Dags att påminna om grisen- den blir fortfarande inte fetare om man väger den ofta

- Grisen blir inte tjockare för att man väger den fler gånger.

Så sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i oktober 2012 som reaktion på Folkpartiets skolpolitiska program.
Annie Lööf twittrade: "De första 6:orna har ju inte ens fått sina betyg än. Invänta & se." SVT

Idag, hela 17 månader senare lägger de borgerliga partiledarna i en gemensam debattartikel ett förslag om betyg från årskurs 4.

Jag har två teorier om förslaget.

1. De har fått spatt. Opinionsläget kräver att något görs. Eftersom de inte vill/kan lägga in tillräckliga resurser utan att höja skatterna och riskera framtida skattesänkningar så föreslår de en billig reform som folk eventuellt spontangillar."Jag hade minsann betyg från åk 1 och det har gått jättebra" alternativt "I Finland har de betyg från årskurs 3 och de har bättre kunskaper än vi."
2. De har fått spatt. De är oroliga för att debatten om skolan börjar närma sig väsentligheterna. En diskussion om jämlikhet, likvärdighet och kompensatoriska uppdrag för förskola och skola vore förödande för alliansens politik som har motsatt effekt.
   Då är det bättre att döda den debatten och fightas med rasande lärarfack, opposition och forskarsamfund om hur tidigt betyg ska delas ut i skolan.

Jag lutar åt punkt 2 men så är jag lite konspirationsteoretiskt lagd.

SvD, SR
Möller, Moberg

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

De små huvudklapparnas politik

Att Alliansen har lite problem med kombinationen Borgs järngrepp på kassakistan och småpartiernas lust att nalla i den har man ju förstått.
I förra veckan var till och med Reinfeldt själv där och nallade när han presenterade sina 55 miljarder till järnvägen.
Som regeringsskeptiker har man ju vant sig vid det här laget att en satsning egentligen är en neddragning som följs av en mindre återställare men nu verkar regeringen ha bytt taktik. Man satsar faktiskt men man gör det under extremt lång tid och vill få det att verka som det är en satsning nästa vecka.
Så är det i fallet med järnvägen och så är det i fallet med elitforskningen.
Alternativet - att redovisa nästa års insats (som betalas ut om man lyckas) som integrationsministerns satsning på utsatta områden från idag blir ju lite futtigt när man räknar på det.
200 miljoner fördelat på 15 stadsdelar som betalas ut efter hur de lyckas med sitt arbete att minska arbetslöshet i sina områden. Om alla lyckas lika bra betyder det 13,3 miljoner till varje område. Angereds Stadsdelsnämnd betalar ensam ut 260 miljoner kronor om året - bara till socialbidrag. Visst kommer några miljoner till göra en massa nytta men som en verklig hjälp att bryta utanförskap är det ungefär lika effektivt som en klapp på huvudet. Att de betalas ut i efterskott understryker den paternalistiska tanken.

Att bryta arbetslösheten bland de socialt mest utsatta grupperna i samhället blir inte lätt, den saken är helt klart men det kanske hade varit bättre att satsa på utbildningsmöjligheter för vuxna istället istället för att dra ner. Kanske satsa på att göra arbetsförmedlingen mer individanpassad istället för att passa in människor i program?
Dessutom jobba med bostadspolitiken, infrastrukturen och investeringsstöd?

Nog är det fint att regeringen ser de mest utsatta i samhället. Men istället för att ge en klapp på huvudet kanske man skulle fundera på att skapa en politik där de som har det sämst får det bättre på lång sikt och på allvar. Det borde socialdemokraterna också.



GP, SR, SvD, AB, SVT, SR, SvD, DI

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

De är genomskådade!

Om ni vill veta vad den moderatdominerade Alliansregeringen kommer att säga de närmaste månaderna så ska ni få det nu:

1. Socialdemokraterna måste svara på vem de ska regera med.
2. Ungdomsarbetslösheten är ett problem men det är inte så stort som man säger.

Svaret på fråga 1. är att det måste de inte alls. (även om Ulf Bjereld försöker) Under väldigt många år regerade Socialdemokraterna själva och i olika konstellationer mot mitten. Aldrig var det nödvändigt att ställa två block mot varandra.
I sammanhanget rekommenderas varmt Alliansfritt Sveriges analys.

Svaret på fråga 2 är att det är det visst.
Den alternativa verkligheten slår till igen och istället för att komma med svar på hur man ska lösa problem så trixas det med siffrorna när det gäller ungdomsarbetslösheten. Nu har man nämligen upptäckt att det är en stor andel studerande i siffrorna.
Det borde man veta eftersom det var borgarna som ville börja räkna på det här sättet inför 2006. Då var det viktigt för dem att visa på en stor arbetslöshet, nu är det viktigt för dem att visa att även om den är stor så är den inte så stor...

65 000 unga inskrivna på arbetsförmedlingen. Enligt Ungdomsstyrelsen ytterligare 40000 som varken jobbar eller studerar men inte heller söker jobb. Ingen av siffrorna är något man skojar bort i en handvändning.

Att många heltidsstudenter inte får extrajobb är kanske inget jätteproblem i dagens läge och det kanske är ok att avfärda dem.  Det är då mycket värre att det finns ett stort mörkertal, framförallt bland de som är långt från arbetsmarknaden som varken jobbar, studerar, söker jobb eller socialbidrag. De finns inte i statistiken men de finns. Det största utanförskapet är det som inte ens går att räkna på.

Ungdomsarbetslösheten är oavsett om den är jättestor, vilket statistiken och oppositionen visar, eller inte så stor, vilket regeringen hävdar, inte en synvilla. Den är verklig och den är otäck för de negativa konsekvenserna av att unga inte får fäste på arbetsmarknaden sprider sig långt bortom de personliga, det är hot mot fundamenten av välfärden.

Westerholm, Johansson, Norlin, Karlsson

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Munter, muntrare, Alliansen- arbetslinjen åt h-e, vem bryr sig?

...  förutom KD förstås.

Och Sveriges arbetslösa blir väl också muntra idag när Alliansens icke-politik ska se till att de får fler kamrater i Fas 3!

Det var ju en nyhet som Aktuellt åtminstone missade, att Arbetsförmedlingens nya prognos visar på ökad arbetslöshet de närmaste åren. (Nyhetstecken hade med den och några lokala redaktioner men det är väl inte riktigt detsamma?)
Folk vill tydligen inte jobba fast man får skatteavdrag när man gör det. Jäklar, vad lata svenskarna är!
Sanningen är att om du inte kan vara 100 procent 100 procent av tiden så riskerar du att hamna utanför och inte komma tillbaka. 
Det Reinfeldt slutat prata om, det han kallade utanförskapet, växer och riskerar i hög grad att permanentas med nuvarande politik.
Istället för att svara på frågor om detta får Reinfeldt breda ut sig i Aktuellt om hur bakåtsträvande Juholt är. Okommenterat, oemotsagt.
Inte heller Sveriges radio frågar Reinfeldt om den misslyckade arbetsmarknadspolitiken. Får väl se vem som får klä skott för den misslyckade politiken i den debatt (s) har begärt i riksdagen, inte lär det bli mr Invisible Reinfeldt i alla fall.

bloggat: Roger Jönsson, Oscarsson
SVT, SR, SR, DN, SvD, SR, LO-tidningen, Dagens Arena, Socialdemokraterna

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant, Mediekritik

bloggarompolitik.se

En fråga om människovärde III - alliansens snåla människosyn

Jag läser på SvD Brännpunkt två artiklar som får mig att gå i spinn, var och en på olika sätt, mot den fruktansvärda syn på den enskilda människan som allianspartierna visar upp.

Det första jag läser som får mig att reagera på alliansregeringens unkna syn på människolivs värde är en artikel på dagens SvD- Brännpunkt. Det är fyra socialdemokrater som skriver om den tekniska finess som gör att nära en miljard återförs från biståndsbudgeten till statskassan.

I själva verket rör det sig om avskrivningar på lån med ränta på ränta som ackumulerats under 30-talet år som nu avskrivs till deras fulla värde.

Istället för att på utrikesdepartementet jubla över den färska miljard man nu kan använda för att rädda människoliv, direkt och indirekt och utveckla länder så återförs pengarna till statsbudgeten där de kan användas till skattesänkningar för svenska löntagare. 

Jag har inget emot låga svenska skatter men jag har mycket emot att vi väljer svenska höginkomsttagare som mottagare av svenskt bistånd på en miljard istället för de människor det var avsett för.

Samtidigt tillförs ca 50 miljoner för att lindra svältkatastrofen på Afrikas horn. Plus ministerns timlön.

Det är så här. Sverige kan bidra till att framtida katastrofer minimeras. Sveriges insats via bistånd räddar liv och förbättrar framtidsmöjligheter på ett helt annat sätt än skattesänkningar för löntagare i Sverige. De framtidsmöjligheterna är något som västvärlden är skyldig jordens fattigaste länder.

Jag säger inte att en socialdemokratisk regering hade satsat astronomiska summor på bistånd (även om jag tycker att man borde) men att slå på trumman för att man "skänker" 50 miljoner, när man just har minskat sin budget med en miljard, det sticker i ögonen.

Den andra Brännpunktartikeln är från igår och handlar om Stockholms läns landsting och är ett svar till Helen Hellemark Knutsens artikel med rubriken Politiker får inte abdikera.

Det är framförallt en mening som sticker ut.

"Politiker kan inte och ska inte bestämma vem som opereras först."

SvD

Det är naturligtvis inte heller ekonomer som ska bestämma vilken patient som ska opereras först, vilket det kan vara i ett privat vårdalternativ. Den som bestämmer vem som ska opereras först är naturligtvis en sjukvårdskunnig person. Vad som skrämmer mig är att man inom alliansen i Stockholms län tror att det är på ett annat sätt i offentlig kontra privat verksamhet. Man tror att den läkare som opererar med en arbetsgivare med privat vinstintresse gör ett bättre jobb en den som "bara" gör det för att göra ett bra jobb och göra patienten frisk. 

Sammantaget ger de båda artiklarna en känsla av att Alliansens politiker känner vanmakt inför de möjligheter de har att förbättra samhället. De väljer istället att kliva upp på läktaren och sätta sig.


Bloggat: Gunilla Källenius, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Peter Högberg på ämnet

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik, Intressant,

bloggarompolitik.se

Vad blir kvar när moderaterna gjort sitt?

Vi har i detta land en regering som har sänkt skatten med 100 miljarder. Dessa 100 miljarder har fyllt fickorna hos de som är friska och har ett jobb att gå till.
Resten har fått det tuffare.

Nu försöker den moderatledda Alliansen även i valet i Västra Götaland sno ännu mer pengar för att lägga i fickorna på de som redan har. I det här fallet inte ens svenska skattebetalare utan på internationella vårdbolag.
Vårdbolag som i snitt hade en vinst på nära 20% förra året. I det sammanhanget försvinner snabbt de 3-400 miljoner man vill satsa på akutsjukvård ut i de skattebefriade oceanerna. Man är taktiskt nog väldigt luddig kring detaljerna när det gäller vad man vill sälja ut men att det ska säljas ut står klart. Kolla här. Dessutom har regeringen i vårpropositionen valt att dra ner bidraget till kommuner och landsting med totalt tre miljarder, dela det på befolkningen så förstår du att vi inte i längden får en satsning på jämlik och rättvis vård i regionen, snarare tvärtom.

För att locka väljarna att rösta på det blå alternativet så får dessutom Folkpartiet och Centerpartiet likt Petrus förneka kännedomen för de tre senaste budgetar som de varit delaktiga i att producera och rösta fram.
Moderaterna vill styra diskussionen till att allt är skit nu. Det kan bara bli bättre om någon annan får bestämma. Helst en entreprenör vars intresse är att göra allt så effektivt som möjligt. Men som Håkan Werner Linnarsson visar, av egen erfarenhet, så ligger inte entreprenörens intresse i att hjälpa den som behöver så mycket och så bra som möjligt. I entreprenörens intresse ligger att så snabbt som möjligt och med största möjliga ekonomiska utbyte bli av med patienten. dvs göra så lite som möjligt så fort som möjligt. Effektivt på pappret men patienten som blir forslad mellan institutionerna kanske inte tycker det är så.

Det är ju i själva verket så att det främsta intresset för sjukvårdsföretaget är sjukvårdsföretaget, inte patienten.
Jag kan nästan ingenting om sjukvård eller sjukvårdspolitik men jag inser att om man inte har befolkningens hälsa som primärt intresse så kommer man att misslyckas.
Det finns en vilja och kraft inom Socialdemokraterna att förbättra vårdens jämlikhet, det finns numera också ett sätt, även om väldigt mycket är kvar att göra. Det sättet kräver att vi behåller ansvaret för sjukvården inom det offentliga för att säkerställa en positiv utveckling som gynnar invånarna i Västra Götaland.

Bloggat: Håkan Werner Linnarsson, Barbro Hartvig, Nisse Lindblom, Sebastian Stenholm, Claes Krantz

GT Debatt, GT Ledare, Jonny Magnusson (m), SvD, Aftonbladet blogg, AB1, 

Netroots, Politometern, Bloggar.se

Fler bloggar om: Politik,  regionval Intressant?