13 juni 2012

Skendemokrati vid etablering av vinstdrivande förskola


Idag har jag varit med och fattat ett symbolbeslut som jag gärna ser att det blir större än så (t.ex. genom att du delar det här inlägget ;)).
Jag hoppas att vår signal kan vara av den typen som når igenom lobbyisternas bullervall och ända fram till partiledningen. Det här är vad allmänheten tycker och vad de flesta partiaktiva tycker. Då borde partiledningen lyssna.

Vad som hände var att den rödgröna delen av Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo gemensamt lade ner rösterna inför beslut om att godkänna att Fenestra AB köper en föräldrakooperativ förskola med montessoriinriktning.

Vi får inte säga nej. Det finns det en lag som säger. Därför blir nämndens beslut med nödvändighet att stötta förslaget. Idag lät vi borgarna besluta att stötta det.

Vår handling gör ingen som helst praktisk skillnad men det skulle rent ut sagt kännas fördjävligt att tvingas rösta ja bara för att nej inte var ett möjligt alternativ. Se det som ett tips om ni hamnar i samma situation själva.

Själva sakfrågan handlar om att vi nu, med lagtvång, öppnar dörren för ett bolag som räknar med 25% avkastning på sin investering att ta hand om en del av stadsdelens barn. Det är inte acceptabelt. Eller?
De senaste dagarna har det uppstått en viktig diskussion om vinstintresset. Triggat av Stefan Stern och besvarat av Anna Ardin och Mattias Vepsä m.fl.

Det här är en fråga där LO har ett kongressbeslut på att non-profit princip ska gälla i välfärden. Det är nu hög tid att partiet följer efter. Det gäller inte att begränsa föräldrars rätt att välja eller aktörer som har en verksamhet inom välfärden med non-profit princip som affärsidé. Det gäller att begränsa de aktörer som använder skattepengar, så mycket som möjligt, för att blåsa upp värden i välfärdsföretag som de med god avkastning kan driva och sälja vidare ibland t.o.m. utan att betala skatt i Sverige.
Vi måste ha aktörer som ser barnen i skolan, de äldre på hemmet och de sjuka i vården som något annat än resursenheter vilka ska ge mesta möjliga avkastning.

WesterholmHögberg
SvD

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

5 juni 2012

Den relativa hopplösheten - Reinfeldt har fel.




Jag befinner mig denna vecka i Novi Sad, Serbien, där vi träffar fackföreningsfolk för att prata om kommunikation och opinionsbildning via LO-distriktet i Västsveriges samarbete med Olof Palmes internationella center.

Det är utan tvekan en lektion i ödmjukhet. Serbien har 25% arbetslöshet, 50% ungdomsarbetslöshet, regeringskris och hyperinflation. Maffian köper statliga fabriker och de välutbildade lämnar landet. Den tidigare regeringens politik var dessutom direkt fackföreningsfientlig.

Jag måste beundra de fackliga kämpar som i detta läge med gott humör pratar om att vara offensiva men det är klart, vad är alternativet?

När jag nu befinner mig här, är det då lättare att köpa regeringens tal om relativ fattigdom och att politiken att sänka lönenivåer och förväntnngar kanske är sund?

Nej, snarare tvärtom. Om ett land som Serbien som är apbilligt att investera i inte är intressant, hur ska Sverige kunna konkurrera med pris, oavsett hur man ser på det.

Situationen i Serbien gör mig tvärtom än mer övertygad om att den väg vi måste gå är den väg som LO och Socialdemokraterna båda har pekat på. Det är via god utbildning och en god miljö där innovation och kreativitet kan skapa investeringar i framtidens arbetsplatser som Sverige kan konkurrera. Att sänka trösklarna är fel väg, vi måste höja kvaliteten.

Det gör vi genom att låta skolan få kosta mer, att ge våra lärare större möjlighet att utöva sitt yrke och ägna mindre tid åt administration. Att minska barngrupperna på lågstadiet.

Frågan är hur vi ska finansiera det när vår ekonomisk-politiska talesperson säger att vi inte ska höja skatten - på någonting egentligen! Även de konstiga rut- och rot-avdragen ska vara kvar.

Vad blir skillnaden mellan en socialdemokratisk och en borgerlig regering egentligen? För de allra flesta troligen ingen alls. Den stora frågan är om det kommer att göra skillnad för de som verkligen behöver det - barnen i skolan.
Idag tvivlar jag men jag hoppas att vår kongress nästa vår berättar för partiledningen att vår framtid måste få kosta. Jag vill inte att Sverige ska bli som Serbien, även om en fem-minuters taxiresa bara kostar 15 kr.

På ämnet: Göran Johansson
Peter Högberg

Läs fler bloggar på Netroots

SvD
- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Novi Sad, Vojvodina, Serbia

4 juni 2012

Snabbanalys av en opinionsundersökning - missnöjet med moderaterna växer

Dagens SCB mätning visar bara en tydlig sak.
Det är när jag tittar på Göteborgs-siffrorna som den dyker upp.
I Göteborg har Socialdemokraternas sympatier ökat med 15 procentenheter sen i november.
Den analys det ger är att visst, socialdemokraterna är på rätt spår efter partiledarbytet men framförallt har opinionen svängt för alliansen. Jag tolkar siffrorna som mer av missnöje med regeringen och moderaterna än förtjusning över ett återuppståndet socialdemokratiskt parti. Det krävdes inte några större nyheter för väljarna att byta sida, bara lite stabilitet.

Nu är läget att det tidigare stenhårda förtroendet för Reinfeldt har luckrats upp. (I Göteborg finns inga lokala företrädare som matchar Anneli Hulthén). Det är ett kraftigt missnöje mot att regeringen väljer att dribbla med siffror istället för att komma med åtgärder. Att man uppmanar Socialdemokraterna att presentera förslag istället för att ägna sig åt att regera landet.

Den andra delen av analysen är att missnöjet snabbt kan växla och åter hamna på socialdemokraterna. Det kommer att krävas mer än hittills av partiledning och lokala företrädare för att förtjäna det förtroende som opinionen har idag. Om kongressen 2013 inte ger besked som väljarna uppfattar som framtidsinriktade kommer valen 2014 vara oerhört svåra att förutsäga utgången av, lokalt, nationellt och på EU-nivå.

En tredje analys är att det finns i nuläget inget som talar för att det finns fyra allianspartier i riksdagen hösten 2014, frågan är om det är två eller tre?

På ämnet: Martin Moberg, Krassman,
AB, SR, GP

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

3 juni 2012

Den skeva balansen i samhället ger sämre skola i Göteborg.

Jag är en nykomling inom politiken så ofta för att förstå och jämföra så får jag använda erfarenheter från andra områden. Ett sådant är basketsporten.
Sverige är ett land som sticker ut på ett väldigt negativt sätt. Vi har fattiga klubbar med få anställda tränare. Vilka tränar då dessa avlönade personer?
Nästan alltid eliten. Vilka tränar då de som har störst möjlighet att lära sig, dvs nybörjarna?
Nästan alltid nybörjartränare eller föräldrar.
I ett land som Litauen med stora framgångar inom basketsporten har man mycket erfarna tränare på nybörjarna, för att grunderna ska bli så bra som möjligt.

Ni kanske förstår min övergång till politiken och samhällslivet?
Även här så finns det ont om pengar. Även här prioriterar vi de som redan har kommit en lång bit på väg, se bara på lönetrappan för lärare.
Jag skulle vilja se en förskjutning av prioritering. En långsiktig plan för att höja prioriteringen där den betyder mest. En bra förskola ger kognitiva förutsättningar som kan förvaltas i de första skolåren och dramatiskt öka förutsättningarna att klara högre stadier och därmed gymnasieskolan. Tänkte visa två grafer från LOs rapport om full sysselsättning, för att visa varför detta är så viktigt.
Jag kommer säkert återkomma till dessa igen men vad de visar är att resultatet i grundskolan avgör dina resultat i gymnasiet och därmed hur det går för dig.
Utan gymnasieexamen är du, kort sagt, körd. Det viktigaste för att ta dig dit är en lyckad tid i grundskolan.
Hur kommer det sig då att man i Göteborg låter politikerna med sämst förutsättningar vara ansvariga för grundskolan? Det påminner inte så lite om hur vi gör inom basketsporten. Det händer inte ofta men idag så håller jag med GPs ledarsida som skriver:
"...hur dyrt det blir för såväl Sverige som varje enskild stadsdel när fler unga människor slås ut i brist på rätt stöd.
Utan allmänt bättre skolresultat och fler elever som klarar målen, försämras Sveriges framtidsutsikter."
Jag vill gärna vända på den politiska strategin att målstyra verksamheter (vilket ofta kan vara improduktivt), lägga mer tid och kraft på de lokala verksamheterna, mindre på storslagna planer och helikopterperspektiv.
För mig hade den bästa presenten till Göteborg 2021 varit en grundskola där alla barn är godkända. Då kan vi fira 450 års jubileum 2071 med pompa och ståt!

I förlängningen så är det jag föreslår inget annat än en revolution av det nuvarande politiska systemet. Där det lokala värderas högre än det centrala. Nu ligger ju beslutsmakten på det centrala så det är många väderkvarnar som måste bekämpas innan detta blir verklighet. Till  häst kamrater!

Läs Johan Westerholm om att Socialdemokraterna har fel medlemmar.
Ulrica Brogren om fritidspolitiker, vara eller icke vara
Martin Moberg om att skolan har ett uppdrag att utjämna socioekonomiska skillnader
fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

1 juni 2012

The promised land

Om dagen känns lite tung och om du funderar på om det är så här det ska vara.
Gilla inte läget. Låt dina drömmar och din kraft förenas i att förändra din värld och din vardag. Dela med dig av dina tankar, låt dina vänner vara med på resan.

Här är lite inspiration:


Läs Lennart Holmlund om Kålle, Sanna Rayman om att regeringen ska utreda om den har gjort något.
Johan Westerholm om den flintskalliges diplomati.

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik