Vi är de 100 procenten

Om vi på allvar menar att det är fel att ställa grupper mot varandra så kan vi inte heller bunta ihop de som valt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna.

En socialdemokratisk strategi den här valrörelsen som verkar ha fungerat var att peka på att det var moderaternas politik som var kass, inte att det var fel på människorna som röstade på moderaterna.

Det är naturligtvis den enda strategin som kommer fungera på Sverigedemokraterna också. Att skandalisera dem hjälper uppenbarligen inte, inte heller att förlöjliga dem. Däremot borde det hjälpa att kritisera deras förslag och lösningar istället eftersom de så uppenbart strider mot de allra flesta svenskars värderingar. Men det gäller att tygla humöret.

Konfrontation är nämligen ett dåligt sätt att få människor att ändra uppfattning. Det kommer att krävas en kontinuerlig dialog. Så låt oss bemöta SD med våra argument istället för med burop och visslingar. Låt oss behandla SDs väljare som våra grannar, vänner och bekanta för det är precis vad de är. De är en del av oss. Inte något annat. En del av de 100% som är oss alla.

En ny socialdemokratisk regering som regerar i en slags mittenkoallition kommer att få jobba hårt för att få med sig övriga på en politik för ökad välfärd och ökad social trygghet. En politik som sätter människor i arbete och som höjer människors värde på arbetsmarknaden istället för att sänka deras pris.

Lyckas Stefan Löfven med det kommer vi också att lyckas knäcka ryggen på det som lockar med Sverigedemokraterna. Det är tid att sluta prata om segregation, det är tid att börja bygga bort den. Det är tid att sluta prata om integration, det är tid att skapa riktiga förutsättningar för den.

För var och en av oss i den politiska vardagen handlar det om att börja behandla Sverigedemokraterna med samma måttstock som vi behandlar andra partier. Vi behöver inte samarbeta med dem. Vi behöver inte gilla dem. Men vi behöver lyssna på deras argument och bemöta dem. För så funkar en demokrati och det måste vi ha respekt för i det här läget.

fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Ett annat Sverige är möjligt

Jag kan redan börja ana konturerna av den socialdemokratiska eftervalsdebatten. Målet om 35 % verkar ouppnåeligt och oavsett vilken regering som bildas efter valet kommer diskussionen hamna i frågan om vi inte har en större bild av framtiden än så här:

Jag har det.
Jag ser ett annat Sverige bakom hörnet. Kanske bakom två, eller tre hörn men det finns där. Just nu glider det undan men jag vet att en socialdemokratisk rörelse istället kan vända kursen åt rätt håll. Det är därför jag är med.

En av de små frågorna som jag slås av i valrörelsen är de många rasistiska attityder som kommer fram, även hos mitt partis sympatisörer. De präglas av myter om invandring som sprids från SD. De tror och har uppfattat saker som kort sagt inte stämmer.

Att klumpa ihop människor i grupper är ett bekvämt sätt att slippa hantera en grundläggande problematik. Somalier är sådana. Anhöriginvandrare är sådana. Vi som sitter och tycker och tänker om samhället spär på med idéer om integration. Istället för idéer om att bryta sociala mönster. Att bryta arbetslöshet och trångboddhet

Det är svårt att låta bli att förvänta sig att alla ska vara som en själv. Att acceptera att kommunikationen kan vara lite svår till att börja med, acceptera kulturella skillnader.

Jag talar faktiskt inte om något flummigt Cumbayaland där alla är sams. Det kommer aldrig att hända. Det jag talar om är ett Sverige där vi ser varandra för vad vi kan tillföra, var och en, inte låta olikheter stå emellan. Att leva sida vid sida och tolerera att man inte i allt kommer överens men att det kan vara ok ändå. Ungefär som Gaisare och Öisare som jobbar sida vid sida.

Det land jag ser där bortom hörnet är ett där samhället är som starkast när du är som svagast. Ett land där alla bidrar efter förmåga och får efter behov. Ett land där varje person har möjlighet att försöka nå sina drömmar och alla barn har vuxna runt sig som tror att de kommer att klara det.

Ibland när jag träffar mina medmänniskor vid valstugan så känns det avlägset men lika ofta känns det som om vi är nästan där. En sak är säker. Det är ett vägval vi gör. Antingen ser vi att alla människor tillför eller så fortsätter vi att ställa grupp mot grupp tills dess att samhället spricker.

Brix Ski

fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Ett brev från en vän till min #Käraframtid

Hej kära Framtid.
Det känns som om du hela tiden glider undan från mig.
Ibland känns det som du byter skepnad och påminner om nuet, ja till och med om dåtiden.

Du har visst fått ett jobb. Att bära upp namnet på vårt valmanifest. Du är säkert stolt.

Det var länge sen jag skrev till dig, ja till och med om dig. Det är så svårt att hinna tänka på dig. Nuet står hela tiden i vägen och kräver uppmärksamhet. Jag förstår att du känner dig bortglömd.

Du ska veta att du är viktig. För egen del har jag inte några större förväntningar på dig. Det får bli som det blir, jag är ganska nöjd om jag inte behöver tänka allt för mycket på dig.
Däremot har jag stora krav på dig när det gäller mina barn. Det är en jäkla utmaning du står inför. Att klara av att vara positiv när människan har utsatt Jorden för större påfrestningar under de senaste hundra åren än vad den fått utstå under hela vår tidigare historia.
Jag accepterar ändå inget annat än att du fortsätter vara ljus. För Tilda och Stina och alla andra barns skull. Kan jag göra något för att hjälpa till så ska jag göra det.

Det behöver inte vara lätt för dem. Faktum är att det inte ska vara för lätt. Om man inte har tråkigt ibland skulle man inte veta när man har kul. Om man inte får kämpa så vet man inte vad man kan prestera.

Jag vet att du kräver att vi fortsätter att bry oss om varandra. I det lilla och i det stora. Det blir lätt lite småttigt här i nutiden när vi pratar om hur du ska bli. Vi tänker liksom inte på någon himlastormande utveckling. Lite bättre. Lite i taget. Det är så vi måste jobba. Annars kommer vi baxna av kraven.

Jag är rädd för att de sociala spänningarna i samhället fortsätter att växa när du kommer. Samtidigt som fler och fler accepterar varandras olikheter blir det fler och fler som är beredda att kämpa för att få näring från människors otrygghet. Politiska partier, företag, medier påverkar människor att tro att vi inte har möjlighet att leva tillsammans. Jag har förstått att jag inte behöver känna alla människor för att veta att alla är olika. Jag vet också att om fler tar sig tid att leva sig in i andras situation så kommer du att klara av de här spänningarna.

Nåja, jag vill att du ska veta att jag ser fram emot att träffa dig, även om jag anar att Nuet kommer att fortsätta att vilja ha stor del av min uppmärksamhet.

Ha det gott -  om tio dagar tar det här landet ett första steg mot att göra dig bättre. För alla.

P.S.
Läs Socialdemokraternas valmanifest här.

fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Idag var det skolstart - Undrar hur det ska gå för mig? #val2014

Valets mest angelägna fråga har redan ställts.
Det är i Socialdemokraternas valfilm om skolan som den med en rivningskulas tyngd träffar i min maggrop.
- Undrar hur det ska gå för mig?

Idag startade skolan för mina barn-  2:an och 4:an. De är i den ålder där det är lättast att se till att ingen hamnar efter, att alla blir sedda och bekräftade. När lärarna fortfarande tror att alla kan lyckas, på riktigt. I nian är det försent. Det är i de lägre årskurserna vi behöver vara som bäst på att ge rätt förutsättningar till barnen och lärarna.

Att skillnaden mellan skolor med goda resultat och dåliga blir större men att båda kategorierna försämras i en internationell jämförelse är ett tecken på den situation som en ny regering måste ta tag i efter valet.

Nog behöver lärarna arbetsro men framförallt behöver eleverna en skola som kan garantera dem lika goda förutsättningar till att lyckas oavsett var de bor eller vilken skola deras föräldrar väljer. Det kommer kräva att alla goda krafter jobbar tillsammans, i riksdagen och i kommunerna. En svår uppgift väntar men den är nödvändig att klara av.

fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?

Göteborgsmoderaterna visar sitt fula nylle och vill dölja samhällets sämsta

Idag skriver Göteborgsmoderaten Cecilia Magnusson att Sverige borde följa de populistiska regeringarna i Danmark och Norge och förbjuda tiggeri - för att "ta bort en av de värsta riskerna för att fattigdom permanentas" DN

Förutom att kriminalisera desperata människor innebär förslaget inte ens en halv lösning på grundproblemet. Att fattiga människor ser större möjlighet att försörja sig och sin familj genom att tigga utanför matbutiker i Sverige än att söka jobb i sitt hemland.

Magnusson låter snömoset regna genom 8/10 delar av artikeln innan hennes slutsats att tiggeriet bör förbjudas presenteras. Låt inte de fagra orden lura dig.

Artikeln är ett utslag på gammal ful konservatism där det som misshagar ska döljas och förföljas. Jag trodde att moderattanten i Göteborg som försökte svindla fram ett åtal mot en tiggare var ett undantag, en slump. Kanske var det inte det.

Istället för att förbjuda fattiga att vara fattiga måste samhällets respons vara att försöka hjälpa de som kommer hit. För när människor är som svagast måste samhället vara som starkast.

De är inte skattebetalare säger du. De kan bli säger jag. Låt kommuner samarbeta med den sociala ekonomin för att adressera problemet. Jag skrev om ett exempel i fredags.

Vi pratar om hundratals, kanske tusentals individer som lever av allmosor. Låt de göra rätt för sig genom ett riktigt jobb. Vi behöver kraftsamla för att se de som kommer hit som tiggare och som kommer hit som flyktingar som en resurs istället för en belastning. En kriminalisering av tiggeriet skulle bara ytterligare sätta fokus på ovärdigheten med ett ojämlikt samhälle som behandlar sina olycksbarn som oönskade.

fler blogginlägg på Politometern, Bloggar.se 

Fler bloggar om: Politik 

Intressant?