Överlevde du din arbetsvecka?

Varje vecka dör en person på jobbet.
Idag kl. 12 har LO uppmanat alla arbetsplatser att hedra dessa med en tyst minut kl. 12.
Jag hoppas att många, många deltog i denna tysta och värdiga manifestation.
Min hederbetygelse är detta inlägg.
För att det ska bli färre som dör på jobbet i framtiden så är det mycket som måste förändras. Attityder, säkerhetsutrustning, arbetssituationen i stort. För även om en i veckan inte låter särskilt mycket så döljer varje död person tiotals skadade.
Varje skadad döljer tiotals andra som dör varje år pga yttre faktorer på sin arbetsplats t.ex. via skador på luftrör och annat.
Detta mörkertal accentueras av att den psykosociala arbetsmiljön för tusentals människor skapar problem med stress, trötthet och depression som följd.
Vad kan vi då göra?
Vi kan i motsats mot vår regering agera politiskt eftersom insikten om att friska människor kostar samhället mindre och deras arbete ger mer borde vara allmän.
Detta gör vi genom att återupprätta arbetslivsforskningen och öka arbetsmiljöverkets resurser.
Vi kan också se till att ledarskapet och arbetssituationen premierar säkerhet och försiktighet framför chansningar. De som dör på jobbet är ofta ganska unga män i kända riskbranscher. Eftersom vi vet detta så vet vi också var arbetsgivarnas insatser bör koncentreras.
Men eftersom en sådan utveckling och ett sådant handlande skulle gå på tvärs med vår nuvarande regerings alla åtgärder är detta ytterligare ett område där socialdemokraterna har ett digert uppdrag från 2014 och framåt.
LO- Mitt Sverige
Arbetet
Göran Johansson
- Posted using BlogPress from my iPad

Ett individuellt kontrakt - rätt håll på en lång väg!

Jag tog idag del av den presskonferens där socialdemokraterna presenterade ett förslag för ungdomskontrakt.
Själva förslaget kan ni läsa här.
För mig är det här rätt väg att gå även om jag tycker att självaste Mr Lövfen är lite onödigt noga med att påpeka kravet om "anställningsbarhet" hos individen. Ett kontrakt förutsätter ju en insats från båda parter.
Invändningen är dock bara på retoriken, inte på förslaget.

Det jag framförallt gillar är att man väljer att ta en liten del av de pengar som idag smetas ut över alla unga som redan har jobb i form av sänkt arbetsgivaravgift. En politik som i första hand leder till bättre marginaler hos arbetsgivaren och i andra hand att den ungdom som redan har ett jobb kanske kan vara lite tryggare. Några fler jobb ger det inte.

Dessa pengar kommer nu att användas för att skapa individuella kontrakt för de unga som inte har gymnasiekompetens, så att de får förutsättningar att plugga färdigt. Det är nära nog är en förutsättning på dagens arbetsmarknad för att få jobb. Den som bara har grundskola har en ytterst begränsad arbetsmarknad.

För att visa den statistiska vikten av att ha en gymnasieutbildning ska jag visa två grafer ur LOs rapport full sysselsättning.
Den första visar hur det går på gymnasiet utifrån resultatet i grundskolan:

Den andra visar utbildningsbakgrunden hos unga som fick ekonomiskt bistånd (socialbidrag) 2007 och 2008.

Totalintrycket av dessa grafer är att det är livsviktigt att klara gymnasiet men också att den bästa förutsättningen att göra det är att lyckas hyfsat bra i grundskolan. Att socialdemokraterna nu vill hjälpa de som inte riktigt klarat dessa båda steg (det är många!) är inte bara bra för de individerna utan en förutsättning för fortsatt utveckling av Sverige.

Nästa steg blir då självklart att på allvar ta tag i grundskolan och då krävs det faktiskt ett rejält lyft från de åtta punkter som Ibrahim Baylan presenterade för ett tag sen. Målen är rätt men verktygen trubbiga. Det behövs ett betydligt större samarbete med både barn och vuxna i skolan och skolfolket i kommunerna för att bättre förstå de förutsättningar som måste förändras för att snabbt förbättra skolans resultat. Jag är inte pedagog själv så jag ska inte ge mig in i de vattnen men en grundförutsättning som måste till är förståelsen och tron på att alla som är i skolan kan och ska klara den.

Martin Moberg, Peter Johansson, Jonas Cronert, Unionen opinion, Alexandra Einerstam, Peter Högberg, Halland(s)bloggen, Roger Jönsson
GP, Arbetet, ETC, SR, AB, BT, DN, SVT, Dagens Arena, DI,

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Varför kan vi inte anställa de arbetslösa istället?

Varje år kostar arbetslösheten staten och kommunerna enorma summor.
Samtidigt går samhället miste om en väldig massa skatteintäkter.

Detta har regeringen bestämt att det privata näringslivet ska råda bot på genom att de får kraftiga och generella subventioner.
Det finns dock ett stort problem med den modellen. Den utarmar samhället på resurser som bättre behövs på andra ställen i ekonomin.

Jag vill nu presentera ett förslag.
Varför inte lägga de dryga 25 miljarder om året som regeringen betalar ut genom olika subventioner direkt till företag på att anställa arbetslösa istället. I vården, i skolan, i omsorgen.
Det skulle direkt skapa andra effekter i samhället som ökad konsumtion, både av offentliga aktörer och privatpersoner.
Jag inser att vi inte kan bygga ett samhälle enbart på offentlig konsumtion. Det behövs privata intressen för att tillväxt ska vara möjlig. Att samhället kan driva på utvecklingen för det privata näringslivet är för mig också ganska självklart.

Om vi räknar lite snabbt och lätt så har regeringen direkt subventionerat företag med ca 25 miljarder i årets budget. Utan att röra de av medelklassen så omhuldade jobbskatteavdragen skulle vi kunna anställa ungefär 50 000 personer i offentlig sektor, med riktiga villkor.
Om vi dessutom börjar nalla lite på de miljarder som staten smugit tillbaks från Arbetsförmedlingen och A-kassorna så har vi nästan lika många till.
Pengarna staten snor från sjukförsäkringen vill jag nog hellre att de används för att stötta de sjuka än till att anställa så dem vill jag inte röra.

Är det naivt att tro att om man ökar köpkraften hos 50 000- 100 000 människor lyckas öka den privata konsumtionen och att man därmed kan anställa fler inom det privata näringslivet?

Jag kan tänka mig att de som behöver utbildningsinsatser innan de kan börja jobba i det offentliga får en lägre lön under studieperioden men att målet ska vara att man när man tar plats på arbetsplatsen är en på alla sätt fullvärdig och välkommen resurs.

Vad tror ni?

Storstad, Ola Möller, Martin Moberg, Peter Andersson
GP, GP, GP, DI, NWT, Folket, SvD

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Coacha mig till Fas 3

Söndagen kunde börjat bättre, det som brukar vara en mysig stund i hemmets lugn stördes av den där ilskan inför hur illa regeringens arbetsmarknadspolitik.
Det var det här reportaget jag läste, där står bl.a.:

"I verkligheten finns inga bevis för att den dyrbara satsningen på jobbcoacher haft någon effekt." 

Det är alltså återigen miljarder som spenderats på att berika företag istället för att faktiskt bidra till att människor får jobb, något som t.ex. en utökad satsning på arbetsmarknadsutbildning eller mer individuella insatser skulle ge. Om arbetsförmedlingen fick mandatet att hjälpa den enskilde på det sätt man bäst tror gynnar hens chanser att få jobb, antingen genom praktik, utbildning eller subventionerad anställning, eller hela paketet, så skulle vi slippa se miljarder återbetalas till staten och satsningar ge intäkter till företag istället för jobb för individer.

Vi är alltså i ett läge där den arbetslöse kan få en coach, som inte gör någon skillnad - men får bra betalt, om man inte lyckas få jobb (på egen hand), så hamnar man i Fas 2 där arbetspraktik alltför sällan leder till anställning och slutligen i Fas 3 där 85% av deltagarna förvaras och deras möjligheter till anställning sällan förbättras, meningslöshet är en vanlig beskrivning av tillvaron i Fas 3.

Det är tyvärr så att i dagens läge är det (hyfsat) gott om jobb men ont om människor som kan ta dem. Att i det läget bara satsa på att göra människor mer motiverade att jobba istället för att satsa på att göra dem mer kompetenta att ta de jobb som finns. Jag citerar Tobias Gerdås (LO) från Twitter:

"vi behöver bättre AF, mer bristyrkesutbildning, kunskapslyft och bättre grundskola o gymnasium."

Att i detta läge lägga tiotals miljarder på åtgärder som inte fungerar, istället för på att utbilda vår befolkning, är ett sånt fruktansvärt slöseri både med mänskliga och statliga resurser.

På ämnet: Martin Moberg, Leine Johansson, Eva Hillén Ahlström
SR, AB, GP, TV4, GP

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Upplåter härmed lite utrymme till hämningslös marknadsföring, gör det du också och vaccinera 95 barn.

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Foto: © UNICEF/Asselin   

fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?