dimensionen, jämlikhet och jämställdhet borde vara tryggare fundament för en modern socialdemokrati än företagens tillväxt. Det ena förutsätter nämligen det andra.

Unionen opinion, Högberg, Göran Johansson

AB, SvD, SvD, DI, GP

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Den ideologiska lågan

Att vara socialdemokrat är i dessa dagar både lätt och svårt.

Det är lätt för att vi inte har lagt några förslag som högerpress eller lobbyister kan ägna sig åt att försöka idiotförklara. (Även om de försöker.)

Det är svårt eftersom vi som är så vana att följa våra ledare är osäkra på riktningen. Osäkerheten bottnar i att fast det finns tydliga tecken på att det nyliberala experimentet och avregleringarna av välfärden inte har gett positiva resultat för någon annan än kapitalisterna så vill inte vår partiledning ta ut vägen från denna väg. Det kanske inte är så förvånande när vår ledare är den pragmatiske fackföreningsmannen Löfven och den i avregleringsregeringen Persson verksamma Magdalena Andersson.


Det är en balansgång på en allt slakare lina som Löfven och Andersson försöker sig på och det ska bli mycket intressant att se vilka besked om riktning, om några, som Almedalsveckan kan ge. Kommer Löfven fortsätta att smeka näringslivet medhårs utan att också tala om kvinnorna i offentlig sektor, kommer han att ge något ytterligare besked i frågan om vinst i välfärden som allt mer infekterar den offentliga debatten, mest på grund av de inneboende motsättningarna mellan partiets gräsrötter och dess elit. Kommer Andersson vid sitt ekonomiskpolitiska seminarium ge några besked om hur välfärden ska utökas och finansieras med samma ekonomiska politik som Moderaterna för.


Det finns en rad reformer som både fack och partimedlemmar önskar sig. En kraftigt höjd lägstanivå i a-kassa och en återställning av kvalificeringsvillkoren. Ytterligare en reform av sjukförsäkringen med bibehållet rehabmål men förändrade villkor kring ersättningsnivå och slutdatum. Läkarprofessionens ord måste få gå före försäkringskassans tjänstemäns t.ex. 


Vi har också den förfärligt ineffektiva arbetsmarknadspolitiken som har till mål att var och en ska bli bättre på att söka jobb och mer desperat att ta vilket jobb som helst. Istället behöver vi individuella insatser som kan varieras från en palett av åtgärder, där coachning möjligen kan vara en lösning för några men definitivt inte för alla arbetslösa. Vi har två stora bekymmer på arbetsmarknaden idag. Unga utan gymnasieutbildning och äldre (50+) långtidsarbetslösa. Dessa måste få förbättrade möjligheter att bli anställda men deras förutsättningar är väsensskilda, liksom deras potentiella framtid. Det är därför åtgärderna måste skilja sig mycket åt.


Jag hoppas att den fråga väljarna kommer att ställa sig på valdagen 2014 är om vi vill ha mer av det som är nu med ökad konkurrens och ökade klyftor, eller en ny väg där människovärdet står i centrum och att samhället skall byggas för människor (och företag) som kan utvecklas långsiktigt. Den frågan får de inte av socialdemokraterna idag. Och, ärligt talat, jag skiter i om det går bra i opinionen just nu, det gick ännu mycket bättre 2008 och det vet vi ju hur det gick. 
Det är klart att det är klokt att något avvakta kongressen 2013 men vad är partistyrelsens brinnande frågor där. Vilka frågor är do or die för Löfven, är han den lojalaste av partiarbetare så borde han redan nu "lyssnat in rörelsen".  Är han en socialdemokratisk ideolog så borde han redan nu tagit tydligare avstånd från de ökade klyftorna och de sociala orättvisorna.


I barnböckerna framställs det ofta som modigt och rättrådigt att stå på sig, även om man blir emotsagd av större och starkare barn. Jag vill ha en partiledning som klarar lite motvind i högerpressen och som kan svara på tuffa frågor om valfrihet, jämlikhet och hållbarhet. Utifrån sin egen övertygelse och från övertygelsen hos partiet man leder. Jag vill se den ideologiska lågan.


Tyvärr förväntar jag mig inte att få göra det. Ni får gärna överraska mig, Löfven och Andersson.


LO-bloggen, Ulrica Brogren, Peter Johansson, Moberg, makthavare.se

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

#Almedalen: Juholt öppnar arenan - vem vill kliva in?

Allianz Arena

Jag lyssnade på Håkan Juholt tidigare ikväll via en halvtaskig uppkoppling instoppad i en buss på väg genom Västra Götaland.
Talet jag hör är fyllt av något som politiken länge saknat. Mänskligt liv. T.om. vardagsliv.
Det talas om utsattheten för unga på arbetsmarknaden, om hur de som har jobb sliter så hårt att de får psykiska eller fysiska men. Att var tredje tjänsteman jobbar när den ska vara ledig. Att det sitter barn i våra klassrum som inte ser tavlan för att deras föräldrar inte har råd med glasögon.

Håkan Juholt vision är inte ett utopiskt samhälle, inte heller ett gammeldags samhälle. Han målar bilden av ett modernt, sympatiskt och empatiskt samhälle, där vi tar hand om varandra och där människovärdet är viktigare än företagens vinster. Där vi jobbar smart istället för hårt. Där vi skapar möjligheter till tillväxt istället för skattesänkningar som ökar klyftorna. Jämlikhet är möjligt.

Vad Håkan Juholt också gör är att han lämnar utrymme på scenen till andra företrädare, inte idag i Almedalen men till hösten i riksdagen och i opinionsbildningen. Det är mycket smart och mycket viktigt.
Nu är det upp till laget att leverera i utbildningspolitiken, i socialförsäkringsfrågorna, i arbetsmarknadsfrågorna, i miljö och klimatpolitiken. Frågor som Juholt egentligen inte berör i sitt tal.

Det kan vara viktigt att poängtera att de stora politikområden som Juholt har visat att han personligen kommer att lägga mest kraft på, kanske inte är de som kommer att ge mest väljare, för mig och många andra så är utbildningsfrågan den allra viktigaste inrikespolitiska frågan just nu och den passningen har Mikael Damberg fått, han är på planen men har inte riktigt nått bollen i centralt läge än.

Med en vacklande allians vars arena är tömd på idéer och ledd av en arrogant statsminister som vill se välfärdens anställda i ögonen samtidigt som han vill sänka deras ingångslöner så har socialdemokratin nu tagit chansen att återta det så hett eftertraktade problemformuleringsprivilegiet. Jag hoppas vi lyckas vårda det med all den ömhet det är värt.

Bloggat om talet och den socialdemokratiska dagen i Almedalen; Roger Jönsson, Marie Demker, Löntagarbloggen, Tokmoderaten, Peter Johansson, Martin Moberg, Malix, Björn Fridén

AB, AB2, DN, SvD, Exp, Svt, Svt2, SR

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant, Håkan Juholt, Socialdemokraterna, almedalen

bloggarompolitik.se

#Almedalen: Träff med Jesse Jackson

#Almedalen – Jesse Jackson med ett budskap om global grannsamverkan.

I Visby är alla budskap viktiga, det ena viktigare än de andra. På de riktigt viktiga så måste man vara ute i supergod tid för att få plats, på de halvviktiga går det att dyka upp lite när det passar.

Visby börjar efter en inledande kväll i dimma att ljusna och solen har t.o.m. visat sig.

Uttrycket ”alla” är här är slitet men sant. Har hälsat på riksdagsmän och pr-genier, filmat lite, fikat lite och tjötat lite med Tokmoderaten.

Claes Muschkin, jag, Jesse Jackson, Peter Johansson

Nu sitter jag på en Primesponsrad pressträff och lyssnar på Jesse Jackson. Den amerikanske pastorn och senatorn är i Visby 4 juli för att berätta om den amerikanska demokratins utveckling och vikten av att fortsätta kämpa för demokrati, som han menar hotas via enkla förändringar.

Hans ”Rainbow coalition” vill exportera den amerikanska demokrati formulerad av Martin Luther King. Kampen för demokratins villkor fortsätter. Anledningen till Jacksons Sverigebesök är hans tal på Peace&Love festivalen i Borlänge i helgen där lyssnade 50 000 besökare på honom tala före Bob Dylans konsert.

Jacksons budskap är att vi inte kan behandla människor som kommer från som främlingar utan vi måste behandla dem som grannar som vill berika våra nationer och våra liv, liksom invandrare gjorde i USA för hundra år sen och gör än i dag. Vi ska också hjälpa våra grannar när vi får problem. När vi nu globaliserar ekonomin så måste vi också globalisera mänskliga rättigheter, demokrati och klimatansvar.

Det kommer bli många inlägg av den här typen av resereportage den här veckan. Jag tror att analysen vår vänta en smula, all propaganda måste få landa och vända i mage och hjärna innan jag bestämmer mig.

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant, svenskt näringsliv

bloggarompolitik.se

Vägen till Visby

Sitter på en buss, Oskarshamn bound, "beklagar att AC:n inte fungerar".
Det är med blandade känslor som jag där kommer att borda båten mot Visby och Almedalsveckan.
Det är mitt första besök och jag har inga "måsten", bara några "borden"; knyta kontakter, rapportera om möten och händelser samt försöka lära mig ett och annat.

Den blandade känslan är förväntan mixat med skepsis mot en värld som på pappret söker informera och diskutera men som snarare försöker övertyga och manipulera. Ingen är i Visby utan dagordning. Den kan iofs vara att dricka så mycket gratis rosé som möjligt.

Det som i försnacket är påtagligt är att Vem är Vem är lika viktigt som Vad är Vad och när jag ser i panelerna så är det påfallande ofta samma namn som dyker upp.
Den politiska kommentaren i Sverige verkar ofta bestå av max 20 personer som tolkar den politiska verkligheten för den milt intresserade allmänheten.

Jag kommer själv att främst ägna mig åt den partipolitiska debatten men också försöka förkovra mig inom det som håller på att bli mitt politiska fält, den uppväxande befolkningens utbildning och förutsättningar till goda liv.

SVT

Netroots

Utmaningen: Vad ska Mona Sahlin säga i Almedalen

En utmaning från bloggosfären om att komma med idéer för Mona Sahlin till Almedalen, det blev ett litet tal, måste säga att jag är nöjd, håll till godo:

Många vill få det här valet att handla om kronor och ören, om förtroende och pondus.
Det är helt fel.
Det här valet handlar om idén att alla människor har lika värde och därför ska ha lika möjligheter.
Det handlar om våra gemensamma intressen, att vi ska kunna lita på vår välfärd och på varandra.
Det handlar om att föra en politik som skapar jämlikhet. Inte för att det ordet är så fint, utan för att jämlikhet faktiskt ger ett bättre samhälle. För alla.
Det handlar också om att ha en positiv kraft för de utmaningar som vi står inför för att dämpa de ekologiska effekterna av vårt och andras överflöd.
Det handlar om att jobba internationellt för att fortsätta den kamp Olof Palme förde för de svagaste nationerna och kämpa mot de strukturer som tillåter miljoner människor lida och dö i onödan varje år för att den rika världen ser till sig själv.
Valet handlar om att se att frihet inte är att välja bort, frihet är att kunna välja till, att kunna byta riktning när man hamnat snett. När det behövs skall vi tillsammans kunna stötta de som har behov av det. Men det är också viktigt att det finns svängrum till de som söker utmaningar och utveckling.
Ni har hört högern säga ungefär samma ord. Tro dem inte. Ett fortsatt borgerligt styre kommer att föra Sverige bort från det gemensamma goda mot den enskilda personens isolering och oro över sin konkurrenskraft i marknadernas Sverige.
I Sverige skall vi från den 19 september lägga all kraft för att sluta suga luften ur de svaga. Vi ska med en regering ledd av socialdemokrater, genom mig, föra Sverige in i en ny era där värden inte bara ska mätas i kronor och ören utan även i framtidstro och gemenskap.
När du röstar för en rödgrön regering den 19 september gör du ett val för människors värde, mot den arroganta, mekaniska människosyn som skapar så mycket utsatthet och smärta, vi kan inte vänta fyra år till!
Ett rödgrönt val är ett val för frihet, jämlikhet och gemenskap!

Andra talförslag på Netroots, bl.a. Alexandra, Rosmari, Peter J, Peter H, Peter A