Visar inlägg med etikett politisk vardag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politisk vardag. Visa alla inlägg

11 april 2016

Det kom ett brev om boenden för flyktingar - här är mitt svar. #politiskvardag


I samband med förslag om att bygga tillfälliga modulbostäder för nyanlända på ett antal platser i Göteborg har många medborgare varit väldigt noggranna med att påpeka exakt hur dålig idé de tycker att det är. Sverigedemokraterna har varit aktiva och bland annat startat en negativ Facebookgrupp där tonen varit mycket hård. De senaste veckorna har det lugnat ner sig men i natt fick jag återigen brev.

För att ni ska få chansen att se både hur den här typen av brev oftast är skrivna och hur jag svarar väljer jag att publicera det här. Ett brev till mig som ersättare i kommunfullmäktige är en offentlig handling, liksom mitt svar på det därför anser jag inte att jag äventyrar någons integritet med att svara så här offentligt.

Först brevet:
God kväll Staffan

Socialdemokraterna har i allra högsta grad varit delaktiga i att försöka exploatera några av stadens pärlor för att bygga temporära bostäder. Man har med stor precision valt ut ett antal platser som är viktiga för medborgarnas rekreation, friskvård och återhämtning. Inte för att det är bästa eller billigaste platserna att uppföra temporära bostäder utan för att driva igenom sin politiska ideologi. Platserna har valts utan dialog med medborgarna och utan hänsyn till den skevhet i könsfördelning som enligt forskning, av professor Valerie M Hudson, leder till fler våldsbrott, egendomsbrott och brott riktade mot kvinnor i samhällen med överskott av män. Vidare har jag hört att det är många politiker inom båda blocken som är djupt bekymrade vad gäller säkerheten och den otrygghet som växer fram i Göteborg, den enorma kostnaden samt det faktum att nyanlända i många avseenden tränger undan medborgare (förtur till förskola och skola, tandvård mm) hur det relaterar till likabehandling. Jag har även sett hur stadsdelsnämnden vinklar mötesanteckningar och utelämnar kritiska synpunkter med hänvisning till att anteckningarna inte är allomfattande och att mötesantecknaren bestämmer vad som tas upp. Kort sagt är hela den demokratiska hanteringen kring detta ärende ett stort skämt som redan lett till ett enormt förtroendetapp för politiker i Göteborg. Jag har även blivit varse att partipiskan viner inom alla partier och att enskilda ledamöter inte vågar stå för sin personliga åsikt då de riskerar att mista sina nuvarande uppdrag och framtida möjligheter. Jag hoppas att någon vågar redovisa den verkliga kostnaden för dessa modulhus och de sociala konsekvenser detta experiment medför för de familjer som av säkerhetsskäl väljer att flytta. Jag har varit i kontakt med familjer som redan har sålt sitt boende, familjer som planerar att sälja samt familjer som letar ny förskola för sina älskade barn. Jag har skickat uppemot 200 mail till politiker och säkert hundra frågor till den speciella frågelådan utan att få några svar.

Nu vill jag höra ditt svar, inte gruppledarens eller någon tjänstemans, utan ditt personliga svar.

Hur mycket kommer det här att kosta (byggkostnad, drift och underhåll, säkerhet, ersättning av restvärde, återställning av mark mm).
Hur många Familjer är acceptabelt att köra iväg från sina hem. 
Med vänlig hälsning
XXX XXX
Skattebetalare och uppdragsgivare till Göteborgs politiker

PS Blir det temporära boenden vid Askimsbadet så lämnar vår familj Göteborg och förmodligen även Sverige. Så illa är det DS
Och så här svarade jag.
Hej XXX. 
Kan börja med att konstatera att vi har väldigt olika bild av vad besluten om tillfälliga boenden betyder. För mig är det självklart att det är i de delar av staden där få nyanlända bor som tillfälliga boenden ska placeras. 
Om vi ser specifikt på placeringen vid Askimsbadet delar jag inte din oro att det minskar tillgänglighet till badet och de områden som människor idag faktiskt använder till rekreation. 
Känslan av otrygghet är ett stort problem i Göteborg. För att minska den behöver vi minska den sociala segregationen, främst genom att blanda olika typer av boende i hela staden. 

Du har två frågor i slutet av ditt mejl. 
Jag har inga detaljkunskaper kring kostnaden av modulbostäder. Däremot vet jag att det blir oerhört dyrt om staden tvingas köpa boendeplatser av privata entreprenörer. Vi vet att staden behöver ta ansvar för ett stort antal nyanlända de närmaste åren och att det idag är en oerhört trängd situation på bostadsmarknaden där de tillfälliga boendena kan innebära viss lättnad. 

Din andra fråga, liksom framställningen tidigare i brevet anser jag är ett resultat av en brist på empatiskt tänkande och en vilja att skapa negativa bilder av framtiden som utgår från en vanföreställning vad dessa boenden innebär. Vi driver inte någon från sitt hem. Vi bygger nya hem till några som har flytt krig och förföljelse och inte längre har kvar någon plats att kalla hemma. 

Vänliga hälsningar
Staffan Lindström
En ytterligare personlig kommentar som kändes onödig att ta med i brevet är att om XXX och hans familj på grund av tillfälliga boenden lämnar Sverige som ett slags flyktingar är det lite ironiskt. Om det vore en förlust för Göteborg och Sverige? Den frågan väljer jag helst att inte besvara.

22 mars 2015

Så jävla inkompetent är jag inte!

Det ska fan vara politiker. Senaste veckan har jag sett folk kalla oss för korrupta, verklighetsfrånvända och usla på väldigt många mer eller mindre fantasifulla sätt. Antingen det gäller trängselskatt eller våldet och de sociala problemen i samhället.

Jag vill att ni ska veta att jag också är jävligt frustrerad. Jag kan inte gå omkring och tycka att vi lyckats när de sociala spänningarna bara växer. När resurserna för förebyggande verksamhet är svåra att försvara. När klyftorna växer och den sociala segregationen blir allt större. När förskolan och skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag. När barn och unga hamnar på sidan av samhället för att våra system inte passar dem.
När pengar och bilar känns viktigare för den politiska debatten än alla barns framtid.

Men istället för att skälla och leva på en abstrakt och heterogen grupp av människor så försöker jag hitta vägar. Precis som alla andra politiker. Hitta underlag och idéer som ska göra saker bättre. Driva frågor, i partier, i nämnder och parlament. Jag är ingen idiot, jag är inte inkompetent och jag är inte korrupt. Men det är inte så jävla lätt ändå.

När jag ser Stefan Löfven i Biskopsgården ser jag Jahja vid hans högra sida och Saida vid hans vänstra. Gudarna ska veta vad de ger av sina liv till Biskopsgården och Göteborg. Jag är full av beundran för många av mina kamrater som inte bara är engagerade i sitt parti men också på många andra sätt i sina lokala sammanhang. Utan dem, utan oss, hade det inte sett bättre ut. Det kan jag lova.

Är du förbannad på "politikerna"? Bli en själv, du behövs.
Är du förbannad på den sociala oron? Engagera dig i civilsamhället, du behövs.
När du deltar i samtalet, när du också försöker att förändra, då får du kalla mig vad du vill.

När man ser på förtroendemätningar av olika yrkeskategorier ligger politiker och journalister i botten. Det är väl antagligen rätt och riktigt men ibland undrar jag om det beror på att folk inte får precis det de själva vill, att det är lite gött att ha något att skylla på när något blir snett. Ungefär som att föräldrar skyller på "skolan" för att deras barn inte gör läxorna.

När vi tittar på våra politiska mål så är de bra. Ibland saknar de förvisso problematisering men de är bra. Politiken vill rätt saker. Att de inte blir verklighet är naturligtvis också vårt fel men att vi inte vill något och inte gör något annat än smörjer kråset är förolämpande och fel.

fler blogginlägg på PolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

6 augusti 2014

#ReinfeldtRinger - mina personliga favoriter

Ibland får man skoja om allvarliga saker.
En sådan är landets statsminister Fredrik Reinfeldt.

Den moderata kommunikationsavdelningen valde idag att lägga upp en bild på Reinfeldt där han uppges prata med Västmanlands landshövding om läget i skogsbranden.

En bild på en arbetande och engagerad statsminister bakom sitt skrivbord.
Tyvärr är bilden alltför lätt att skoja med och på Twitter uppstod snabbt hashtagen #ReinfeldtRinger
Här följer originalbilden och några av mina personliga favoriter:



Min personliga favorit!

Kolla in själv och hitta din favorit :)
fler blogginlägg på PolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik 

27 september 2012

Är en politiker modig eller dum?

Jag har kommit fram till att som politiker så är man antingen modig eller dum.
Anledningen är att man gör något som "resten" av befolkningen verkar sky.
Politiker tar ansvar. Inte bara för sig och sitt utan för det som är vårt gemensamma. Som belöning för detta ansvarstagande får man brottas med dålig offentlig ekonomi och folkets förakt. Tack och bock.

Lyssna på Anders Borg och Magdalena Andersson, ansvar är nyckelordet, den som är mest ansvarsfull vinner. Tänk då på att också när det ska avkrävas ansvar vid ett misslyckande är det den ansvarige politikern som står i strålkastaren - oavsett vilka möjligheter den haft att påverka händelsen i sig.

Den nivå vi som är politiker skulle vilja skylla på varje gång något går åt helvete heter förvaltning och är en administrativ och operativ enhet. Det kan vi dock inte för vi är ansvariga för hur förvaltningen fungerar.

Resultatet av detta ansvar kan vi se tydligt i dagpolitiken. Där har det har spridit sig en rädsla för risker, för oförutsägbarhet och för att göra saker på nya sätt. Det finns en flod av "kvalitetssäkring", måldokument, styrdokument, uppföljningsdokument och också en massa instanser som ska hantera dessa dokument. Det är det här vi i normalt tal kallar för byråkrati. Ibland är det utmärkt med byråkrati, t.ex. när det handlar om känsliga uppgifter rörande enskilda personer. Oftast är det bara en jävla massa tid och papper som inte leder till förändring eller överblick.

Vi måste ju ha beslutsunderlag som politiker, det är klart, om man däremot behöver vara kroppsbyggare för att orka bära hem underlaget, professor för att förstå det och ha fotografiskt minne för att hinna läsa det så är det uppenbart att det är väldigt svårt att ha koll på konsekvenserna av alla sina beslut.
Ansvaret kommer man ändå inte undan.

Så frågan återstår, är man dum eller modig som politiker?
Dum för att man tar ansvar för saker man inte vet konsekvenserna av eller modig för att man tar ansvar för att andra gör det man förutsätter och föreslår.

Varför utsätter jag mig för det här? Jag tror att det beror på att jag gillar att vara en del av något som är större än mig själv, större än någon enskild. Del av något som aldrig blir färdigt och aldrig perfekt men där var och en som vill tillräckligt mycket kan göra skillnad. Jag hoppas att det blir till det bättre men inser att jag riskerar att behöva ta ansvar för det motsatta. Oavsett vems felet är.

Martin Moberg om apotekseländet
Jana Nilsson om att vi behöver en ny regering
Ola Möller om att nu blir det ett jäkla liv
Peter Högberg undrar om igår

fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se 
Fler bloggar om: Politik