Lyssnade på låten nedan igår morse när jag åkte in mot stan och tänkte att Socialdemokraterna och Håkan Juholt skulle behöva en sån här vän just nu, som Johnny Cash sjunger om i Bridge over Troubled Water, en vän som ställer upp men som också ger frihet.
Det är ett högt tonläge i den interna debatten på nätet just nu och har egentligen varit det sen det som borde varit ett internt bråk kring höstbudgeten läckte ut.
Att leda en organisation som är allt annat än stabil kräver mycket av de som förväntas göra det, det är därför Jämtin och Juholt får välförtjänt intern kritik. Samtidigt är det en organisation där många stretar mot förändringar när en förändring riskerar att drabba dem personligen.
De personerna behöver också en vän. Så att de vågar släppa taget om partiet vars idéer är större än någon organisation eller någon person.
Det är lite läskigt att partiet kan uppfattas vara i fritt fall när det i själva verket jobbas flitigt på många håll i landet för att förändra och öppna upp organisationen och uppdatera politiken. Jag tar själv del i det arbetet i Göteborg.
Det jag efterlyser är goda exempel på saker partikamrater har gjort ute i landet, på nätet eller på gatan eller på scenen eller i köpcentret eller whatever. Jag vill att dessa goda exempel ska vara det man möts av på socialdemokraterna.se och på partidistriktens hemsidor över hela landet.
Tills dess - melankolisk uppmuntran i världsklass!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar