11 augusti 2010

Varför sosse - om barnfattigdom och mjuka värden

Världens modernaste man, Michel de Montaigne skriver "i värsta fall kan denna motbjudande frihet att framställa sig ur två aspekter - handlingarna på ett sätt - orden på ett annat - vara tillåten dem som berättar om ting" i sina Essäer uppdaterade 1588.
Det finns därför anledning för mig att berätta om varför jag är socialdemokrat i ord och handling och det finns också skäl att ifrågasätta varför andra säger en sak och gör en annan.
Jag blir kort sagt ledsen och förbannad att ett ord som barnfattigdom existerar och galet arg på att den ökar i Sverige 2010! Jag blir trött när system förändras till att gynna ett fåtal (antagningen till universitetet). Jag blir superarg när människor betraktas som bidragstagare när de är sjuka eller föräldralediga och får betala mer skatt än den som jobbar.
Jag blir vansinnig när den som är utan jobb inte har möjlighet att delta i aktiviteter på arbetsförmedlingen de första 90 dagarna.
Jag grundar min tro på socialdemokratin i den övertygelsen om att mitt parti är det som är mest intresserat av att bygga ett jämlikt samhälle. Ett samhälle där rik och fattig är relativa begrepp men inte faktiska. Jag vet att den svenska socialdemokratin har kämpat i över 100 år för alla människors lika värde, det är mer än man kan säga om något annat parti.
Det finns också något nytt inom socialdemokraterna idag. Åren i opposition har inte enbart varit av ondo, det har behövts att dammas av och köpas nytt i den garderob av tankar som ska skapa ett Sverige som har framtidshopp och där alla har samma möjligheter till framgång.
Jag tror på ett Sverige där de mjuka värdena har större plats, där kunskap och gemenskap är de viktigaste begreppen, ett Sverige där "De andra" inte skrämmer, där barnen är nyfikna och har möjlighet att utforska sin värld i en trygg och tillåtande miljö där prestationskraven är nedtonade.
För att göra detta inlägg extra långt och snårigt tänkte jag också nämna två områden till där jag är säker på att en progressiv politik är att föredra. Jag vill bo i ett samhälle som tar klimathotet på allvar, där vi har stora möjligheter att jobba internationellt för att öka samarbetet mellan stater för att minska mänsklig miljöpåverkan. Jag tror att en rödgrön regering i Sverige kommer att göra detta till ett ekonomiskt och kunskapsmässigt tillväxtområde i mycket högre grad än en alliansregering.
Jag vill också slå ett slag för en internationell politik som bygger på att utveckla frihet och demokrati framför att med vapenmakt intervenera "skurkstater", här har Sverige en lång tradition av socialdemokratisk utrikespolitik att försvara som nu luckras upp av Mr Bildt i den svenska undfallenheten mot Nato och USA.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar