Staffans sommartal 2: Jävla flax

Jag har haft en väldig massa tur. Jag föddes av “rätt” föräldrar i “rätt” tid och i “rätt” land. Den enda som påverkar min lycka och framtid är jag själv.
Jag behöver inte oroa mig för någon form av diskriminering, som svenskfödd med svenskfödda föräldrar, man, heterosexuell, välutbildad och stadigt socialt liv, mitt i livet, är jag en av de privilegierade, liksom mina barn är det. 

Rädda barnens site: Livetslotteri.se

 Det som är fascinerande är att även om jag har och har haft det väl förspänt genom livet ändå bara är ett drygt halvår från en möjlig social krasch med det socialförsäkringssystem vi har idag. 
Vi liksom de flesta andra har ingen årslön på banken. 
Vi liksom de flesta som äger sin bostad i vår ålder har väldigt stora lån som vi knappt amorterar på alls. 
Vi får helt enkelt, som de flesta andra, hålla tummarna för att sjukdom och/eller arbetslöshet håller sig borta från vår horisont. 


 Det är med skam som jag ser på nedmonteringen av a-kassa och sjukförsäkring. Det innebär nämligen att även relativt korta perioder av sjukdom och arbetslöshet skapar oerhörda ekonomiska och sociala bekymmer för väldigt många, råkar man dessutom bli sjuk eller arbetslös under en längre period så kommer en raserad privatekonomi som ett brev på posten. 


I mitt förra sommartal skrev jag om tryggheten som förutsättning för utveckling. Det kan även vara en förutsättning för framgångsrik rehab eller för en lyckad omställning till ett nytt jobb, ett man vill ha och passar för. 


Det är dock väldigt lätt att se att i min skyddade värld blir allt enkelt. Det är den tillvaron jag önskar åt alla. Idag blev jag väldigt tydligt påmind av Johanna Karlsson i Sydsvenskan, som skriver om livet på en restaurang på Möllevången i Malmö, att vardagen för väldigt många i dagens Sverige går ut på att klara sig till nästa dag. Läs hennes text du också. Det är en ingång till en värld som påminner om Comorrans Neapel eller den ruffiga delen av Marseille. 


 Att vardagsliv för många människor i Sverige är väldigt långt från min trygga tillvaro är något som jag måste ha väldigt långt fram i hjärnbarken när jag som politiker ska fatta beslut som framförallt påverkar dem som inte hade min tur. 


 Att jag är socialdemokrat har inget med tur att göra. Det är ett val jag gjort för att så många som möjligt ska kunna sitta på sin semester och tänka på vilken tur de har haft och att även de vill förändra världen så att ännu fler kan få samma tur! 

Läs Röda Berget, Göran Johansson, Ola Möller

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?