23 februari 2012

Allt, allt, allt kokar ner till skolan och barnen

Det är bra att det blossar upp en diskussion om de allt sämre socialförsäkringarna och att människor inte kan leva på varken a-kassa eller pension.
Samtidigt tar det fokus från det som är ännu viktigare - hur ska vi göra för att fler ska lyckas i livet? Hur ska vi göra för att öka innovationskraft, minska ungdomsarbetslöshet och social utslagning. Hur ska vi säkra framtiden för våra barn?

Det finns EN sak som är helt central för att vända den negativa utvecklingen - det är att se till att alla barn lämnar högstadiet med godkända betyg och att fler orkar hela vägen genom gymnasiet. Den resan börjar redan i förskolan.

I min värld är den insats som förebygger problem viktigare än den som behandlar problem, för då kommer de problem vi måste behandla helt enkelt bli färre. 
Därför är det för mig det allra viktigaste att utveckla förskolan och  skolan.
Låt oss inte glömma att väldigt många barn klarar skolan utan några problem. Den skola vi har är alltså bra för några. Av någon anledning är det så att skolan verkar vara bäst för dem vars föräldrar har en högskoleutbildning. Enligt mitt sätt att se på saker så är det lite onödigt, de barnen kommer antagligen att klara sig genom vilken typ av skola som helst.


Att vi misslyckas i skolan är helt uppenbart oavsett skäl, oavsett om det är Björklunds eller sossarnas fel. Mitt recept är inte då att fortsätta gräla om det förflutna och försöka göra politik på att man har funnit Lösningen.
I min värld så vet nog de flesta vad som behövs, just där de finns. Ge dem förutsättningar att göra det.
Fråga en förskolelärare, en lågstadielärare eller rektor vad de behöver för att förbättra kvaliteten på det pedagogiska innehållet just hos dem och de kommer att svara dig.
Idag så försöker vi på något sätt jobba oss runt problematiken istället för att gräva där vi står. Vi mäter mer, vi utvärderar, vi pratar men vi gör väldigt lite förändringar i barnens vardag. Det är fortfarande för många barn i förskolegrupper och skolklasser, det är fortfarande för få vuxna som ser barnens enskilda behov. Det  är fortfarande för många barn som mår psykiskt dåligt pga mobbing eller stress.


I ett första steg i Göteborg behöver vi egentligen inte göra något annat än att värdera lokaler annorlunda. Idag blir lokalkostnaderna det som stjälper en liten skola. Antingen det eller någon annan administrativ kostnad som gör att Stadsdelsnämndens utbildningsbudget spricker. Ja, personalen är den överlägset största posten i skolans kostnader men i budgetar utan marginaler blir även lokaler och hyror avgörande. Det är därför extra klädhängare sätts in i var och varannan förskolevestibul runt om i stan.


Hyresfrihet för kommunala lokaler för skola och förskola vore ett första steg. Det är ingen kostnad egentligen eftersom lokalkostnaderna är en internpost i kommunens rundgång.
Jag är säker på att det skulle öppna möjligheter till lokaler som är bättre för barnen, speciellt de små. De vars start är avgörande för hur det ska gå i fortsättningen.


Läs Johan Trouvé om ABC i Gettoskapande, Peter Santesson om Rosengårdsskolan, Utredarna om skolpolitiken, Martin Moberg om nytt fokus för (s), Sourze om barnen som spelmarker i ett globalt skolkasino, Mediesverige.se om journalistik kring teknik i skolan, Cornucopia om vinstintresse i skolan, Utredarna om att ungdomsarbetslösheen inte är LAS fel.

GP, GP, Dagbladet, GP, Dagens Samhälle, SvD


fler blogginlägg på NetrootsPolitometernBloggar.se
Fler bloggar om: Politik, Intressant,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar