Blev slagen av häpnad igår och idag när jag ser mediernas okritiska redovisning av antalet nya jobb den sänkta krogmomsen har skapat. Gapet består främst i bristen på fördjupning i siffrorna.
Men alldeles oavsett om vi anser att jobb som kostar skattebetalarna en miljon om året är väl investerade pengar visar ökningen av lönesummorna i hotell- och restaurangbranschen att den klarar sig väl i konkurrensen trots en annalkande lågkonjuktur och stora problem framförallt för exportindustrin.
Paradoxen i den borgerliga politiken är att den litar på en grupp resursstarka ska konsumera allt mer för att hålla igång hjulen i ekonomin, de som verkligen skulle stimulera konsumtionen om de får mer - de resurssvaga - ska däremot ha det fortsatt tufft. Det kanske inte verkar vara paradoxalt men om man ser till deras syfte att sänka priset på arbete för att fler ska få jobb är det oerhört konstigt att göra villkoren på arbetsmarknaden sämst för de som ska få de "nya" jobben.
Det är via jobbskatteavdragets och den nedmonterade a-kassan som trycket på reservationslönerna ska öka. Folk ska jobba mer för mindre betalt helt enkelt. Att de som har minst får mindre stimulerar knappast konsumtionen? Att vi i Sverige börjar få en klass bestående av working-poor är uppenbart, inte minst inom restaurangbranschen där tillsvidaretjänsterna inte direkt står som spön i backen.
Kort sagt så siktar regeringen på ökad lyxkonsumtion, gärna för lånade pengar. Man subventionerar restauranger dubbelt via moms och arbetsgivaravgift för unga, subventionerar boende i hus framför lägenhet, skapar störst konsumtionsutrymme för de som redan har mest inkomster. Det är inte bara en politik som minskar den samhällsnyttiga jämlikheten, det är också en politik som vädjar till egoism istället för gemenskap.
Priset är otrygghet och svårighet att försörja sig själv för de som är längst ned på inkomstskalan. De som utför tjänsterna till de välmående. Är det värt det?
Ett litet förtydligande. Jag tycker det är alldeles utmärkt om människor lägger sitt ökade konsumtionsutrymme på en resurs som de ändå hade använt -mat, istället för att köpa prylar. Det är bara en stor j-a fråga om ägarna till de som säljer mat borde vara subventionerade med sänkt moms?
Bloggat har
Alliansfritt Sverige med frågor till försvararna av sänkt krogmoms.
Martin Moberg om ett dyrt branschstöd
Leine Johansson om vem föder vem med restaurangmomsen
Men alldeles oavsett om vi anser att jobb som kostar skattebetalarna en miljon om året är väl investerade pengar visar ökningen av lönesummorna i hotell- och restaurangbranschen att den klarar sig väl i konkurrensen trots en annalkande lågkonjuktur och stora problem framförallt för exportindustrin.
Paradoxen i den borgerliga politiken är att den litar på en grupp resursstarka ska konsumera allt mer för att hålla igång hjulen i ekonomin, de som verkligen skulle stimulera konsumtionen om de får mer - de resurssvaga - ska däremot ha det fortsatt tufft. Det kanske inte verkar vara paradoxalt men om man ser till deras syfte att sänka priset på arbete för att fler ska få jobb är det oerhört konstigt att göra villkoren på arbetsmarknaden sämst för de som ska få de "nya" jobben.
Det är via jobbskatteavdragets och den nedmonterade a-kassan som trycket på reservationslönerna ska öka. Folk ska jobba mer för mindre betalt helt enkelt. Att de som har minst får mindre stimulerar knappast konsumtionen? Att vi i Sverige börjar få en klass bestående av working-poor är uppenbart, inte minst inom restaurangbranschen där tillsvidaretjänsterna inte direkt står som spön i backen.
Kort sagt så siktar regeringen på ökad lyxkonsumtion, gärna för lånade pengar. Man subventionerar restauranger dubbelt via moms och arbetsgivaravgift för unga, subventionerar boende i hus framför lägenhet, skapar störst konsumtionsutrymme för de som redan har mest inkomster. Det är inte bara en politik som minskar den samhällsnyttiga jämlikheten, det är också en politik som vädjar till egoism istället för gemenskap.
Priset är otrygghet och svårighet att försörja sig själv för de som är längst ned på inkomstskalan. De som utför tjänsterna till de välmående. Är det värt det?
Ett litet förtydligande. Jag tycker det är alldeles utmärkt om människor lägger sitt ökade konsumtionsutrymme på en resurs som de ändå hade använt -mat, istället för att köpa prylar. Det är bara en stor j-a fråga om ägarna till de som säljer mat borde vara subventionerade med sänkt moms?
Bloggat har
Alliansfritt Sverige med frågor till försvararna av sänkt krogmoms.
Martin Moberg om ett dyrt branschstöd
Leine Johansson om vem föder vem med restaurangmomsen
Fler bloggar om: Politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar